Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Engelska erfarenheter från krigsfartygsbygge, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Förskepp av svårt skadad jagare.
för det äldre materialet. Kolhalten hos detta svetsbara stål
är 0,23 %. En ytterligare kvalitet med ännu något lägre
hållfasthet användes på sådana ställen, där man kan
förvänta starka rörelser i skrovkonstruktionen. Detta har en
kolhalt av 0,21 %.
Bostadsförhållanden
På grund av den brittiska flottans synnerligen vidsträckta
operationsområde måste stor omsorg nedläggas på
bostadsförhållandena. Man måste sålunda ha effektiva
uppvärmningsanordningar men samtidigt lika effektiva
kylanläggningar. Alla bostadsutrymmen måste ha god
värmeisolering, och krigserfarenheterna ha visat betydelsen av ett
eldfast material för detta ändamål. Det lämpligaste har
visat sig vara sprutad asbest.
Luftkonditionering har för vissa fall blivit ett önskemål,
t.ex. för de rum på hangarfartyg, där flygplansbesättningar
uppehålla sig startklara i varma flvgardräkter.
Brandskydd
Under det senaste kriget har brandfaran varit större än
under det förra, huvudsakligen på grund av att man nu
liar att räkna med flygbombanfall. Detta har å ena sidan
framtvingat mindre brännbara konstruktionsmaterial och
färger och å andra sidan effektivare
eldsläckningsanordningar. Antalet brandpumpar har ökats och vissa
transportabla pumpar äro numera dieselmotordrivna för att
vara oberoende av yttre krafttillförsel. Med hänsyn till
oljebränder ha de vanliga strålmunstyckena ersatts med
ridåmunstycken. Skuinsläckningsanläggningar ha utförts i
mycket stor skala, och inom maskinområdet har man
använt sig av ångfyllningsanordningar för att kunna bemästra
bränder, sedan rummen måst utrymmas.
På hangarfartyg har man delat upp hangarerna med
as-bestdraperier för att snabbt kunna begränsa bränder.
Lufttilloppet till varje avdelning kan stängas och vatten
insprutas.
Ytbehandling av fartygsbottnar
Försök i full skala med olika vtbehandlingsmedel för
fartygsbottnar hade igångsatts omedelbart före kriget men
måste avbrytas till förmån för mera brådskande arbeten.
Fig. 4. Svetsad axelbärare.
Problemet har dock under kriget åter aktualiserats. Del
är givetvis av största värde, att fartminskningen genom
bottenväxtlighet o.d. blir så liten som möjligt, inen
dessutom uppstår i krigstid det problemet, att tillgängliga
dockor bli mycket upptagna för reparationer och därför ej i
samma grad som i fredstid kunna disponeras för
botten-rengöring och bottenmålning. Ytbehandlingens betydelse
synes allmänt ha underskattats. Som exempel nämnes atl
motståndet hos ett ordinärt 15 knops handelsfartyg
fördelar sig på ca 70 % friktionsmotstånd och 30 %
form-och vågmotstånd. En minskning av formmotståndet med
t.ex. 25 %, alltså totalt 7,5 %, genom ändrad skrovform
anses som en stor teknisk framgång men man accepterar
ofta, att friktionsmotståndet genom växtlighet o.d. ökas
med upp till 45 %, alltså totalt 30 %.
Konst hartsmaterial
Marinteknikens speciella krav lia i viss mån begränsat
användningen av konstharts. Sålunda har fordran på
eld-fasthet och hållfasthet mot chockverkan i många fall
hindrat användning av för övrigt fullgoda konsthartser. Behovet
av standardisering i fråga om utrustningsdetaljer blir
aktuellt, om dessa utföras av gjuten konstharts.
Fig. 3. Förhandstillverkat svetsat skrovparti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
