- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
204

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Befälsuttagning vid värnpliktstjänstgöringen och teknikerna, av Bengt Brusewitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



204

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell 2. Utbildning av värnpliktiga till läkare, tygtekniker och skyddstekniker

Läkare

Tugtekniker
examen avlagd före
l:a tjänstgöring ......

examen ej avlagd före
l:a tjänstgöring .....

Skyddstekniker ...

l:a utbildningsåret

[-Grupp-Rekrytskola-]

{+Grupp-
Rekrytskola+} chefsskola

I

120 dagar 75 dagar
Rekrytskola Kurs

I-

120 dagar 60 dagar

Rekrytskola_

120 dagar

Rekrytskola

120 dagar

I

2:a utbildningsåret

Plutonchefsskola*

I

75 dagar

Fackutbildning

Praktik

270 dagar

Fackutbildning***
Kurs

Praktik

60 dagar

270 dagar

Fack- Fack-

utbildnings- Soldat- Refäls-
tjänstkurs*** skola utbildning göring

I t–-1–1 I

60 dagar 90 dagar 75 dagar 105 dagar

Efter 2:a utbildningsåret

Fackutbildning**

Assistent-

Kurs tjänstgöring Facktjänstgöring

-I-

+■

90 dagar 90 dagar 180 dagar i omgångar
Facktjänstgöring

I

180 dagar i omgångar

Facktjänstgöring

I.....................................I

180 dagar i omgångar

Facktjänstgöring

h

180 dagar i omgångar

* Fullgöres i regel under 3:e tjänstgöringsåret tiden juni—augusti. ** Fullgöres efter avslutad klinisk utbildning i medicin och kirurgi.
*** Fullgöres efter vissa examina (go 3264/1946 mom. 17 och 23) dock senast 4:e året efter fullgjord rekrytskola.

varit utslagsgivande för nyss angivna
personalgrupps tjänstgöring.

De kunskaper som bibringas den blivande
värnpliktige underofficeren respektive officeren under
hans första tjänstgöring måste under den fortsatta
befälsutbildningen omedelbart kunna fullföljas
och tillämpas genom tjänstgöring på trupp. En
längre eller kortare tids uppehåll innebär
nämligen att relativt lång tid måste användas för att
färska upp kunskaperna till sådan standard att
det blivande befälet kan direkt tillämpa dem på
värnpliktig trupp. Den lämpligaste tidpunkten
då det blivande befälet första gången skall
konfronteras med trupp, som icke är hans egna
kamrater, är enligt all erfarenhet den då den yngre
årsklassen värnpliktiga rycker in till sin första
tjänstgöring och sålunda äro militärt obildade,
dvs. för närvarande omkring 1/4. Då och endast
då har den orutinerade möjlighet att göra sina
kunskaper gällande och därigenom även sin
personlighet. Härmed har jag inte sagt att det
blivande befälsämnet då är en fullödig instruktör men
han är dock skickad att under sakkunnig ledning
handha sina värnpliktiga i den då synnerligen
elementära utbildningen. Betydligt svårare ställa
sig förhållandena om en dylik orutinerad
instruktör konfronteras med en värnpliktig som
bakom sig har en 3—6 månaders militär
utbildning. Detta förutsätter att befälseleven tidigare,
dvs. under det föregående vinterhalvåret, erhållit
så mycket befälsutbildning att ban icke står
främmande inför befälstagandets element.

Härav följer svårigheterna att inpassa
utbildningen så, att den fyller såväl militära som civila
krav. Ett annat förhållande, som icke får förbises
när man diskuterar det ena eller andra
utbildningssystemet, är att, när det är fråga om t.ex.
medicinalpersonalen, man har att göra med en
grupp värnpliktiga med samma civila
utbildningsorganisation. Då är det enklare att avpassa
den militära därefter. När det åter gäller
utbildningen av värnpliktigt befäl bli förhållandena

helt annorlunda. Eleverna komma från olika håll
i samhället med olika utbildning bakom eller
framför sig. Efter vilken kategori skall man då
avpassa den militära utbildningsorganisationen?
Den frågan torde knappast kunna besvaras utan
att missnöje anmäles från någon av de berörda.
Här är det den militära utbildningens
organisation som är ensartad för samtliga. En uppdelning
av tjänstgöringen enligt de olika
yrkesgruppernas krav kommer oavvisligen att medföra en
militär utbildningsorganisation av mycket
komplicerad art, som framför allt ställer stora krav
på tillgången av kvalificerade militära
instruktörer. Detta blir ytterst en kostnadsfråga. Om det
funnes befäl till tillräckligt antal så torde det
dock icke vara någon omöjlighet att organisera
dubbla eller tredubbla pluton- och kadettskolor,
förlagda till lämpliga tider på året med hänsyn
till de värnpliktigas önskemål. Med nu gällande
härordning och därigenom fastställd befälskader
är det dock för närvarande knappast
genomförbart. Det vore dock av intresse om diskussionen
här kunde ge några uppslag, som utan att bära
alltför stort våld på den nuvarande ordningen
dock kunde underlätta för den värnpliktige
utbildning till värnpliktigt befäl. Ur militär
synpunkt är det ju ett bestämt önskemål att de
värnpliktiga, som tas ut härför, med glatt humör och
villigt gå till sin utbildning.

Kompensat ionsf rågan

Penningmässigt har ju staten i mån av sin
förmåga sökt att tillgodose rimliga krav genom den
höjning av premien varom nu proposition
föreligger. Huruvida denna höjda premie verkligen är
tillfyllest saknar jag dock möjlighet att uttala mig
om. Och jag tror knappast att en diskussion på
denna punkt kan leda till något positivt resultat
med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget.

Andra vägar böra i första hand sökas. För den
studerande ungdomen, som ju genom den
förlängda tjänstgöringen förlorar viss tid, som med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free