Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1947 - Fiberplattor — framställning och egenskaper, av S Bertil Segring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
131
Fig. 17. Sveriges produktionskapacitet, årstillverkning och
export av fiberplattor.
lokaler, inspelningsateljéer, flygplan,
järnvägsvagnar, verkstäder m.fl. Sålunda användes
högporösa plattor med skrovlig och ojämn yta för
att absorbera ljudvågor och dämpa bullernivå
och ekoverkan i nyssnämnda lokaler, hytter etc.
För att öka absorptionsförmågan slitsas ytan med
parallella raka fåror eller urborras till plattans
halva djup med tättsittande cirkulära hål av ca
5 mm diameter. Därest det av någon anledning
är nödvändigt att ytorna skall vara hårda,
användes porösa plattor, som försetts med hårdare yta,
t.ex. genom påläggning av mald finfibrig massa
på ytan eller påklistring av hårdare material, som
perforeras genom borrning eller stansning. Sådan
behandling av plattorna utföres i regel redan vid
fiberplattfabrikerna.
Produktions- och konsumtionsstatistik
Som följd av sin mångsidiga användbarhet har
fiberplattorna rönt en våldsam efterfrågan, och
konsumtionen därav har speciellt i vårt land
vuxit i en omfattning, som ingen från början
vågat förutspå (fig. 17). Till följd härav har
också fiberplattindustrins expansion varit mera
kvantitativ än kvalitativ. Den första egentliga
fiberplattfabriken startades i Amerika 1912 och
i vårt land 1929, men den stora expansionen inom
denna industri sammanfaller med den expansion
inom byggnadsverksamheten, speciellt
bostadsbyggandet, som satte in under 1930-talet. I denna
utveckling har svensk industri kommit att inta
en mycket uppmärksammad särställning,
speciellt vad tillverkningen av de hårda kvaliteterna
beträffar, fig. 18. Orsaken härtill ligger inte, som
man kanske är mest böjd att tro, enbart i våra
skogstillgångar utan även i en patentfråga.
Metoden att framställa hårda fiberplattor
utarbetades till en början i USA. Speciellt bidrog
W H Mason till utformningen av processerna, och
han tog också ut en hel rad patent på sina
förfaranden. Mason sökte patent på dessa även i de
flesta andra industriländer, bland dem Sverige,
men just hans ansökan beträffande pressning av
hårda plattor föll här på de svenska invändarnas
nyhetsjäv. Svenska uppfinnare och konstruktörer
har sedan denna tid arbetat på att åstadkomma
fiberplattor efter andra tillverkningsmetoder, och
som resultat av deras arbete har i vårt land
utvecklats en industri, som i dag omfattar 15
fabriker med en sammanlagd tillverkningskapacitet av
250 000 t./år, motsvarande 70—75 milj. m2, varav
ca 65 % är hårda. Jämsides härmed fick vår
verkstadsindustri uppdraget att tillverka allt
erforderligt maskineri, varvid de svenska
maskinverkstädernas specialkonstruktioner för
fiber-plattillverkning visat sig vara av sådan kvalitet,
att de i rätt stor utsträckning fått avsättning
utomlands.
Även i Tyskland, där patenten kringgåtts genom
inblandning av vissa kemikalier i fibermassan,
har en liknande expansion inom
hårdboardindu-strin förekommit, ehuru siffrorna för detta land
är mindre imponerande. Är 1943 fanns sålunda
där 27 fabriker med en sammanlagd kapacitet
av 128 000 t/år, som till ca 70 % utgjordes av
hårda plattor08- 59.
I föregångslandet USA däremot har
produktionen med undantag för den vid Masonite Corp:s
fabriker av ovan nämnd anledning varit inriktad
endast på isoleringsplattor (wallboard, roofings,
floorings och liknande). Här utgöres endast ca
25 % av produktionen av hårda fiberplattor.
Tabellen visar totalproduktionen och konsumtio-
Fig. 18. Fiberplattförbrukning hos världens två största
fiberplattkonsumenter, Sverige och USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
