- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
108

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 1 februari 1947 - Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att samma teknik skapar möjligheter att uppsöka
och förstöra sådana projektiler innan de nått
målet.

Forskarnas ambitioner sträcka sig nu även
utanför planeten Tellus: man har lyckats uppfånga
ekon från månen med den riktiga gångtiden,
2,5 s.

De nya tekniska framstegen tas i rikt mått i
anspråk för höjandet av säkerheten inom den
fredliga samfärdseln och ekoradioutrustningar
byggas i snabb takt in på större fartyg. Även i
mörker och dimma kan man då från bryggan
följa fartygets rörelser i förhållande till
omgivande stränder och andra fartyg genom att observera
ett slags karta som ständigt på nytt ritas av en
elektronstråle som sveper över bildskivan i en
oscillograf.

Ekoradioteknikens betydelse för lufttrafiken kan
knappast överskattas. Där går man emellertid
delvis på andra linjer. Det skulle bli alltför tungt
och dyrbart att installera fullständiga
anläggningar på varje flygplan. I stället siktar t.ex. RCA på
att utrusta flygplatserna med system som
samarbeta med reflexionssändare på planen. Ett
inkommande plan kan därigenom lokaliseras, läget
anges automatiskt på en karta över flygplatsen,
och det hela återutsändes genom en
televisionssändare. Varje plan skulle ha en mottagare så
att piloten kunde uppfatta televisionsbilden, där
han ser sitt eget plan röra sig över kartan. Där
markeras även alla andra in- och utflygande plan,
men för att bilden ej skall bli förvirrad
kopplas reflexionssändarna till en höjdkänslig
anordning, så att utrustningen atomatiskt kan skilja
på de olika höjdskikt i vilka trafiken kring en
flygplats alltid uppdelas av säkerhetsskäl. På
varje pilots televisionsskiva avbildas därför utom
hans eget plan endast sådana andra flygplan, som
ligga på ungefär samma höjd.

Enligt detta system blir piloten helt beroende av
utrustningen på flygplatsen. Vid en annan metod,
Lanac, som bearbetas av Hazeltine Corp.,
utrustas varje plan med dels en sändare och dels en
reflektor, påverkade av en altimeteranordning,
samt mottagare så att varje plan automatiskt får
direkta indikationer av alla andra plan i samma
höjdskikt. Reflexerna skulle moduleras med code,
så att de olika planen kunna identifieras. När en
pilot vill gå ned, ställer han om sin sändare så att
han successivt kan undersöka under honom
liggande skikt och konstatera var en kollisionsfri
passage finnes.

Medan dessa anordningar främst sikta på att
undvika kollisionsrisk arbeta de nya systemen
för radionavigering enligt helt andra principer,
t.ex. Loran, Gee, Decca. Man har parvis arbetande
radiosändare, en huvudstation och en
drabantstation, vilka samtidigt utsända radioimpulser av
identifierbar typ. I radiomottagaren på det fartyg
eller flygplan som önskar bestämma sitt läge
observeras båda signalerna. Enligt loransystemet
bestämmes tidsskillnaden, varigenom man kan
konstatera skillnaden i avstånd från de båda
stationerna. Orten för konstant avståndsskillnad är
en hyperbel. För varje stationspar inlägges på
sjökortet ett system dylika hyperblar i färgat
tryck. Med hjälp av bestämningar för två
stationspar får navigatören två hyperblar, vilkas
skärningspunkt anger läget. En stor del av jorden är
redan täckt med dylika loransystem, vardera med
en aktionsradie av 1 000 à 2 000 km. Denna enkla
metod ger en fantastisk noggrannhet; den uppges
till 0,2—0,5 % av avståndet. Det är detta som
förklarar den kusliga precision, varmed Berlins
centrum förstördes vintern 1944/1945 av
fjärrbombplan, som med förkärlek angrepo när vädret
var så tjockt, att de försvarande jaktplanen över
huvud taget icke kunde gå upp.

Matematiska maskiner



Vid bearbetningen av de invecklade problem,
som förekomma inom modern flygteknik och
ballistik, radioteknik och icke minst i samband
med kärnreaktioner, stöter man ofta på oerhört
invecklade matematiska beräkningar, som äro
nästan omöjliga att genomföra på rimlig tid på
vanligt sätt. Under kriget har därför en märklig
utveckling ägt rum i fråga om matematikens
maskinella hjälpmedel. Det är nu 25 år sedan
Vannevar Bush och hans medhjälpare vid
Massachusetts Institute of Technology började syssla med
en maskin, som de kallade Differential Analyzer
och som var avsedd att lösa problem inom
elektrotekniken, som inte kunna uttryckas med slutna
funktioner därför att differentialekvationernas
parameträr icke längre äro konstanter utan
funktioner av de obekanta, t.ex. därför att det ingår
mättade järnkärnor, korona o.d. i kretsarna. I en
utvecklingsform för flera variabler efterbildas
ekvationerna med hjälp av mekaniskt kopplade
axlar och resultaten erhållas i form av kurvor.

En modifierad typ som Caldwell och Bush
under kriget utvecklat vid MIT är baserad på
användningen av punsade remsor för inmatning av
data och ett kapacitivt följevisarsystem i stället
för den mekaniska kopplingen. Den kan handskas
med ända till 18 variabler, väger 100 t och
innehåller 150 motorer, över 300 km tråd, ett par
tusen elektronrör och flera tusen reläer. Den
arbetar tre gånger fortare än den tidigare modellen
och har större noggrannhet. Den har använts för
beräkning av ballistiska banor och även inom
ekoradiotekniken.

De moderna matematiska maskinerna ha på
initiativ av K. Marinförvaltningen nyligen studerats
i USA av professor Stig Ekelöf.

En maskin, som arbetar på ett helt annat sätt
och som kan kallas siffermaskin, har utvecklats
av professor Aiken vid Harvard i samarbete med
International Business Machines. Allt numeriskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free