Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Möjligheten att förbättra ånganläggningars bränsleekonomi, av Lars Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1947
367
Man skulle därför tvingas att lägga värmeväxla
ren vid ett visst mottryck (4’ — 5"), fig. 4, och låta
den däri kylda ångan efteråt expandera ned till
kondensortrycket (5 —5 ). Resultatet av detta kan
tolkas så att man till den isotermisk-adiabatiska
processen fogat en arbetsyta begränsad av en
isoterm, en isobar och en adiabat. Verkningsgraden
för denna modifierade process kommer alltså att
ligga mellan de två förut beskrivna och blir be
roende av vilket tryck som väljes för tillsatsytans
isobar
ARTiln^ + h"—h’
AR- 7Vln^ + i5"—iV
A • R • Ti ’\n -1 + h" — iV + (iV — ii)
ri
där iV—/’i är ångbildningsvärmet vid
kondensortrycket och P1 och P2 trycken i 4 resp. 4’.
Detta kan sägas vara den allmänna formen för
de två föregående verkningsgraderna. Dessa
erhållas om man sätter 4’ i= 5" resp. 5" •= 5’.
Med admissionstillståndet 40 at a, 450°C och
kondensortrycket 0,05 at a får man, om
värmeväxlaren inlägges vid 1,5, 1,0, 0,5 eller 0,3 at a,
verkningsgraderna 43.2. 43,3, 43.9 resp. 44,6 %.
Först vid låga tryck blir således vinsten märkbar.
Processernas praktiska utförande
I de processer som här behandlats är det den
iso-termiska expansionen som ej tidigare förekommit
i ångtekniken. De övriga förloppen såsom
matarvattenförvärmning, förångning, överhettning,
adiabatisk expansion och kondensering motsvaras
alla av kända konstruktionsdelar i anläggningen.
Däremot har man inom gasturbintekniken
strävat efter isotermisk expansion och åstadkommer
detta genom upprepade adiabatiska expansioner
och förbränning vid konstant tryck. I en ång-
process motsvaras detta av expansioner i en
turbin med upprepade inellanöverhettningar.
Mellanöverhettning har på senaste tid
tillvunnit sig allt större intresse särskilt i USA. Det
närmaste syftemålet synes emellertid ha varit at!
komma ifrån den sänkning av lågtryckarens
verkningsgrad som ofrånkomligt följer ined
ångans ökade fuktighetshalt. Den här antydda
processen tar däremot i första hand syfte på
höjandet av den teoretiskt möjliga
verkningsgraden och härför eftersträvas torr mättad ånga
i avloppet och man bör därför kunna vänta sig
större livslängd och bättre verkningsgrad hos
lågtrycksdelen. Genom att ångan har högre
temperatur än normalt bli turbinens skövlar genomgående
längre och genom den mindre tätheten hos ångan
bli hjulfriktionsförlusterna mindre. I ett exempel
som senare anföres medräknas ej dessa vinster
utan där förutsättes samma turbinverkningsgrad
för den nya processen som för den gamla.
Mcllanöverhettningarna förutsätta att ångan tas
ut ur turbinhuset och åter införes vilket dels kan
ske genom spiralformade kanaler som vid
centrifugalpumpar, dels i samband med
överföringsrör från ett högtryckshus till ett lågtryckshus eller
efter en förkopplingsturbin. Vid de nu brukliga
byggnadssätten ledes ångan till pannhuset för
överhettning i en slinga i pannan. Härvid
uppstå dock stora tryck förluster i ledningarna vid
sidan om tryckförlusten i slingorna. Vid den
iso-termiska expansionen erfordras flera
mellanöver-hettningar och för att tryckförlusterna skola bli
så små som möjligt måste överliettarytorna läggas
nära intill turbinen vilket fordrar att
förbränningsgaserna ledas in till maskinhallen eller
bättre att det nu brukliga byggnadssättet
uppges och panna och turbin läggas nära varandra
i samma rum. Detta bör vara möjligt med tanke
på att man vid högtrycksanläggningar numera
ofta betraktar turbin och panna som ett aggregat.
Vid Velox-pannor är detta redan utfört genom
placering bredvid turbinen i maskinsalen. Slutligen
kan man även tänka sig en separateldad
överhettare vars avgaser ledas till huvudpannan (vid ma-
Fig. 2. Förloppet au en
isotermisk-adiabatisk process.
Fig. 3. Förloppet au en
isotermisk-isobarisk process.
Fig. 4. Modifierad
isotermisk-iso-barisk process.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
