Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1947 - Stålets omvandlingar vid härdning, av Per O Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Maximidimensionen vid austempring
Mn
Analys, %
Cr
Ni
Mo
Maximal diameter
på rund stav
mm
0,60—0,70 0,60—0,90 — — — 5
0,60—0,70 1,60—2,00 — — — 15
0,65—0,75 0,75—0,95 — — 0,25 15
0,60—0,70 0,50—0,80 0,50—0,80 1,50—2,00 0,30—0,40 25 eller större
Austempring
Austempring är, som förut nämnts, en
härdningsmedel, som bygger på isoterm omvandling
vid temperaturer, som ligger över
temperaturin-tervallet för martensitomvandlingen men under
dem, vid vilka perliten bildas. Metodiken är enkel:
Stålet upphettas till härdningstemperatur, kyles i
ett varmt saltbad, bestående av lättsmälta
nitrat-och nitritsalter eller i ett bly—vismutbad, hålles
där tills fullständig omvandling skett, varefter det
kyles i vatten eller får svalna i luft. Någon
anlöpning erfordras i regel ej. Avkylningskurvan
synes i fig. 14. Omvandlingen sker i intervallet
E’ — E". Slutprodukten efter austempering kallas
bainit. Bainitens fysikaliska egenskaper beror
förutom på stålets sammansättning på den
temperatur, vid vilken omvandlingen skett. Utmärkande
är en kombination av relativt hög hårdhet och
en utomordentlig seghet, som över huvud taget
ej kan uppnås med hjälp av vanlig härdning och
anlöpning, fig. 15. Man ser, hur bainitens
slagseghet i hårdhetsintervallet 50—55 Rc är
betydligt större än den anlöpta martensitens.
Skillnaden mellan austempring och
etapphärd-ning är alltså den att stålet enligt den förra
metoden får omvandlas helt och hållet ovanför
mar-tensitintervallet, och all martensitbildning und-
vikes, medan enligt den senare metoden stålet
hålles över martensitintervallet så länge, att alla
temperaturskillnader utjämnats men kyles innan
någon omvandling till bainit börjat. Bainiten
uppges även ha högre varmhållfasthet än anlöpt
martensitj och undersökningar pågår för att
utröna om austempring kan tillämpas på
kromnickelstål, avsedda för turbinskovlar.
Tyvärr är kylningsförmågan hos salt- eller
bly-vismutbaden så låg, att perlitomvandling ej kan
undvikas i hur stora stålstycken som helst.
Särskilt för kolstål med låg härdbarhet (detta
begrepp kommer att diskuteras längre fram) är
dimensionerna begränsade. Tabell 1 anger
maximidimensionen för några stål vid austempring
enligt Legge5.
Härdning av höglegerat verktygsstål
Vissa ämnen såsom krom och volfram sänker
temperaturområdet för martensitomvandlingen.
Den undre gränsen för detta temperaturområde
kan ligga vid en temperatur långt under
rumstemperatur. Ett snabbstål av typen 18-4-1 (18 %
volfram, 4 % krom och 1 % vanadin) har efter
härdning från hög temperatur (ca 1 280°C) i olja
ca 20 % austenit oomvandlad, fig. 166-7. Vad sker
med denna restaustenit, om stålet anlöpes? Snabb-
Fig. 13. Etapphärdning;
avkylnings-kurvor för y yta, k kärna vid
etapphärdning, A’ kärna, A" yta vid
härdning.
Fig. 14. Austempring.
Fig. 15. Slagsegheten för kolstål
som funktion av hårdheten;
1 härdat och anlöpt, 2
behandlat enligt austempring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
