Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1947 - »Heavy Alloy», av P O B - Stålets kohesionshållfasthet, av C S - Oljespår i Höllviken - Framstegen på konsthartsområdet under år 1945, av L Kleiner — r - Polytetrafluoretylen — ett nytt konstharts, av Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
TEKNISK TIDSKRIFT
storleken väl definierad. Denna kontrolleras noggrant i en
apparat kallad "Infrasizer", vilken består av en mängd
seriekopplade koniska trattar, vilkas övre sektionsareor
förhåller sig till varandra som V 2 : 1. Pulvret placeras i
den första och luft med noga definierad mängd per
tidsenhet blåses genom systemet. Pulvret kommer att
fördelas mellan trattarna enligt Stoke’s lag och
kornfördelningen kan utvägas. Pressningen sker i stora pressar
tillsammans med något vax, vilket underlättar pressningen.
Sedan sker försintring av legeringen vid 900—1 000°C,
varvid vaxet rinner ut. Metallen är efter försintringen
tillräckligt hållfast för att tillsågas och bearbetas. Slutlig
sint-ring sker vid 1 400—1 450°C i molybdenlindade ugnar.
Vätgas användes som skyddsgas för att förhindra
oxidation. En svårighet är att beräkna krympningen, som
uppgår ända till 40 %.
Av Heavy Alloy har man gjort radiumbehållare upp till
25 kg vikt, men legeringen användes även till andra
ändamål såsom kontaktmaterial i elektriska brytare,
balansvikter i apparater, där stor massa är nödvändig, och
utrymme behöver sparas. P O B
Stålets kohesionshållfasthet. De i praktisk drift
inträffande brotten hos konstruktionsdetaljer uppvisar i regel
ett gemensamt drag, nämligen treaxlighet hos
spänningstillståndet före brottsprickans uppkomst. Därmed
underförstås, som bekant, att dragspänningarna i tre mot
varandra riktningar i materialet är av samma
storleksordning. Därutöver sammanfaller brottstället ofta med genom
spänningskoncentration, t.ex. genom hålkälar, borrhål,
skarpa krökar eller tvära godstjockleksändringar,
utsatta ställen.
I syfte att klarlägga därmed sammanhängande frågor har
en metodisk undersökning utförts på med hålkäl
försedda dragprovstavar av olika material och visat att
spänningstillståndets treaxlighet övervägande torde bero på
hålkälens djup och ej på hålkälens krökningsradie. Genom
sammanfattning av det experimentella materialet i ett
schematiskt rymddiagram kan spänningstillståndets inverkan
på flytgränsen och kohesionsliållfastheten studeras. Vid
ökande belastning stiger flytgränsen fortare än
kohesions-hållfastheten; när dessa storheter blir lika inträder brott.
Den efter brottet kvarvarande formförändringens storlek
(formbarhet resp. duktilitet), beror väsentligen på den
ursprungliga skillnaden mellan flytgränsen och
kohesionsliållfastheten. På grund av att den förstnämnda ökar vid
ökad treaxlighet hos spänningstillståndet erhålles då en
mindre formbarhet hos materialet. Av resultat som
erhållits vid undersökning av låglegerade kolstål kan följande
speciellt framhållas:
spänningstillståndets treaxlighet är konstant även vid
måttligt överskridande av Hookes lag, dvs. upp till 5 \%
permanent formförändring i botten av hålkälen;
den verkliga formfaktorn nedgår däremot praktiskt taget
till 1 även vid mycket obetydliga (ä;2 %) plastiska
formförändringar i hålkälen;
brottvillkoret för dylika material tycks ligga mellan
"skjuvspänningshypotesen" och "töjningshypotesen";
den hålkälförsedda provstaven ger av ovanstående skäl
en mycket tydligare bild av materialets
hållfasthetsegenskaper än den hittills brukliga släta staven.
Detta överensstämmer med vad nyare svenska
undersökningar (Tekn. T. 1944 s. 617; 1945 s. 315, 1263) tycks leda
till (Amer. Soc. mechan. Eng. okt. 1945). C S
Oljespår i Höllviken. Vid de i Geologiska
Undersökningens regi pågående borrningarna i Höllviken har man på
ett djup av 1 891 m funnit tydliga spår av olja. Detta
borrningshål har utförts enligt kärnborrningsmetoden och är
det djupaste i världen med denna metod. Med vanlig
mejselborrning har tyskarna kommit ner över 3 000 m och
amerikanarna över 4 000 m. Vid Höllviken har
nykonstruerade svenska maskiner använts (SvD 4/12 1946).
