Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Traktor med hydrauliskt redskapslyft - Besiktning och kontroll av knackning i förbränningsmotorer, av Arne Mörtsell och Per Ohlin - Slambildning i olja genom vatteninblandning och andra orsaker, av GVN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
261
varvid regulatorsliden föres framåt, så att uttag 1 i
slid-kanalen blir öppet. Därigenom pumpas olja in i
arbets-cvlindern och kolven tryckes ut, varigenom redskapen
lyftes. Denna lyftning pågår tills högsta höjd uppnåtts. När
detta inträffar har kolven kommit så långt ut, att ett litet
anslag, som finnes på den, nått fram till och fört
regleringslänken och därmed även regulatorsliden bakåt, så att
denna åter kommit i neutralläge, varvid rörelsen avstannar.
Man kan säga, att systemet med påhängsredskap som
möjliggjorts genom det hydrauliska manöversystemet
revolutionerat traktordriften dels genom att det ökat traktorns
användbarhet och gjort den mera lättskött, dels genom att
detta system gör traktordriften mera räntabel på grund
av traktorns låga driftkostnader och stora effektivitet.
Prov har visat att traktorn lämnar ca 16,5 hk i dragkroken,
dvs. över 70 % verkningsgrad med en bränsleförbrukning av
ca 290 g/hkh, vilket motsvarar 4—5 1/h i praktiskt arbete.
536.532 : 621.43.019.8
Bestämning och kontroll av knackning i
förbränningsmotorer. Ju högre ett bränsles oktanvärde är, dess högre
temperatur och tryck tål det i en förbränningsmotor utan
att ge upphov till knackning. Genom oktantalsbegreppet
erhålles därför lätt — åtminstone för bränslen med
relativt låga oktanvärden — en tämligen god gradering av
bränslens knackningsbeständighet.
Avsikten är här att ånge en metod, som möjliggör
bestämning av begynnande och skadegörande knackning i
både bruksmotorer och speciella provmotorer. En dylik
metod är av särskilt värde då det gäller all bedöma
bränslen med höga oktantal. Det har nämligen visat sig, atl
dylika bränslen inte alltid med säkerhet kan värderas med
tillgängliga metoder för bestämning av oktanvärden eller
värden över oktantalsskalan.
Det avgörande för uppkomsten av knackning hos ett
sådant bränsle iir temperaturen i förbränningsrummet. Det
ligger ju nära till hands att man försöker åstadkomma ett
termoelement, som är tillräckligt känsligt för att snabbt
inställa sig på en medeltemperatur, som i sin tur ger
tydliga utslag för små belastningsändringar. Dylika
termoelement bar framställts och visat sig användbara för såväl
små som stora motorcylindrar. Termoelementen måste
utföras på ett speciellt sätt så alt känsligheten blir
tillräcklig samtidigt som elementet kan tåla mekanisk påfrestning.
Vid ökat effektivt medeltryck, t.ex. vid ökad effekt under
konstant varvtal, ökar medeltemperaturen i förbrännings-
F.ffekt
Fig. 1. På grund av olikformig bränsle- eller
tetraetglblg-fördelning kan några cylindrar samtidigt utsättas för
olika knackningsgrad; vid temperaturnivån A är
rangordningen för cylindrarnas knackningsbenägenhet en helt
annan än vid begynnande knackning.
rummet. Denna ökning är större, om förbränningen sker
under begynnande knackning, än om den sker utan sådan.
Som tidigare visats (Tekn. T. 1945 s 1150) erhålles vid
mätningar med dessa speciella termoelement kurvor enligt
fig. 1. Den första knycken på kurvorna anger begynnande
knackning och den andra knycken anger fullt utbildad
knackning med accelererad temperaturförhöjning. Det må
i detta sammanhang påpekas, att den första knycken på
kurvan icke erhålles om provningarna — såsom fallet är
vid ett flertal provningsmetoder — utföres med konstant
eller tämligen konstant cylindertopptemperatur. Proven
med termoelementen bör ske under betingelser, som så
vitt möjligt överensstämmer med driften i tjänst. Avsikten
med dylika känsliga termoelement är vidare, att man skall
kunna observera skadegörande knackning så snabbt, att
motorn inte hinner skadas.
Genom bestämning av temperaturen vid skadegörande
knackning samt temperaturhöjningen från begynnande till
skadegörande knackning, t.ex. vid några olika
bränsle-luftblandningar, kan man bedöma olika bränslens
knackningskvalitet. Termoelement av denna typ har ännu
använts endast på några få motorer, men det synes som man
med dylika skulle kunna få relativt goda metoder för
bedömning av bränslens knackningsegenskaper. Elementen
bör kunna användas särskilt för nya bränslen, soin icke
kan bedömas genom provning i Cooperative Fuel Research
Cominittees (CFR) oktanbestämningsmotor och liknande
standardiserade bränsleprövningsaggregat.
Termoelementen torde även med fördel kunna användas
som standardutrustning på moderna flygmotorer med
speciellt knackningsbeständiga bränslen, varigenom en
tillförlitlig kontroll för avvärjande av knackningsskador
erhålles. Skadegörande knackning med hastigt stegrad
temperatur kan vid motorfel, t.ex. överhettad kolv på grund av
fastbeckade kolvringar, överhettade tändstift beroende på
att de är dåligt fastdragna osv., uppstå vid belastningar,
som normalt icke ger upphov till dylik knackning. Risken
för sådan knackning ökar betydligt med bränslets
knack-ningsbeständighet givetvis under förutsättning alt bränslets
egenskaper utnyttjas för erhållande av hög effekt.
De vanliga mer eller mindre standardiserade metoderna,
som användes vid rutinbestämningar av bränslens
knackningsegenskaper, har som regel det gemensamt alt
bestämningarna göres vid en viss knackningsintensitet.
Däremot användes sällan metoder, vilka visar hur långt
knackningen för ett bränsle i en motor kan drivas ulan att skadlig
knackning uppstår. Det är den skadliga knackningen, som
är av vikt för bedömning av bränslens användbarhet. Del la
förhållande gäller spejciellt för motorer som fordrar bränslen
med hög knackningsbeständighet. Arne Mörtsell Per Ohlin
Slambildning i olja genom vatteninblandning och
andra orsaker. Slambildning i onormal omfattning är ett
vanligt fenomen i smörjoljan på vägfordon av alla slag. I
många fall bär sådan förtjockning av oljan skulden till
nedsmälta eller svårt brända lager. Slammet medföres till
oljekanalerna och bakar där ihop sig till hårda
beläggningar, som belt eller delvis hindrar oljecirkulationen.
Slambildningen är i viss utsträckning hopkopplad med
bildandet av andra avlagringar av t.ex. sot ocli "lack" på
kolvar och ringar. I det följande behandlas huvudsakligen
siam genom vatlenemulsion av smörjolja i sumpen,
eftersom många avlagringar i motorn uppstår som följd härav.
Det existerar ingen smörjolja, som ej under vissa
förhållanden uppvisar slambildning eller emulsion, men en
del oljor har kraftigare tendens än andra i detta
avseende. Den vanligaste orsaken till slambildning är vatten
i oljan, och demulgeringsförmåga är därför en viktig
egenskap hos en motorolja. Olyckligtvis kan denna
egenskap ej utvecklas i önskvärd grad, därför att den blott
kan erhållas på bekostnad av oljans egenskaper i övrigt.
Demulgeringsförmågan kan fastställas genom mätning av
den tid, som behövs för att ur oljan avskilja vatten, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
