Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Kemi och Bergsvetenskap, av L V - Tekniska Föreningen i Kristianstad, av E Geijer - Örebro Ingenjörsklubb, av Sigvald Ström - DIF:s kurs »Industriell Økonomi og Organisasjon», av Robert Kristensson - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträdde fredagen den 14 februari 1947 under
ordförandeskap av överingenjör II Uhrus;
ca 120 medlemmar hade infunnit sig.
I avdelningen inträdde civilingenjörerna T
G Edberg, G Flemmert, E Lindén, O Lundén,
C Ramsel och J II Ydström samt
bergsingenjörerna S Guida, T Ivert, Å Schwalbe
och B Torssell jämte avdelningschef S Köhler.
Civilingenjör T Rohloff höll föredrag om
"Gruumekanik i Amerika — några intryck
från en studieresa hösten 19b6", varvid han
speciellt ägnade intresse åt berguppfordring
ur gruvor med transportband. Även
diskussionen rörde sig till stor del om denna fråga
och inlägg gjordes utom av
föredragshälla-laren av hrr L Berglund, C G Breitholtz,
Y Ilagerman, O Lindqvist, II Löwenhielm,
S Petersson, M Tigerschiöld, O Tingvall och
B Wickbom.
Kvällens andra föredrag hölls av
civilingenjör Ax. Kjelgaard och hade titeln
"Under-jordskrossning i svenska gruvor. Ett
förslag och dess konsekvenser". Även efter
detta föredrag följde livlig diskussion med
inlägg av hrr G Bergström, A Bjarme, B
Blomquist, C G Breitholtz, A Bremmer, J
Hedlund, J Kempe, Ax. Kjelgaard, R
Lundgren, 11 Löwenhielm, S Mörtsell, T Rohloff
och B Wickbom. Föredragen kommer att
publiceras i Teknisk Tidskrift. L V
Tekniska Föreningen i Kristianstad
har under 194G sammanträtt 9 gånger och
föreningens styrelse 9 gånger; 5 utflykter
ha företagits. Medlemmarna har dessutom
varit inbjudna en gång att åhöra föredrag
i Fotoklubben i Kristianstad, och en gång
att delta i skånsk ingenjörsträff med damer
på Frostavallen. Av föreningens
sammanträden har 12 varit regionala
facksammanträden, vilka hållits gemensamt med Skånska
Ingenjörsklubbens resp. fackavdelningar samt
tekniska föreningarna i Hälsingborg och
Landskrona; 3 utflykter har varit
gemensamma med dessa föreningar.
18 nya personliga medlemmar har
under aret inträtt i föreningen och G utgått,
varför nettoökningen är 12 medlemmar.
Medlemsantalet vid årets slut var 164.
Antalet korporativa medlemmar var under året
13. Till hedersledamot valdes baningenjör
J Ståhle, som på ett förtjänstfullt sätt
sedan år 1937 fungerat som föreningens
sekreterare och dessutom under en längre
tidrymd skött föreningens finanser.
E Geijer
Örebro Ingenjörsklubb och Tekniska
Föreningen i Örebro höll årets
Ilinders-mässomöte den 31 januari 1947. Vid
Ingenjörsklubbens enskilda sammanträde invaldes
tre nya medlemmar; till vice sekreterare
valdes civilingenjör Sven II Jansson.
Det gemensamma mötet öppnades med ett
kort inledningsanförande av lektor M Lien
inför den i det närmaste fullsatta stora
festsalen. Direktör P Eg. Gummeson höll
därefter ett föredrag om "Ingenjören och
samhället". Ingenjören påstås, sade tal., med
viss rätt sakna socialt och politiskt intresse,
trots att få yrkesgrupper liar större
möjlighet än ingenjörerna att påverka det
politiska och sociala samhällsskeendet. För
industriarbetarna, som är i politisk majoritet,
blir "bolaget" synonymt med samhället.
Arbetarens inställning gentemot "bolaget"
beror av tre faktorer, den ekonomiska
omvårdnaden, den sociala omvårdnaden och
den personliga omvårdnaden. I regel är det
ingenjören som har dessa tre faktorer i sin
hand. Det är ban som svarar för de
tekniska produktionsmedlen, att de är riktigt
utformade och skötta samt rationellt
utnyttjade. Därvid intar han en nyckelposition
när det gäller företagets ekonomi och
förmåga att betala löner. Den ekonomiska
omvårdnaden, som företaget kan prestera
gentemot den anställde, beror sålunda ytterst
på ingenjören. För den sociala omvårdnaden
räcker icke enbart god ekonomi utan även
intresse och blick inte enbart beträffande
omvårdnaden inom fabriken utan också i
samhället och inom hemmen. Den ingenjör,
som på så sätt intresserar sig för sitt folk
och dess välfärd, har tagit det viktigaste
steget till den personliga omvårdnaden, han
han har skapat den kontakt, som måste
finnas om ett naturligt umgänge på
arbetsplatsen skall vara möjligt, och har därmed
lagt den viktigaste grunden för trivseln.
Ingenjören har alltså en betydelse och ett
ansvar för vårt samhälle och dess
utveckling, även om han icke direkt deltar i det
politiska livet.
