Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Österrikes kraftförsörjning, av BR - Englands elförsörjning förstatligas, av Mm - Elektrifiering av de brittiska järnvägarna, av BR - Gasturbinlok för engelska järnvägar, av BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
TEKNISK TIDSKRIFT
märkes ett verk vid Salzburg, vilket skall utvidgas från
nuvarande 80 MW till 300 MW. Det skall ingå som del i
ett system med en dalspärr och tre andra kraftstationer.
Till de nya anläggningarna hör även en station om 150 MW
i Donau, där arbetet påbörjades 1939 men senare
inställdes. Verket ligger nära industriområdet vid Wien och får
därför stor betydelse för landets ekonomi. Det kommer att
ge 800 000 MWh/år. I planerna ingår även ett stort
ledningssystem, bl.a. för överföring av kraft från
överskotts-områdena i väster till konsumtionscentra i de östra
landsdelarna. Man avser att fullfölja elektrifieringen av de
statliga järnvägarna, vilket beräknas ta tio år. Först på
programmet står den södra huvudlinjen Wien—Graz,
vilken förutses bli utnyttjad för stor trafik till och från den
internationella hamnen i Trieste. Trots att kraftbehoven
inom landet väntas öka i snabb takt, räknar man med att
framdeles kunna exportera betydande kraftbelopp till
grannländerna (Elektr.-Verwertg 1946/47 h. 7). BR
Englands elförsörjning förstatligas. Propositionen om
förstatligande av Englands elverksindustri har i princip
godkänts av underhuset den 4 februari 1947. Ändamålet
med lagen förklaras vara att i allmän ägo överföra landets
elverksindustri. Den förutsätter skapandet av en särskild
centralmyndighet, British Electricity Authority, samt 14
regionala organ, på vilka överföres alla de skyldigheter och
rättigheter, som ligger hos de nuvarande ägarna.
Centralmyndigheten skall skapa och utveckla ett system
för ekonomisk elförsörjning av alla delar av
Storbritannien (utom den nordligaste delen av Skottland, som sedan
1943 har sin egen statliga myndighet för
vattenkraftförsörjningen, The North of Scotland Hydro Electric Board).
Dess huvuduppgifter anges vara att -producera eller på
annat sätt anskaffa elektrisk kraft, förse de lokala
organen med råkraft, koordinera distributionen genom dessa
organ och att utöva allmän kontroll över deras
verksamhet, leverera kraft direkt till konsumenterna, om den får
auktorisation härtill, och leda forskningsverksamheten.
De regionala organen skall sköta elförsörjningen inom
sina egna områden och inom angränsande efter ömsesidig
överenskommelse. De kan också inköpa kraft från andra
myndigheter eller personer med centralorganets
medgivande. De har även till uppgift att verka för en förenkling av
tarifferna, en standardisering av distributionssystem,
installationer och apparater och att sörja för de anställdas
utbildning och säkerhet. Lagen innehåller även en vagt
formulerad paragraf, som möjliggör för centralorganet att
tillverka kraftverksutrustning, distributions- och
installationsmateriel samt bruksföremål och att auktorisera
lokalorganen att sälja eller hyra ut elektriska bruksföremål men
icke kraftstationsutrustning, såvida de ej får auktorisation
härtill av centralorganet.
Centralorganet är sammansatt av en ordförande och högst
sex andra ledamöter, vilka utses av ministern för kraft
och bränsle. Det regionala organet består av en ordförande,
högst sju på samma sätt utsedda ledamöter samt
ordföranden i ett konsultativt råd för distriktet. Detta råd skall
bestå av 20—30 ledamöter utsedda av ministern. Minst
hälften av rådets medlemmar skall väljas från en personlista
upptagande ledamöter av lokala förvaltningsorgan och
uppställd av representativa sammanslutningar inom
distriktet. Återstoden skall representera konsumenterna och
andra för elektricitetens utveckling intresserade personer.
