Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Föreningar - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, av LSy - Tekniska Föreningen i Eskilstuna, av HafO - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(364
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Karlskoga Bergslags Tekniska
Förening sammanträdde den 20 januari 1947
inför ett hundratal medlemmar.
Civilingenjör C H Jacobson talade om "Moderna
konsthartsmaterial och deras användbarhet".
Tal. nämnde inledningsvis att de moderna
konsthartsernas frammarsch är en följd av
deras egenskaper: de är behagliga att ta i,
har syrabeständighet eller goda elektriska
egenskaper. Vi kommer i kontakt med dem
dagligen från det vi fatta rakhyveln på
morgonen allt intill vi släcker nattlampan på
kvällen genom att trycka på strömbrytaren.
De två kemiska enhetsprocesser, som
särskilt utnyttjas vid konsthartsernas
framställning, är kondensation och polymerisation.
Den förra, som innebär uppbyggnad av
hög-polymera ämnen av olikartade molekyler,
leder till värmehärdande hartser, medan
polymerisation ligger till grund för
framställningen av termoplastiska massor. Till
den förra gruppen hör som bekant
fenol-hartserna av bakelittyp, vilka mest används
till mörka bruksföremål, ofta med fyllning
av asbest eller glimmer, samt karbamid- och
melaminhartser. De förra kan ej göras
vat-tenklara men väl translucenta, de senare är
ovanligt värmehärdiga och lämpar sig därför
t.ex. till askkoppar. Utvecklingen går
rasande snabbt, och på åtta år har
melaminpri-set sjunkit till ungefär en hundradel. Av de
termoplastiska materialen finns i dag en
särdeles rikhaltig skara. Det äldsta är
cellu-loiden, som numera förlorar i betydelse på
grund av brännbarheten. Cellulosaacetat och
andra cellulosaestrar går i stället framåt.
Utan tillsatser har dessa konsthartser hög
mjukningspunkt, men denna nackdel kan
modifieras genom tillsats av
mjukningsme-del, så att hög slagseghet erhålles.
Cellulosa-etrarna är ej så kritiska på mjukgörare men
sega vid låga temperaturer. Bland vinylerna
finns konsthartser med glasklart utförande:
polystyrol är billigt men något sprött med
metallisk klang, medan plexiglaset bland
akrylaterna är ett av de förnämligaste
konst-hartserna. Polyvinylklorid används enbart
tillsammans med mjukgöringsmedel på många
områden: i kabelindustrin, till inklädsel av
behållare, till skärp i svart plastic osv. Till
förpackningsmaterial brukas det mycket
resistenta polyetylen, och saran
(polyvinyl-idenklorid) avändes bl.a. som möbelklädsel i
bussar. Konstmassor av superpolyamidtyp.
varav nylon är det ryktbaraste, har funnit
en enorm utbredning på grund av sin
relativt höga våthållfasthet. Dylikt
fibermaterial kanske återfinns i framtidens tågvirke.
I anslutning till framförandet visade tal.
prover av de olika materialen, pressade vid
Hammarby Bakelit Industri AB. Efter
föredraget visades en färgfilm från ett
amerikanskt presseri "The shape of things to
come", som mycket instruktivt belyste
tillverkningen av konsthartsföremål, samt
"Aluminium — den lätta nyttometallen".
Vid årsmötet den 21 februari valdes bl.a.
styrelse för arbetsåret 1947—1948: hrr A
Dahlén (ordf.), A Wahlsteen och B
Tigerschiöld (v. ordf.), L Sterky (sekr.), A
Larsson (skattm.), S Lindblad (klubbm.) samt
S Gerdin, E Jullander och K Norberg.
Som gästföreläsare uppträdde professor
Hans Pettersson från Oceanografiska
Institutet, vilken fängslade auditoriet med en
skildring av "Oceanbottnens problem". Efter
att ha närmare berört den Atlantiska
Oceanens dolda topografi med dess intressanta
gravar och ryggar övergick tal. till att
skildra de tekniska hjälpmedel som svenska
vetenskapsmän konstruerat för att kunna ur
oceanbottnens sediment ta upp allt längre
"proppar". Ännu för 20 år sedan kunde man
ej ta upp längre sedimentproppar än 1 m,
medan man i dag till följd av att kanonlodet
successivt ersatts med vakuumlodet och på
senaste tid av kolvlodet i gynnsamma fall kan
ta upp sedimentpropar av 20 m längd. Av
dessa propår kan man tack vare att
sedimenten fått avsätta sig i lugn och ro utläsa jordens
historia under miljontals år. Den röda leran,
som ofta uppträder, växer snabbast, nämligen
med 8 mm per årtusende. För att mäta det
totala sedimenttäckets tjocklek har en ny
metod experimenterats ut. Genom en
detonation på viss höjd över havsbottnen kan
man registrera både ekot från havsbottnen
och från den fasta berggrunden därunder
och genom den ringa differensen bestämma
sedimentets tjocklek. Tal. gick även in på
de olika radioaktiva metoderna att bestämma
bottensedimentens ålder.
I anslutning till föredraget visades en under
förra sommaren upptagen film från
träningsexpeditionen till Medelhavet med
undersökningsfartyget "Skagerack".
