Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 22 februari 1947 - Deltidsarbete i statens tjänst, av r - Materialsituationen för värme- och sanitetstekniska installationer, av r - Rikets Allmänna Kartverks arbetsuppgifter, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
181
förslag kunna lämnas endast åt personer som har att ta
hand om hemmavarande barn samt åt vissa studerande.
För befattningshavare i kommunal tjänst torde i stort
sett samma problem föreligga i fråga om deltidsarbetet som
för de statsanställda. Utredningen anser att statliga
anordningar för en ökning av deltidsarbetet skall komma att
vinna efterföljd inom de kommunala institutionerna utan
att statsmakterna vidtar några åtgärder.
Slutligen framhåller utredningen att inom det enskilda
näringslivet deltidsarbetet har blivit allt vanligare under de
senaste åren och att denna utveckling kan väntas fortsätta
utan några särskilda åtgärder från statsmakternas sida
(Departement och Nämnder 1946 h. 22). r
Materialsituationen för värme- och sanitetstekniska
installationer är för närvarande kaotisk. På sådana varor
som smidda rör, aducerade och smidda rördelar,
normalrör och normalrördelar tar grossisterna i allmänhet inte
emot nya order. Entreprenören får leverans i mån av
tillgång. Beställs t.ex. 300 normalrördelar, levereras kanske
30, ofta inga alls. Restorder noteras icke. På kopparrör
uppges 6—18 månaders leveranstid, på porslin 9—24
månader, på armatur 3—15 månader, ibland längre tid, och
på pumpar 3—15 månader, i vissa fall ända upp till 27
månader.
På byggplatserna är det också kaos. Kommer rör av en
sort, saknas en annan sort eller rördelar. Kommer
radiatorer, saknas pannor eller tvärt om. Entreprenören måste
utstå heta duster med byggmästarna, som är förtvivlade
över sina ränteförluster, förorsakade av förseningar, och
över att snickeriarbeten, målning m.m. förstörs på grund
av att värmen inte släpps på i tid. De hyresgäster, som sent
omsider skall ta lägenheterna i bruk, saknar ofta
wc-appa-rater och tvättställ — ibland t.o.m. värmeledning. Följden
blir fukt och mögel, förstörda möbler och parkettgolv och
mögliga tapeter.
Den viktigaste anledningen till dessa sakernas tillstånd
är givetvis att importen, framför allt från Tyskland, har
upphört utan att ännu ha kunnat ersättas av inhemsk
produktion eller import från andra länder. Under
verkstadskonflikten tömdes dessutom nödvändiga buffertlager på
bl.a. rördelar och armatur, radiatorer och pannor.
Dessutom har behovet kraftigt stegrats på grund av den
rekordartade byggnadsproduktionen.
Tyvärr ter sig den närmaste framtiden synnerligen oviss.
Särskilt illa ställt är det i fråga om smidda rör och tuber,
varav den inhemska tillverkningen beräknas kunna täcka
endast 46 \% av behovet, vartill kommer 18 % beräknad
import. Rörverkens kapacitet motsvarar emellertid 65 ’%
av behovet, varför en avsevärd ökning är åtminstone
teoretiskt tänkbar. Förutsättningen för att en sådan skall
komma till stånd är emellertid att verken får 300—400
man yrkeskunnigt folk och att bostäder kan ordnas för
dessa. Det är möjligt att svårigheterna i fråga om
arbetskraften kommer att öka ytterligare och att produktionen
därför minskar i stället för stiger. Eventuell export blir
också ett minus i beräkningarna.
Även i fråga om normalrör är läget besvärligt. Det
föreliggande behovet om ca 11 000 t kan endast till 87 % täckas
med inhemsk tillverkning, och några utsikter till import
finns knappast. Behovet av normalrördelar kan täckas
endast till 80 \% genom inhemsk tillverkning, och någon
ökning av denna synes vara utesluten. Norrbottens
Järnverk är dock ett frågetecken.
I fråga om armatur är beräkningarna synnerligen osäkra.
Grundmaterialet är nämligen mycket bristfälligt. Även här
tycks tillförseln motsvara endast ungefär 80 % av behovet.
Produktionen av radiatorer, ca 1,8 milj. m2, överstiger
avsevärt den normala fredsproduktionen, trots att fabrikerna
icke på långt när utnyttjar sin kapacitet, beroende på att
de saknar tunnplåt.
