Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1947 - Trefasbrytare för högre spänning än 200 kV, av Ivar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
TEKNISK TIDSKRIFT
i diagrammet fig. 1. Den ligger i själva verket något på den
säkra sidan.
Tabellens olika värden på Eb’ är inprickade för de
aktuella brytströmmarna. Man finner, att under de gjorda
antagandena behövs det minst 8 brytelement för 300 kV
och 12 element för 380 kV och vidare, att det då
fortfarande finns en icke obetydlig säkerhetsmarginal kvar,
antingen i brytström eller i brytspänning eller i bådadera.
Dessa antal brytelement är fullt acceptabla och behöver
icke vålla alltför stora konstruktiva svårigheter.
Gör man samma överslagsberäkning för t.ex. 500 kV
märkdriftspänning och fortfarande vid 6 000 MVA
bryteffekt (6,93 kA brytström), kommer man till att 14
element bör räcka till. Icke ens detta antal är ur konstruktiv
synpunkt nämnvärt avskräckande.
Snabbåterinkoppling
En synnerligen viktig konstruktionsdetalj är
seriefrån-skiljaren. Till följd av det erforderliga stora fria
isola-tionsavståndet över öppna poler kan man knappast tänka
sig att bygga den på helt konventionellt sätt, helst som
det sannolikt blir fördelaktigast att manövrera
frånskilja-ren också vid brytning för SÄI. Flera lösningar är
tänkbara; en av dem visas i fig. 2, som antyder, hur en
brytare för 300 resp. 380 kV, 6 000 MVA, skulle kunna ta sig
ut. Av patentskäl är» effektbrytställenas utformning icke
visad i detalj. I det visade förslaget deltar endast de båda
relativt korta frånskiljararmarna närmast brytpolerna i
SÅI-manövrerna, medan den centrala isolatorpelaren
vrider sig 90° när definitiv frånslagning skall göras. Figuren
ger en jämförande överblick över brytarens storlek, när
brytaren är utförd för 300 och 380 kV och vid jordad och
isolerad nollpunkt. Skalan är densamma i samtliga fall.
Själva manöversystemet som sådant är känt och
beprövat, men olika varianter kan naturligtvis komma i
betraktande. Man har tryckt på önskvärdheten av kort
öppningstid, helst icke överstigande 100 ms, inkl. relätiden.
Jag tror mig kunna utlova en netto öppningstid för
brytaren om högst 60 ms. Härtill kommer eventuellt ett
mel-lanrelä, som tar 20 ms. Den totala öppningstiden blir då
högst 60 resp. 80 ms. Räknar man så med 15 ms
Ijusbågs-tid, kommer man till en bryttid om högst 75 resp. 95 ms.
Möjligheterna att i bästa fall kunna bringa ned det värdet
med mer än 5 ms ser tills vidare inte ut att vara stora,
särskilt inte om märkdriftspänningen är så hög som
500 kV.
Sammanfattningsvis vill jag säga, att så vitt man kan
se, kan die från 200 kV konstruktionerna vunna
erfarenheterna tillämpas tämligen direkt vid brytarkonslruktion
för högre spänningar och att byggande av goda
trycklufts-brytare för spänningar ända upp mot 500 kV ej torde
möta några oöverstigliga tekniska svårigheter. Jag tror
vidare, att man icke behöver räkna med några onaturligt
höga priser, således nämnvärt utöver vad som
nödvändigtvis följer av den med de stigande isolationsfordringarna
växande materialåtgången.
Fig. 2. Ungefärliga dimensioner hos tryckluftsbrytare; upptill 300 kV och t.v. jordad resp. t.h. isolerad nollpunkt;
nedtill 380 kV och t.v. jordad resp. t.h. isolerad nollpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
