- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
345

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Återvinning av lösningsmedel genom adsorption, av Uno Träggårdh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1947

345

o

Återvinning av lösningsmedel
genom adsorption

Docent Uno Trägårdh, Stockholm

Inom ett stort antal industrier förekomma
processer, där organiska lösningsmedel användas
under en eller annan fabrikationsetapp. Sålunda
förbrukas inom gummi-, konstläder-, vaxduk-,
konstsilke-, lack-, ferniss- och
sprängämnesindustrin samt inom grafiska industrin och
kemiska tvättindustrin avsevärda mängder
alifatiska och aromatiska kolväten, estrar och etrar,
ketoner och klorerade kolväten, vilka förångas i
luften under någon process. En effektiv
återvinning av dylika förångade lösningsmedel ger
möjlighet att förbättra ekonomin. Det kan i många
fall löna sig att utbyta ett billigare lösningsmedel
mot ett dyrare, om den framställda produkten
därigenom får bättre egenskaper.

I de flesta fall förångas lösningsmedlen i
närvaro av luft och återvinningen måste därför ske
ur en blandning av luft och lösningsmedelsånga.
Flera av de vanligaste lösningsmedlen äro
brännbara och deras ångor bilda med luft explosiva
blandningar. För dylika luftblandningar finns en
övre och en undre explosionsgräns. Att förlägga
återvinningen till det övre explosionssäkra
området möter oftast svårigheter och är heller icke
riskfritt med hänsyn till utspädning genom
eventuellt läckage. Man bör därför ordna så, att
återvinningen av ångorna kan ske inom det undre
explosionssäkra området och dessutom ta till en
ganska riklig säkerhetsmarginal innan denna
gräns uppnås. Nedanstående tabell1"6 änger den
undre explosionsgränsen vid rumstemperatur för
några av de vanligaste lösningsmedlen:

Undre gräns

vol.- % g/m!
Aceton ..................... ......... 2,3 56
Bensol ..................... ......... 1,4 46
Etylacetat ................. ......... 2,18 79
Etyleter ................... .......... 1,7 52
Bensin, kpt 80—130°C ...... ...... ca 1,4 ca 50
Etylalkohol ................ ......... 2,6 50
Kolsvavla .................. ......... 1,25 40
Pyridin .................... ......... 1,8 59
Toluol ..................... ......... 1,27 49
Xylol ...................... ......... 1,0 44

Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 11 januari 1946.

541.183 : 66.062.004.86

Ångans koncentration i luftblandningen har
alltså särskilt stor betydelse ur säkerhetssynpunkt.

Men återvinningsproblemet har också en
yrkeshygienisk sida. De flesta lösningsmedel äro
nämligen synnerligen giftiga och hälsovådliga även i
små mängder. Detta beror därpå att de äro
fett-lösande och därför genom kroppens vävnader nå
de inre organen. Om olika lösningsmedels
fysiologiska verkan anges i litteraturen7"9 följande:

bensin, etrar, aldehyder, ketoner och kolsvavla
äro nervgifter, som angripa centrala nervsystemet,
estrar, som avspalta myrsyra, äro lunggifter,
bensol är ett typiskt blod- och blodkärlsgift,
klorerade kolväten äro ämnesomsättningsgifter,
glykoler samt tetrakloretan äro njurgifter.
Att även låga ångkoncentrationer, som icke
förorsaka akuta obehag, i längden vid yrkesmässig
användning kunna förorsaka allvarlig hälsofara
framgår av nedanstående tabell10 över lägsta
koncentration, vid vilken fysiologisk verkan kan
påvisas:

vol.-%

Aceton ........................................................0,02

Bensol ................................0,01

Bensin ..........................................................0,10

Butylacetat ................................................0,04

Koltetraklorid ............................................0,01

Kolsvavla ....................................................0,0015

Diklorbensol ..............................................0,0075

Dikloretyleter ............................................0,0015

Etyldiklorid ................................................0,01

Metylalkohol ..............................................0,01

Monoklorbensol ........................................0,0075

Nitrobensol ................................................0,0005

Tetrakloretan ............................................0,001

Toluol ..........................................................0,02

Trikloretylen ..............................................0,02

Vid valet av återvinningssystem bör man alltså
se saken dels ur säkerhetssynpunkt, dels ur
yrkeshygienisk och naturligtvis även ur ekonomisk
synpunkt, varvid anläggningens anpassning till
driftförhållandena och anläggningens effektivitet
bli utslagsgivande. Man har tre principiellt olika
återvinningsförfaranden att välja på, nämligen:
kondensation^ förfarandet, absorptions för farandet
och adsorptionsförfarandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free