Framstegen på konsthartsområdet under år 1945.
Under år 1945 blev det endast en egentlig nykomling i
konsthartsfamiljen, nämligen cellulosapropionatet, som i
slutet av förra året började tillverkas i industriell skala.
Priset på detta konstharts är nu fullt konkurrenskraftigt,
tack vare en ny metod att framställa propionsyra ur
billiga kolväten, som man erhåller från naturgas och
bergolja. Jämsides med andra cellulosaderivat används det i
form av gjutna artiklar, plattor och folier. Till följd av
större fuktbeständighet och större lättflutenhet är
cellulosapropionatet mera formbeständigt än acetatet.
Kiselpolymerisaten har fortsatt sin utveckling. Packningar
av kiselgummi används i sökarstrålkastare och i
turbo-kompressorerna i de "Flygande Fästningarna". Emaljlack
ined kiselharts används med fördel vid ugnslackering av
spisar, värmeelement, avgasrör och skorstenar. Om
textilier, spegelglas, vindrutor, tapeter osv. behandlas med
massor bestående av kiselharts med vissa tillsatser av
organiskt ursprung, blir de vattenavvisande.
Konstharts-materialen för optiskt bruk har under året förbättrats.
Bland annat har det kommit fram ett nytt allylharts, som
ger ett härdbart material med utomordentlig
genomskinlighet och brytningsindexet 1,5483.
Melaminharts har förekommit i flera nya, intressanta
sammanhang. Laminatplattor för möbler och inredningar
har tillverkats vid så låga tryck som 17,5 kp/cm2, och
dessutom har framställts melaminharts med
glasfiber-armering för att tillgodose marina krav på eld- och
ljus-bågsbeständiga laminat med stor slaghållfasthet. Intresset
för massor som fyllning i kombinationsmaterial av
"sandwichtyp" har i hög grad stimulerats av resultaten av vissa
prov vid amerikanska arméflyget, av vilka det har
framgått att en flygkroppskonstruktion av detta slag kan bli
50 % starkare än en normal metallkonstruktion. Utom för
flygplansdelar kan dessa skumharts och
kombinationsmaterial användas för "ultralätta" möbler, i kylskåp,
eldstäder och för andra isolationsändamål.
Society of the Plastics Industry har publicerat en
värdefull klassifikation av de konsthartsmaterial, som bearbetas
plastiskt ("Classification of Molding Materials’’, Mod.
Plast. okt. 1945). Denna klassifikation, som möjliggör
jämförelser mellan data för konstharts och för trä, metall och
andra konstruktionsmaterial, ger i tabellform uppgifter på
de mekaniska, elektriska, optiska, termiska och kemiska
egenskaperna samt åldringsegenskaperna hos
standardmaterial för plastisk bearbetning.
Under kriget har otaliga nya konsthartsdetaljer använts
inom krigsmakten, och upplysningar om dessa har
numera lämnats av myndigheterna. Särskilt
anmärkningsvärda nyheter är sprängsatser för närstrid,
konstharts-pansar att bäras på kroppen och som skyddsskärm mot
splitter från luftvärnet, den "sköra kulan" modell T-44 och
rökgranaten modell 77. Dessutom har vissa
konsthartsdetaljer viktiga uppgifter att fylla i ekoradio. Konstharts
används också som isolationsmaterial i radioapparater,
projektilspetsar för fartygsartilleri, impregneringsmedel för
att göra kartpapper våtstarkt, slidor till djungelknivar,
matbrickor av melamin och andra servisartiklar.
Flygindustrin har fortsatt att använda konstharts för ett
stort antal ändamål, såsom ledningsrör,
inredningsmaterial, detaljer i hydrauliska system och propellerutrustning
samt formar för plåtpressning. Som bindemedel och
överdragslack vid nästan all träbehandling spelar
konsthartser-na en dominerande roll inom flygplanstillverkningen (Mod.
Plast. jan. 1946). L Kleiner — r
Polytetrafluoretylen — ett nytt konstharts. Ett nytt
konstharts, som måste anses vara det mest sensationella
tillskottet till den rika konsthartsfloran sedan nylon och
kiselhartserna uppfanns, har framställts i USA under
namnet Teflon. Till sin typ är det en termoplast, men dess
okänslighet för höga temperaturer, dess motståndskraft
mot lösningsmedel ocli kemisk åverkan överträffar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>