Efter föredraget följde supé. Vid
diskussionen i anslutning till föredraget gjordes
iidägg av bl.a. direktör C Gejrot, baningenjör
Hjelm, redaktör Hällvik och redaktör Egnell.
I en replik varnade direktör Gummeson för
politisering på själva arbetsplatsen;
ingenjören skulle slå undan benen för sig själv
om han skulle bedriva propaganda för
någon politisk åsiktsbildning.
Sigvald Ström
I)IF:s kurs "Industriell Økononii
og Organisasjon" hölls för tredje gången
den 24 februari—6 mars 1947 på Danmarks
tekniske Ilojskole i Köpenhamn. Kursen hade
samlat ett hundratal deltagare från Danmark
och de övriga nordiska länderna. I sina
huvuddrag överensstämmer årets kurs med de
tidigare årens. En något större koncentration
hade lagts på de produktionsekonomiska
problemen, under det att försäljningsproblemen i
år icke medtagits. Kursen, som omfattade
ett femtiotal föreläsningar fördelade på olika
grupper inom området, leddes på ett mycket
förtjänstfullt sätt av civilingenjör II C
Tor-bol. Föreläsningarna låg genomgående på ett
mycket högt plan, och en rad av ansedda
föredragshållare medverkade. Till varje
föredrag lämnades kompletterande
litteratur-uppgifter. De behandlade allmänna
principer för industriföretagens organisation och
ledningens uppgifter.
Industrianläggningarnas planläggning och underhäll, maskiner,
transportanordningar, belysningsanordningar
samt material- och lagringsorganisation och
kraft- och värmeekonomiska frågor
behandlades av olika specialister.
En orientering om arbetsstudier gavs genom
föredrag och belysande praktiska exempel.
Produktionens planering vid blandad
tillverkning såväl som vid seriefabrikation
behandlades. De psykologiska frågorna
belystes i fyra intressanta föredrag av magister
P Bahnsen, Psykoteknisk Institut. I övrigt
ingick i kursen en kortfattad behandling av
sannolikhetsberäkningar och statistik med
tillämpning pü industriella problem.
Industriella redovisningsfrågor, kalkylations- och
kontoplansproblem behandlades i
koncentrerad form på ett medryckande sätt av docent
P Hansen. En förenklad metod för
driftbokföringen genomgicks av civilingenjör Torbøl.
Kontorsarbetets element, dess mekanisk»
hjälpmedel och rationalisering behandlades
i fyra föreläsningar. Produktionslivets
lagstiftning samt dess institutioner och
organisationer var föremål för en serie
föreläsningar. Bland annat talade ordföranden i
Danska Arbetsgivareföreningen, civilingenjör
II Larsen om avtalsförhållanden i Danmark,
varjämte Dansk Ingenjorforenings
generalsekreterare, civilingenjör N Lichtenberg,
belyste näringsorganisationernas tillvaratagande
av produktionslivets intressen.
Kursen fyller i första hand en väsentlig
uppgift som en komplettering av
ingenjörsutbildningen vid Danmarks tekniske Ilojskole,
där man ännu icke har inrättat speciella
lärarebefattningar för dessa ämnen.
Därutöver fyller den uppgiften som en
fortbildningskurs för ingenjörer, som varit någon
tid i praktiken, och som önskar
komplettera sina kunskaper. Det hade varit
önskvärt om kursen upplagts så, att större tid
hade blivit över för diskussion och övningar.
De diskussioner som förekom visade
deltagarnas stora intresse och vakenhet.
Deltagarnas tacksamhet och tillfredsställelse
med kursen var märkbar. De utländska
gästerna kunde glädja sig åt en enastående
gästfrihet och välvilja från de danska
arrangörernas sida. Robert Kristensson
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie stämma hålles fredagen den
28 mars 1947 kl. 19.30. 1. Styrelse- och
revisionsberättelser för 1946. — 2. Fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen. — 3.
Tillsättande av valkommitté. — 4. Fråga om sänkning
av avsättningen till Rystedtska fondens
kapital från 20 till 10 °/o. — 5. Utdelning av
Teknisk Tidskrifts jubileumspris i teknisk
stili-stik 1946. — 6. "Formspråket och tekniken",
avslutningsföredrag i kursen Industriell
Formgivning av arkitekt Sven Ivar Lind. —
Supé; bildrevy: "Från landå till jeep", av
arkitekt Töre Vebjörn.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder onsdagen den 2G mars
1947 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. "Några problem i samband med
användning av gasturbiner inom flygtekniken",
föredrag av flygingenjör L Falk. — 3.
"Gasturbinen och reaktionsmotorn som marina
kraftkällor", föredrag av mariningenjör C
Borgenstam. -— Supé och samkväm.
Flygtekniska Föreningens medlemmar
in-bjudes.
Grafisk Teknik sammanträder
måndagen den 31 mars 1947 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Dagens Eko." —
3. Föredrag av civilingenjör Gösta
Carlsson: "Letouzey-metoden, ett intressant
upp-slug inom boktrycket." — Supé och
samkväm.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 1 april 1947 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. "Bet nervösa
maskineriet", föredrag av professor Ragnar
Granit, Karolinska Institutet. — Supé och
samkväm.
Svenska Elektroingenjörsförening-
ens sammanträde den 9 april 1947 har på
grund av påskhelgen framflyttats till
onsdagen den 7 maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
