Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Automatisk dygnsreglering av hålldam, av Gustaf T Lindroth - Återföring av Gula floden till den gamla fåran, av Erik Wiborgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Den ombyggda hålldammen vid Ljusterns utlopp,
sedd från nedströmssidan; i mitten de tre spettluckorna;
t.h. väller vattnet fram ur sektorluckans öppning. Som
skydd för kölden under vintern tjänstgör två med
handvinsch manövrerade luckor, placerade nedströms resp.
uppströms om spettluckorna; sektorluckans utloppsöppning
ligger nedströms under vattenytan som skydd mot
isbildning vintertid.
bara visartavlor för de två strömkretsarna. Under tiduret
är kontaktorn med tryckknappar för handmanövrering av
spelet placerad.
Uret för sektorluckans öppnande och stängande kan
givetvis inställas på önskade klockslag. Under veckans
arbetsdagar stänges vanligen sektorluckan kl. 22 och öppnas
kl. 4. Mellan kl. 4 och 6 hinner då tillskottsvattnet genom
flottörerna öka turbinpådragen till dagseffekt. Under
söndagsdygnet hålles sektorluckan helt stängd genom att
tiduret frånkopplas, vanligen kl. 12 lördagar, och inkopplas
omkring kl. 22 på söndag.
Denna enkla lösning av ifrågavarande
dygnsreglerings-problem har visat sig tillfredsställande. Antag att
kraftstationerna, som är utbyggda för 1,4 m8/s, "köres för fullt"
under dagtid (kl. 6—22) och erhålles 0,7 m3 tillskottsvatten
från sektorluckan , inbesparas nattetid (kl. 22—4i= 6 h)
15 120 m3 vatten för dagdrift. Därtill kommer en
synnerligen förenklad skötsel av dammen. Gustaf T Lindroth
Återföring av Gula floden till den gamla fåran. Hoang-ho
eller Gula floden, som den kallas på grund av sitt genom
den ockrahaltiga jordmånen färgade vatten, är i
storleksordningen den tolfte av jordens floder. Den har sina
källflöden på Tibets högplatå och framgår, efter att ha lämnat
berglandskapet och passerat genom vidsträckta
stepp-områden, i sitt nedre lopp över ett av flodavlagringar
uppbyggt slättland, där den möter Shantung-bergen. Dessa
tvingar floden att söka sitt utlopp antingen till
Pet-Shi-Li-viken norr om Shantunghalvön eller söder om denna till
Gula havet. Enligt vad som framgår av kinesiska källor har
floden fordom valt än den ena, än den andra riktningen
men från 1200-talet till år 1852 haft sitt utlopp mot söder
till Hwaingan-fu (Huai-floden), vars bädd den följt till
havet (fig. 1). Vid nämnda tidpunkt hade under
Taiping-upproret de dammar, som höll floden inom dess bräddar,
fått förfalla, och den tog sin väg emot nordost. Efter
väldiga störtregn och orkanartade stormar bröt den så den
28 september 1887 ånyo plötsligt igenom mot söder,
översvämmande vidsträckta odlade områden, ödeläggande
städer och dränkande omkring en miljon människor. Först
1889 lyckades man genom stora dammbyggnads- och
in-vallningsarbeten återföra den nyckfulla floden till dess
nordliga bädd. Under 1938, då de japanska styrkorna
besatt Kaifeng, huvudstaden i provinsen Honan, beordrade
den kinesiska centralregeringen sprängning av
invallnings-dammarna vid Huayuankow, ca 80 km väster om nämnda
stad, varvid floden bröt sig väg söderut över lågt liggande
land och förenade sig med Huai-floden. Den japanska
frammarschen stoppades härigenom, men tusentals
kinesiska arbetare omkommo och över 600 000 ha värdefull
och välbehövlig odlad mark gick till spillo.
Sedan de japanska invasionsstyrkorna år 1945 fördrivits
upptog kinesiska centralregeringen underhandlingar med
UNRRA om bistånd för återledande av Gula floden till
dess sträckning år 1938. UNRRA:s hjälp ansågs nödvändig
för erhållande av livsmedel till det stora antal arbetare,
som beräknades komma att sysselsättas vid företaget, samt
för leverans av erforderliga arbetsmaskiner. Politiska
frågor började emellertid omedelbart göra sig gällande. De
områden, vilka hade översvämmats av floden i dess
sydliga sträckning och som skulle återvinnas, befinner sig
nämligen i centralregeringens hand, under det att den
Fig. 4. Konstruktiv utformning av hålldamm.
Fig. 1. Gula flodens varierande sträckningar under olika
tidsperioder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
