Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Borrning med stål- och hårdmetallborrar vid olika typer av bergborrmaskiner, av Carl Oscar Didring och Sven Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(362
TEKNISK TIDSKRIFT
Ur a, b, c, d, v enligt tabellen erhållas följande
ekvationer
för stålborr T — a-\~ — -b x- u-c-{-x-s - d-]-x- v
ti
JLJäsa»
X =
T —a
u-c.-{-s-d-\-vj
för hårdmetall T = a-{-—-b-{-x-ii-c-{-x-v
H
x —
T —a
U ’ C -;-
»i
Genom att insätta de kända värdena a, b, c och
d för resp. maskintyper, variablerna s och u ur
diagrammen och värdena på v för olika
borr-sjunkningar erhåller man värdena på borrad
längd per skift. Dessa resultat äro återgivna i
grafisk form i fig. 6 och 7.
Diagrammens undre del visar de olika
maskintyperna och dessas resp. borrsjunkningsvärden
direkt jämförbara med varandra vid vertikal
avläsning. Som exempel är linjen A—A indragen,
vilken för hårdmetallborrning visar att en
borr-sjunkning av 50 cm/min för RH 675 vid 8 kp/cnr
vilotryck motsvaras av 47 cm/min för RH 675 M,
46 cm/min för RWT 651 osv.
Diagrammens övre del visar funktionskurvorna
för borrningseffekten som funktion av
borrsjunk-ningen. Linjen A—A får även här tjäna som
exempel och anger för hårdmetallborrningen att
borrningseffekten för RH 675 vid 8 kp/cnr
vilotryck och en borrsjunkning av 50 cm/min är
83 m borrlängd per skift, att effekten för
RH 675 M blir 80 m borrlängd per skift och att
effekten för RWT 651 blir 75 m borrlängd per
skift osv.
Effektkurvorna ha inritats som heldragna linjer
Fig. 5. Antal borrar resp.
borrbyten som funktion
au borrsjunkning.
Fig. 6. Borrad längd per skift vid olika maskintyper och
stdlborr (8 kplcm* vilotryck).
mellan en borrsjunkning av 30 ocli 70 cm/min för
RH 675 och endast streckats utanför detta
område, därmed angivande att det heldragna
området faller inom undersökningens praktiska
värden, under det att de streckade kurvorna erhållits
genom extrapolation och därför ej äro fullt säkra.
Ytterområdena ha dessutom mera teoretiskt än
praktiskt intresse, då få eller inga arbetsplatser
arbeta med de borrsjunkningsvärden, som där
komma i fråga.
Genom denna uppläggning kan man ined ett
kort borrsjunkningsprov med vilken som helst
tillgänglig borrmaskinstyp dels konstatera
lämpligaste maskintypen på ifrågavarande arbetsplats,
dels få en ungefärlig uppfattning om vilket
borrningsresultat som kan väntas.
Slutsatser
Varje arbetsledare, som inom sitt
verksamhetsområde arbetar med bergborrning, ställs nästan
dagligen inför frågan: vilken maskintyp? stålborr
eller hårdinetallborr?
Den praktiska frågeställningen vid valet av
lämpligaste maskintyp bör vara liktydig ined
maximal effekt. Dock måste maskintypen ofta
även utväljas med hänsyn till arbetets art eller
arbetsplatsens beskaffenhet osv. Med hänsyn till
de resultat, som hittills uppnåtts med
hårdmetall-borr, vågar man dra den slutsatsen, att
hårdme-tallborren allt mera komma till användning men
att det ännu finns arbeten där man nödvändigtvis
måste räkna med att fortfarande använda
stålborr.
Av diagrammen framgår att borrmaskinernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