Föredragshållaren meddelade, att den svenska
världsom-seglingsexpeditionen med "Albatross" av
olika orsaker, issituationen icke minst,
blivit fördröjd, så att den icke beräknades bli
startklar förrän under juni månad.
Årsmötet avslutades på sedvanligt vis med
supé och dans. LSy
Tekniska Föreningen i Eskilstuna
hade som gäst den 11 mars 1947 doktor
Ragnar Liljeblad, som höll föredrag om
"Synpunkter på atomenergins fredliga
användning". Föredraget har publicerats i IVA
1946 s. 193.
Efter supén visade ingenjör Erik Lindholm
två filmer från Cincinnati Milling Macliine
Co., som gav en bild av vad som produceras
vid fabriken och metoderna härför.
Sammanträdet bevistades av 80 personer.
IlafO
Personnotiser
Födelsedagar
Ingenjör Anders Anderson, Stockholm, 50
år den 23 april.
Ingenjör Konrad Dahlqvist, Stockholm, 80
år den 24 april.
Civilingenjör Harai.d Gustavsson, Värtan,
50 år den 24 april.
Direktör C A Bidell, Landskrona, 70 år
den 24 april.
Arkitekt Carl Melin, Stockholm, 70 år den
25 april.
Civilingenjör Birger Norlin,
Saltsjö-Duvnäs, 50 år den 25 april.
Civilingenjör Folke Broon, Västerås, 50 år
den 29 april.
Vägingenjör Allan Lenander, Karup, 70 år
den 1 maj.
Arkitekt Ragnar Hjorth, Saltsjöbaden, 60
år den 2 maj.
Major A Serboni, Djursholm, 70 år den
2 maj.
Civilingenjör Eskil österblom, Motala, 50 år
den 2 maj.
Direktör Halvar Lövenhielm, Hofors, 60 år
den 4 maj.
In memoriam
Direktör Sven E Lundberg, f. 1889, d. 24
mars 1947.
Direktör C Fredrik Söderbaum, f. 1880,
d. 24 mars 1947.
Baningenjör Erik o von Sivers, f. 1880,
d. 26 mars 1917.
Bergsingenjör Johan A Bonthron, f. 1875,
d. 27 mars 1947.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Allmänt sammanträde hålles torsdagen
den 17 april 1947 kl. 19.30. "Kan
världsstandard pä skruvgängor åstadkommas?",
föredrag av dr techn. Hilding Törnebohm. —
Supé och samkväm.
Mekanik sammanträder tisdagen den 15
april 1947 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. "Precisionsgjutning, ett nytt hjälpmedel
för konstruktören", föredrag av
bergsingenjör Isak Forslund. — 3. "Aktuella problem
inom gjuterierna", föredrag av
gjuteriingen-jör Alf öhman. — Filmvisning. — Supé och
samkväm.
SvenskaElektroingenjörsföreningen
sammanträder fredagen den 18 april 1947
kl. 19.30. — 1. Föreningsärenden. — 2.
"Dagens Eko." — 3. "Några starkströmstekniska
erfarenheter från en resa i USA", föredrag
av civilingenjör B Nordell. — Supé och
samkväm.
Industriell Ekonomi och
Organisation håller vårmöte i Köping och
Eskilstuna tillsammans med Tekniska Föreningen
i Eskilstuna den 18—19 april 1947.
Fredagen den 18 april: Kl. 8.25. Avresa från
Stockholm C. — Kl. 11.15. Studiebesök hos
Köpings Mekaniska Verkstads AB. — Kl.
13.00. Lunch. — Kl. 14.30. Studiebesök hos
AB Köpings Cementvarufabrik och AB
Svenska Salpeterverken. — Kl. 16.30. Avresa till
Eskilstuna. — Kl. 18.30. Middag. — Kl. 20.00.
Gemensamt sammanträde med Tekniska
Föreningen i Eskilstuna. — "Aktuella
psykologiska problem i industrin", föredrag av fil.
lic. V Fellenius. — Diskussion. — Supé.
Lördagen den 19 april: Kl. 8.30. Frukost. —
Kl. 9.30. Studiebesök i Bolinder-Munktells
flygmotorverkstad i Ärnaberget. — Kl. 12.00.
Lunch. — Kl. 13.40. Avresa från Eskilstuna.
— Kl. 16.07. Ankomst till Stockholm C.
Anmälan skall göras senast måndagen den
14 april.
Teknisk Undervisning sammanträder
tisdagen den 22 april 1947 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Education and Training
for Engineers in Great Britain", föredrag av
Mr D B Hoseason, Secretary of the
Institution of Electrical Engineers, London. —
Supé och samkväm.
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder onsdagen den 23 april 1947 (Obs.!
dagen) kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Stockholms blivande tunnelbanesystem",
föredrag av förste byråingenjör Stig
Samuelson (trafiktekniska synpunkter) och
arbetschef Bo Jondal (aktuella pågående arbeten).
— Supé och samkväm.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder fredagen den 25 april 1947 kl.
19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Föredrag av
professor Georg von Békésy "tiber die
me-chanischen Schwingungsvorgänge im Ohre".
— Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