Den inhemska tillverkningen och importen av
wc-appa-rater tycks praktiskt taget motsvara behovet, som uppgår
till 100 000 apparater per år. Enligt Industrikommissionen
finns det emellertid en eftersläpning på 14 000 apparater,
och det är knappast troligt att denna skall kunna
återhämtas redan under de första månaderna 1947.
I stort sett kan man säga att materialsituationen kommer
att bli mycket besvärlig även i år. Åtminstone under
första halvåret har man att vänta en försämring och icke
en förbättring. Att behovet av material knappast kommer
att minska tyder det kraftigt tilltagna
byggnadsprogrammet på. I fråga om tillförseln kan man kanske tillämpa
den gamla sentensen: "Ingenting går så illa som man tror,
men inte heller så bra som man hoppas" (T. Värme,
Vatten, Sanitet okt. 1946). t
Rikets Allmänna Kartverks arbetsuppgifter. Riksdagen
beslöt 1946 att Kartverket skall vara organiserat på fem
byråer, den ekonomiska kartbyrån, topografiska
kartbyrån, fotogrammetriska byrån, geodetiska byrån och
militärbyrån samt kamrerskontoret. Personalen är beräknad
till 300 tjänstemän.
Kartverket har till uppgift att upprätta och utge
geo-detiskt grundade ekonomiska och topografiska kartor,
fotokartor och översiktskartor över riket. Verket skall
dessutom upprätta för försvarsmakten erforderliga
indelningskartor och specialkartor av permanent natur.
Kartverket utger för närvarande följande kartor:
ekonomisk karta över Sverige i skalan 1 : 10 000 över ett
område av ca 270 000 km2, motsvarande omkring 12 000
kartblad i storleken 50 X 50 cm;
fotokarta över Sverige i skalan 1 : 10 000, omfattande
samma område som den ekonomiska kartan;
topografisk karta (generalstabskartan) över södra Sverige
i skalan 1 : 100 000 och över norra Sverige i skalan
1 : 200 000 och över vissa delar i skalan 1 : 100 000.
Kartorna i skalan 1 : 200 000 över de inre delarna av
Norrland är så bristfälliga att det icke lönar sig att revidera
dem annat än partiellt i fråga om vägar, turistleder och
turistorter;
topografisk konceptkarta i skalan 1 : 50 000. Denna karta
utarbetas i samband med fullständig nymätning av äldre
blad, och dessa arbetsblad ges i allmänhet ut i tryck året
efter den verkställda nymätningen;
översiktskarta över Sverige (Generalstabens
översiktskarta) i skalan 1 : 400 000, som numera ges ut i fyra
editioner, i färger, i svart och blått (landsfiskalskartan) samt
vägbreddskartan med vägnätet tryckt i rött;
höjdkarta över Sverige i skalan 1 : 500 000, vilken ger en
översikt över landets höjdförhållanden. Kartan ges ut i två
delar, en över södra och en över norra delarna av landet;
generalkarta över Sverige i skalorna 1 :800 000 och
1 : 1 000 000. Denna karta kom ut år 1942 i tre blad och är
sålunda en modern allmän översiktskarta över landet i färger.
Kartverket har vidare en särskild beställningsavdelning,
som sorterar under den fotogrammetriska byrån. Den
utför på beställning specialfotografering för framställning av
kartor i större skalor än 1 : 10 000 för planerings- och
liknande ändamål.
Till Kartverkets många olika uppgifter hör också dess
vetenskapliga geodetiska arbeten. Mätningar av det
primära triangelnätet ingår som ett led i bestämningen av
jordens form, samtidigt med att det utgör den
grundläggande stommen för detaljtrianguleringen för
kartändamål. Dessa mätningar bearbetas också för det
internationella samarbetet på området. Dessutom står sedan några år
tyngdkraftbestämning på arbetsprogrammet. Dessa
mätningar har inte bara vetenskapligt intresse för bestämmandet av
massfördelningen i jordskorpan m.m. utan även praktiskt
värde för de geologiska undersökningarna av vårt land. En
annan punkt på arbetsprogrammet är en ny, modern
topografisk karta i skalan 1 : 50 000 och med
terrängförhållandena återgivna med höjdkurvor. I samband med
utarbetandet av denna karta kommer det inre av Norrland att
rationellt kartläggas (Departement och Nämnder 1946 h. 20). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
