Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Gruvbrytning och anrikning i USA. Gruvbrytning, av Sven Dalhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 januari 19 Al
33
Gruvbrytning och anrikning i USA
Gruvbrytning
Bergsingenjör Sven Dalhammar, Ludvika
Rent generellt måste man med tillfredsställelse
konstatera, att vi här i Sverige ej ha någon
anledning att känna oss underlägsna USA. Den
tekniska standarden på våra gruvor är otvivelaktigt
minst lika hög som i Amerika, och på mindre
gruvor är vår standard högre. Under den resa,
som bergsingenjör L Berglund och jag företogo
mars—juni 1946, sågo vi ju huvudsakligen större
anläggningar, men då och då kommo vi i kontakt
med mindre gruvor, och genomgående funno vi
dem ganska svaga vad effekten beträffar. Det
framhölls dock för oss, att gruvorna i USA nog
ligga efter exempelvis de kanadensiska vad
moderna anordningar beträffar. Tyvärr hade vi ej
tillfälle att fara till Kanada, då tiden ej medgav
detta. (Vad anrikningen beträffar måste man
konstatera. att verken föreföllo bättre skötta än i
Sverige, troligen mest beroende på genomgående
god tillgång på fast anställd personal med högre
teknisk utbildning.)
Brytningsmetoder
De brytningsmetoder vi speciellt studerade voro
följande: brytning i öppna rum med
kvarlämnande av pelare, blockrasbrytning på flera håll,
skiv-brytning bl.a. med skrapning i skivorterna.
Square-setting, långhålsborrning (vilket ju ej är
någon brytningsmetod, men denna typ av
borrning har modifierat en hel del brytningsmetoder
och möjliggjort omläggningar på ett rationellt
sätt) samt läkning av utbrutna rasområden och
kopparutvinning ur normalt gruvvatten vid
koppargruvor.
Brytningen i öppna rum med kvarsättande av
pelare var i högsta grad mekaniserad i
Joplin-området. Metoden är ju knappast användbar
annat än i flacka, nära horisontellt liggande malmer
med en viss tjocklek, men såsom brytningen
utfördes i Tristate-distriktet vid Joplin torde det
vara av ett visst intresse att nämna något därom.
Om man börjar med borrningen, så hade de som
standard tre stycken borrmaskiner monterade på
en borrvagn på larvfötter. När borrningen skulle
börja, kördes borrvagnen (fig. 1) fram emot
622.2(73)
622.7(73)
bergväggen, och de två borrarna ställde in
borrmaskinerna på takhål medelst en hydraulisk
lyftanordning baktill på borrvagnen. Det tog ej mer
än ett par minuter från det de startade
larvfötterna tills borrningen pågick för fullt. Likaledes
tog det synnerligen kort tid, mellan en halv och
en minut, att förflytta borrmaskinerna till nästa
rad av hål. Det hela verkade synnerligen
effektivt. När hålen voro färdigborrade, kördes
borrvagnen bakom en pelare, hålen laddades och
skö-tos, varefter man drog sig undan ungefär en
halvtimme för ventilation. Därefter körde man fram
med ett 25 hk skrapspel med brygga, även detta
monterat på larvfötter, och började upplastningen
Utfrakten skedde med eldrivna eller dieseldrivna
lastbilar, som togo ca 4 t. Det ansågs, att det
lönade sig att köra med dessa på en sträcka upp till
ca 1 200 m. De dieseldrivna lastbilarna voro
försedda med särskild syrgastillsats i avgasröret för
att neutralisera koloxid. Kostnaderna för de
eldrivna och de dieseldrivna bilarna voro ungefär
desamma, 2,2—2,5 cent/h, på medeldistans av
800 m.
Brytningskostnaderna höllo sig omkring 1,08—
1,20 $/1 och arbetsförtjänsten varierade från ca
1,20 till 2 $/h.
I stället för skrapning användes även på försök
en Eimco lastmaskin med transportband upp över
lastbilarna. Denna gav ungefär samma effekt som
skrapningen.
Totaleffekten för underjordsarbetare höll sig
mellan 15 och 20 t per man och skift.
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 18 oktober 1946.
Fig. 1. Borrvagn för tre maskiner från Joplin-distriktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
