Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 1 februari 1947 - Ny regulatorkonstruktion, av E L - Frekvensomläggning ifrågasättes för Niagara-distriktet, av BR - Utbyggnadsprogram för Frankrikes kraftförsörjning, av B R - Utbyggnaden av Nordskottlands vattenkraft påbörjas, av BR - STF och KTH Studentkår bildar symfoniorkester, av I Morath - Namnändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
119
Fig. 2. Regulatorns principiella utförande.
lösning av problemet. Här förutsättes att man har ett
vrid-spoleinstrument, vilket är det normala utförandet men
givetvis icke den enda möjligheten.
Det beskrivna instrumentet använder i stället för
kontaktanordning en liten metallflagga fäst på
instrumentvisaren. Denna passerar två små spolar, vilka ingår i en
elektrisk svängningskrets. Spolarna och därmed punkten
för en signal kan flyttas mekaniskt till godtyckligt ställe
på skalan. Den vanligen använda kopplingen framgår av
fig. 1. Man har en avstämd gallerkrets och en avstämd
anodkrets i första röret. De bägge kretsarna är stämda i
resonans för en frekvens omkring 15 Mp/s. När kretsen
svänger, blir anodströmmen i första röret låg och det
andra rörets gallerspänning blir då sådan, att
förhållandevis låg ström passerar anodkretsen på det andra röret, där
det relä ligger, som verkställer inkopplingen. När flaggan
kommer in mellan spolarna, minskas induktansen och
ökas effektiva motståndet i gallerkretsen. Förstämningen
har till följd, att reläet attraherar.
Man har i förstärkaren ej något likriktarerör och arbetar
därför endast under ena halvperioden. Vidare finns ett
särskilt slags återkoppling så att den genom ändring av
avstämningen ökande strömmen orsakar ytterligare
förskjutningar, varigenom mycket snabba och starka
ändringar i kretsen åstadkommes. Instrumentet är så utfört, att
visaren stannar vid det inställda värdet, ty i annat fall skulle
reläet åter koppla ifrån, när flaggan passerat spolarna.
Olika utföranden med fallande och ökande värden samt
brytning och slutning hos reläerna finns. Kopplingen enligt
fig. 1 är också så utförd, att en kompensation för
minimivärde! på anodströmmen i första röret finns, så att
strömmen genom reläet då är mycket liten. De bägge rören
utföres i praktiken som ett dubbelrör, varigenom endast ett
rör finns i apparaten. En viss kompensation för varierande
nätspänning är införd, men om mycket hög precision
erfordras, måste en särskild regleringsanordning förutses.
Fig. 2 visar apparatens utförande med skärningar visande
konstruktionsdetaljer (T A CoHEN i Instruments april
1945). E L
Frekvensomläggning ifrågasattes för
Niagara-distrik-tet. Enligt en undersökning av Ontario Hvdro Electric
Power Commission skulle en omläggning av det
nuvarande 25 p/s systemet i Niagara-området till 60 p/s kunna
genomföras för en kostnad av 200 M$, fördelad på tjugo
år. Omläggningen anses kunna genomföras utan förhöjning
av taxorna för detaljdistributionen och även utan allt för
stora justeringar på engrostaxorna (Electr. Times 1946
h. 2875). BR
Utbyggnadsprogram för Frankrikes kraftförsörjnmg.
Frankrikes vattenkraftproduktion har under de senaste
åren varierat mellan 8 och 12 miljarder kWh. Den
installerade effekten var 1945 4 250 MVA. Vid full utnyttning
av den återstående vattenkraften beräknas siffran öka med
7 800 MVA till ca 12 000 MVA. För utvecklingen av den
franska kraftförsörjningen under de närmaste åren har
utarbetats ett omfattande program, som enbart för åren
1945—1951 förutser en investering av 200 miljarder francs.
En tredjedel avses för distributionsnäten, medan
återstående två tredjedelar är reserverade för produktion och
överföring. Den totala produktionsförmågan för elkraft
avses bli ökad från nuvarande 20 till 35 miljarder kWh
år 1951. Detta skall åstadkommas huvudsakligen genom
utbyggnad av vattenkraftstationer för 3 600 MW och 10,6
miljarder kWh/år. Programmet omfattar förutom en del
mindre stationer följande stora projekt
full utbyggnad av Dordogne genom de nya
kraftstationerna Chastang för 220 MW och Bort för 180 MW.
Härigenom åstadkommes tillsammans med stationerna
Marèges och l’Aigle en fullständig profilreglering;
utbyggnad i Rhen av en station i Ottmarsheim
nedanför det under kriget svårt skadade men nu återuppbyggda
kraftverket Kembs. Effekten blir 200 MW vid 16 m
fallhöjd och produktionsförmågan 1 miljard kWh/år;
utbyggnad av en serie kraftstationer i Lot;
utbyggnad av Isère och Durance med kraftverken
Longe-foy och Janson som huvudobjekt;
utbyggnad i Rhöne av ett kraftverk vid
Donzères-Mon-dragon för 22 m fallhöjd och 1 400 ms/s. Effekten blir
225 MW och årsproduktionen 1,68 miljarder kWh.
För ångkraftverken räknas med förnyelse av ungefär
50 % av den befintliga maskineffekten samt nya
anläggningar för ökning av totala ångkrafteffekten från 2 200
till 3 400 MW. Stamledningsnätet skall utvidgas med 1 200
km, varav 900 km 200 kV ledningar.
Även för franska Nordafrika planeras nya
vattenkraftutbyggnader enligt ett tioårsprogram. Det befintliga 90 kV
nä-tét i Algeriet skall i samband härmed utbyggas och
kompletteras med 150 kV ledningar (El. Verw. 1946/1947 h. 4). B R
Utbyggnaden av Nordskottlands vattenkraft påbörjas.
De bekanta planerna för utnyttjande av norra Skottlands
vattenkrafttillgångar börjar nu att sättas i verket.
Entreprenörer har antagits för det första stora projektet vid
Loch Sloy. Detta omfattar en damm vid sjön, en 2,8 km
lång tilloppstunnel med stigschakt och svallgalleri,
till-loppstuber av stål samt en maskinstation, som kommer
att ligga vid den välkända sjön Loch Lomond. I stationen
insättes fyra vertikala francisaggregat, som beräknas ge
en sammanlagd effekt av 130 000 kW. Dammbyggnaden
skall utföras i betong. Material härför kommer att
transporteras till byggnadsplatsen med hjälp av ett 2,4 km långt
transportband. För tunnelsprängningen anlitas den
entreprenör, som utförde trafiktunneln under Mersey (Electr.
Times 1946 h. 2875). BR
STF och KTH Studentkår bildar symfoniorkester.
Vid sammanträde den 12 december 1946 beslöts att bilda
en orkester med deltagande från Svenska
Teknologföreningen och Tekniska Högskolans Studentkår. Orkestern
fick namnet "Stockholms Teknologorkester" och till
in-terimsstyrelse valdes hrr Bilde (ordf.), Björkman, Löfgren
och Adlercreutz från STF samt Morath (sekr.), Dirke och
Tellow från Studentkåren. I Morath
Namnändring. Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund
har ändrat sitt namn till Sveriges Mekanförbund — ett
efterföljansvärt exempel för andra institutioner och
föreningar med oviga namn, t.ex. Allmänna
Brandförsäkringsverket för Byggnader å Landet, Sveriges Högskoleutbildade
Väg- och Vattenbyggares Riksförbund, Riksföreningen för
Svenskhetens Bevarande i Utlandet m.fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