Från en viss dag, som närmare fastställes av ministern,
kommer följande företagsgruppers tillgångar och skulder
att överföras från sina nuvarande ägare: Central Electricity
Board och andra enligt hittills gällande bestämmelser
auktoriserade företag, icke auktoriserade företag i den mån
deras verksamhet i huvudsak består i att bygga, äga eller
driva kraftstationer samt holdingbolag, vilkas tillgångar
före 1946 till minst s/4 bestod av företag tillhörande de
båda första grupperna. Den nya centralmyndigheten
övertar Central Electricity Board, kraft- och holdingbolag, alla
kraftstationer och alla stamledningar, medan de regionala
organen övertar resten. Ägare av aktier i företag, som icke
är att hänföra till lokal myndighet, får kompensation i
form av särskilda obligationer (British Electricity Stock)
motsvarande tillgångarnas marknadsvärde beräknat efter
vissa regler. Kommunala och andra företag av samhällelig
karaktär kompenseras med ett belopp, som täcker ränta
och amorteringskostnader för företagens skulder, under
vissa omständigheter även de kapitalkostnader, som
företagen ådragit sig efter den 19 november 1945.
Obligationerna garanteras av skattkammaren, som även står risken
för de lån, som de centrala och regionala organen kan
behöva. Som maximigräns för aktiekapital och lån
tillsammans anges 700 M£.
Det skotska vattenfallsorganet skall fungera både som
centralt och regionalt organ och är endast ansvarigt inför
motsvarande skotske minister. Dess myndighet utsträckes
från att enbart ha gällt vattenkraftstationer till
kraftproduktion av alla slag, och den ekonomiska marginal, som
1943 fastställdes till 30 M£, höjes nu till 100 M£. Den
engelske ministern för kraft och bränsle kan ge det skotska
organet allmänna direktiv, nödvändiga i nationens intresse.
Det engelska centralorganet skall svara för
elektricitetsförsörjningen till järnvägarna och även sörja för att
överskottsvärme från ångkraftstationerna kan nyttiggöras, t.ex.
för uppvärmning av byggnader. Ministern kan också låta
upplösa elektricitetskommissionen och överta ansvaret för
föreskriftsväsendet.
Det antal företag, som beröres av lagen, uppges till 570,
av vilka 374 år 1943 befann sig i allmän ägo. Det kapital,
som behövs för att lösa in dessa företag, uppskattas till
370 M£.
Enligt senare uppgifter är detaljbehandlingen av lagtexten
ej avslutad, men några mera väsentliga ändringar anses
icke sannolika. Oppositionens kritik har i första hand gällt
den makt, som lagen lägger i bränsleministerns hand, samt
formerna för särskilt de kommunala företagens gottgörelse,
som anses uppenbart orättvis mot de välskötta företagen
(Electr. Rev. 17 jan. 1947). Mm
Elektrifiering av de brittiska järnvägarna. I den
pågående diskussionen om Storbritanniens energiförsörjning
och de statliga ingripandena på området har framhållits
att en oerhörd kolbesparing skulle kunna åstadkommas
genom elektrifiering av järnvägsnätet. Med 3,5 Mt kol,
omsatta i elektrisk energi, skulle man kunna ersätta 13,5
Mt kol, uppeldade i ångloken. Det skulle sålunda årligen
kunna sparas 10 Mt med ett värde av 20 M£ (Electr. Rev.
1946 h. 3597). BR
Gasturbinlok för engelska järnvägar. Det brittiska
järnvägsbolaget Great Western Railway har i Schweiz
beställt ett gasturbindrivet elektrolok, vilket uppges bli det
andra som tillverkats. Det utföres för en effekt av 1850
kW och en hastighet av 145 km/h. Vikten blir 113 t,
adhesionsvikten 75 t, längden 19,5 m och dragförmågan
850 t vid 95 km/h och 1 200 t vid 65 km/h.
Turbinut-rustningen omfattar axialkompressor, värmeväxlare,
förbränningsrum och gasturbin. Genom att endast en del av
luften från kompressorn ledes till förbränningsrummet
och den återstående, större delen tillföres turbinen direkt
begränsas inloppstemperaturen vid turbinen till 600°C. Vid
fullast utvecklar turbinen 7 600 kW, varav 5 750 åtgår för
kompressorn och återstående 1 850 blir över för
generatorn, som drives över en kuggväxel. Loket har två
sexhju-liga boggier, i vilka de två yttre hjulparen drives med
lik-strömsseriemotorer. Förarhytt finns i båda ändarna.
Loket skall eldas med brännolja, varför anskaffningen
kan ses som ett led i de pågående ansträngningarna att
nedbringa kolförbrukningen vid de engelska järnvägarna.
Bränsleförbrukningen beräknas dessutom stanna vid
hälften av vad man räknar med för de bästa av de nuvarande
ångdrivna snälltågsloken (Electr. Times 1946 h. 2875). BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
