Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - »Nene», världens starkaste flygmotor, av Sten Langby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Fig. 4. Isärtagen och hopmonterad brännkammare;
framför det perforerade flamröret ligger brännaren.
hjulets periferihastighet ända uppe vid 470 m/s. Det är
tillverkat av tre smidda lättmetallstycken och försett med
29 i det närmaste radiella skövlar på varje sida. I den
utanför hjulet liggande delen av kompressorhuset,
diffusörhuset, finns 18 fasta ledskenor, som bildar lika många
diffusorkanaler. Som vanligt är vid radialkompressorer,
sker ungefär halva kompressionen i kompressorhjulet och
resten i diffusorn. Efter denna har luften endast kvar en
för det följande förbränningsförloppet lämplig
strömningshastighet.
Kompressoraxeln är i sin främre ända lagrad i ett
rull-lager och baktill i ett kullager. Det senare tar upp
axial-krafterna på de sinsemellan hopkopplade kompressor- och
turbinrotorerna. Upp till 8 000 r/m blir den för hela rotorn
resulterande axialkraften riktad framåt för att vid högre
varvtal bli bakåtriktad. På kompressoraxeln ett stycke
bakom kompressorhjulet sitter ett fläkthjul. Det är en
enkel radialfläkt med 30 skövlar, som skall förse motorns
bakre lager och turbinhjul med kylluft.
Förbränningen försiggår parallellt i nio flaskformade
del-brännkammare, fig. 4. För var och en av dessa finns ett
utlopp från diffusorn efter vilket luften omböjes 90° före
inloppet i brännkammaren. Brännkamrarnas yttermantlar
är tillverkade av mjukt stål, medan de inre tuberna, flam-
rören, är gjorda av ett starkt nickelhaltigt, eldhärdigt
material, "Nimonic 75". Av den i en brännkammare
inkommande luften går ungefär 30 % som primärluft in i den
egentliga förbränningszonen. Större delen av primärluften
passerar in genom en i flamrörets främre del,
flamrörs-huvudet, centralt placerad turbulator. Denna krans av
sneda ledskenor ger en för snabb och god förbränning
lämplig turbulens i luften. Resten av primärluften samt
sekundärluften kommer successivt in i flamröret genom
grupper av ringformigt placerade hål.
I brännkamrarna har man rak genomströmning, dvs. att
där sker ingen omböjning av luftens eller gasens
huvud-strömningsriktning. Bränslet sprutas in "medströms" i
primärluften genom en i flamrörshuvudet framifrån
instickande brännare. Viktförhållandet mellan luften och
bränslet är normalt i primärzonen 18 : 1 och totalt 60 : 1, vilket
ger en gastemperatur före turbinen på 830—880°C. Det
senare får anses vara en mycket hög temperatur, som
ställer stora fordringar på de efterföljande
konstruktionselementen.
Bränslet är flygfotogen av för reaktionsmotorer vanlig
typ med en tillsats av 1 ’% mineralolja för smörjning i
bränslesystemet. Det för bränslets inmatning använda
bränslesystemet framgår av den schematiska fig. 5. Från
bränsletankarna i flygplanet kommer bränslet via en
av-stängningskran och ett lågtrycksbränslefilter till två
parallellt arbetande insprutningspumpar. I en dylik pump drivs
en rotor runt med fjärdedelen av motorvarvtalet.
Pump-rotorn har ett antal cylindriska urborrningar i vilka
fjäder-belastade plungar styres av en fast excenterskiva. Den
senares inställning bestämmer plungarnas slaglängd och
påverkar därmed bränsletillförseln. Denna fastlägges sedan
av varvtalet, som också bestämmer bränsletrycket efter
insprutningspumpen. Vid konstant varvtal och ökande
flyghöjd minskar luftmängden genom motorn. Den därvid
erforderliga minskningen i bränsletillförseln ordnas
genom en barometriskt styrd överströmningsventil eller
barostat, som över en fjäderbelastad kolv påverkar den förut
nämnda excenterskivande inställning. I
insprutningspum-parna finns regulatorer, som stryper bränsletillförseln, om
motorn kommer upp i otillåtet höga varvtal.
I en "manöverlåda" får det från insprutningspumparna
kommande bränslet ett mot det för hand inställda
pådraget svarande tryck. Bränsletillförseln kan inte stoppas
i manöverlådan, som minst släpper igenom en mot tom-
Fig. 5.
Bränslesystem för
"Nene".
Fig. 6. Brännare typ
Duplex.
Fig. 7.
Startbrän-nare och tändstift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
