Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Konservering av upplagda fartyg, av K Wester - Malmtransporten mellan Chile och USA, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 april 19A7
377
på samma gång har denna nya konserveringsprincip
fördelen att fartyget när som helst kan sättas i tjänst. Det är
egentligen endast färska livsmedel, som behöver tas
ombord. Som ett exempel på denna höga beredskap kan
nämnas, att en jagare enligt uppgift skall kunna vara under
gång endast en dag efter det att besättningen mönstrat på.
Även om denna uppgift kan vara överdriven, så visar
emellertid detta påstående, att en efter ovanstående moderna
metoder upplagd flotta har en krigsberedskap, som förut
icke var tänkbar (Heating, Piping, Air Conditioning mars
1946; Engineering 9 aug. 1946). K Wester
Mahntransporten mellan Chile och USA. För denna
transport, som går från Cruz Grande i Chile genom
Panama-kanalen till Sparrows Point utanför Baltimore på
Nordamerikas ostkust, har Broströmsrederierna som
bekant många år haft den svenska handelsflottans största
lastfartyg, de i Hamburg byggda motorfartygen
"Svealand" och "Amerikaland" gående i kontinuerlig trafik. Det
ena av dessa skepp liksom fyra andra på linjen i fråga
insatta 20 000-tonnare torpederades eller minsprängdes
under kriget. I Amerika byggs nu ersättning för det förlorade
tonnaget. Man har därvid gått in för en något större typ
än de föregående fartygen representerade, och Bethlehem
Steel Comp:s varv i Sparrows Point levererade i fjol det
första, S/S "Venore", i en serie med drygt 24 000 tdw
lastförmåga. Det kan ha sitt intresse att jämföra det nya
skeppets huvuddata och prestanda med den 20 år tidigare
byggda "Svealand"s.
"Venore" "Svealand’’
längd överallt ................... 583’ 571’—7"
längd mellan perpendiklar ........ 560’ 550’—1"
mallad bredd .................... 78’ 72’—0"
mallat djup ..................... 43’—9" 44’—0"
djupgående på sommarfribord .... 34’—2s/4" 32’—35/s"
deplacement i salvatten .. eng. t. 32 450 29 975
lastdryghet i saltvatten .. eng. t. 24 250 20 865
egenvikt ............... eng. t. 8 200 9 110
malmlastrumskapacitet . . eng. kbf. 420 284 367 000
bruttodräktighet ........ rt 8 561 15 338,6
nettodräktighet ......... rt 4 294 4 376,5
maskinstyrka, normal ... ahk 11 000 4 450
fart till sjöss på full last knop 16 ll1/.,
blockkoefficient ................. 0,755 0,82
Den 6’ större bredden på "Venore" motsvarar 8,3 %
ökning och ger den mest markerade ändringen i skeppens
proportioner. Förhållandet mellan lastdryghet och
deplacement är 74,2 i% hos "Venore" mot 69,9 % hos "Svea
land", trots att farten ökats från llV2 till 16 knop. Detta
beror delvis på den väsentligt lättare skrovkonstruktionen
men tydligen även på att skeppsformen på den nva typen
måste vara mycket lyckad och att man med
enpropeller-arrangemang fått synnerligen god
propulsionsverknings-grad, uppgiven till 0,72. Vid 16 knop beräknas vinsten i
oljeförbrukning per distansenhet till 17 % mot vid
två-propellerarrangemang. "Svealand" hade två propellrar och
direktkopplade åttacylindriga enkelverkande fyrtakt B & W
dieselmotorer, vardera om 2 250 ahk vid 115 r/m, och en
total maskinvikt inkl. däcksmaskiner och rörledningar av
1 450 t. "Venore" har ångturbinmaskineri med oljeeldade
högtryckspannor. Maximala maskineffekten vid 99 r/m
hos propellern är 13 000 ahk, och motsvarande
provtursfart på full last 16,8 knop. Trots den nära tre gånger så
stora maskineffekten är den totala maskinvikten på
"Venore" blott ca 900 eng. t., dvs. mindre än två tredjedelar
av "Svealand"s. Bränsleförbrukningen för alla ändamål
liar uppmätts till 0,226 kg olja per ahk-timme (korrigerad
till 18 500 Btw), en rekordartat låg siffra för ett
turbin-fartyg. Dr H H Blacke omnämnde i sitt föredrag vid NIM 3
"Skibsfremdrivning ved Dieselmotorer og Dampmaskiner"
att ett ångturbinmaskineri om 6 000 ahk kunde ha en för
Fig. 1. Däcksvy av malmskeppet "Venore", visande de
korrugerade lastluckorna samt överbyggnaden akterut med
skorstenen över turbinmaskinrummet.
brukning för alla ändamål om ca 0,26 kg pannbrännolja C
per ahkh.
"Svealand" hade helsvetsat skrov, medan svetsning
till-lämpats i stor utsträckning på "Venore", som dessutom
har korrugerade långskepps- och tvärskeppsskott.
Anmärkningsvärt är att medan bottenbordläggningen och det med
längsgående plåtar lagda däcket helsvetsats, har man nitat
sidobordläggningens långväxlar, tvåradiga upptill och i
slaget men treradiga inom neutralaxelns område.
"Venore" är liksom Broströmsfartygen försedd med
last-luckor av järn i korrugerat utförande, dock något
annorlunda konstruerade (fig. 1) med kantiga, långskeppsgående
korrugeringar, förstärkta av vebbar på översidan. På
"Svealand" hade lastluckorna i stället rundade, tvärskepps
gående korrugeringar av Hogg-Carrs typ med
vebförstärk-ningar på undersidan. Luckorna slås på båda typerna upp
i vertikalt tvärskeppsläge mot särskilda stöd, så att
lastning och lossning bekvämt kan äga rum med hjälp av
hamnarnas fyllningsanordningar och lossningskranar. Det
behövs därför varken lastbommar eller kranutrustning
ombord, vilket ökar lastförmågan.
Hamnen i Cruz Grande ligger ganska oskyddad för Stilla
Havets vågor, varför extraordinära förtöjningsanordningar
vidtas för fartygen vid malmkajen (fig. 2). Malmen rinner
från det stora lastningsmagasinet genom långa, lutande
rännor ned i skeppsrummen. På grund av vissa
nivåförhållanden vid malmmagasinet måste lastningen i
allmänhet börja med 4 000 t vattenbarlast i fartygens vingtankar,
eller ungefär hälften av den totalt intagna på barlastresor-
Fig. 2. SIS "Venore" lastande 24 250 eng. t malm på 2 li
i Cruz Grande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
