Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Marknadsstudier och försäljningsanalys, av Ralph Rilton - Marknadsundersökningar, av sah - TNC: 9. Några ordpar, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(404
TEKNISK TIDSKRIFT
den distributionsekonomiska utredningsverksamheten i
landet. Till denna verksamhet har hänförts alla frågor,
som sammanhänger med försäljning och överföring av
varor och tjänster från producent till konsument — alltså
även det mera tekniskt betonade varuhanterings- och
transportarbetet. Förutom forskningsarbetets organisation
har inventeringen även behandlat dess personalfrågor.
Slutligen får den intresserade i skriften en
sammanställning av den mera betydande inhemska litteraturen på
området, som utkommit under de senaste tio åren.
Ett fyrtiotal enskilda företag utför själva
utredningsarbete för egen räkning. I regel utförs arbetet därvid av
personer, som också svarar för andra funktioner i
företaget, i ett mindre antal fall har man särskilda
utredningsmän och i några få särskilda utredningsavdelningar, över
två tredjedelar av de utredande företagen utgörs av
industriföretag och dessas försäljningsbolag. Därefter
kommer detaljhandeln, kommunikationsföretag och
försäkringsbolag. Helt naturligt är industrins utredningsarbete
intensivast i konsumtionsvarubranscher med
riksomfattande försäljning. Här distribueras varorna i relativt små
enheter genom ett eller flera led av återförsäljare till
talrika potentiella förbrukare, och här är det givetvis av stor
betydelse att utreda underlaget för
rationaliseringsåtgärder inom distributionen.
Framför allt två frågor har varit föremål för utredning
inom åtskilliga företag. Den ena gäller försäljnings- och
distributionskostnaderna vid olika orderstorlekar och den
andra lönekostnaderna inom lager- och expeditionsarbete
samt vid biltransporter. Det är rätt naturligt, att
lönekostnaderna ägnats stor uppmärksamhet med tanke på den
knappa tillgången på arbetskraft i vårt land.
Det finns ett tjugotal konsulterande företag för
distributionsfrågor, av vilka sju utgörs av speciella
distributions-undersökningsföretag och återstoden av annonsbyråer och
konsulterande ingenjörsfirmor. Verksamheten har i
mycket stor utsträckning inriktats på intervjuundersökningar,
såsom konsumtionsstudier, varuprövningar,
reklamprövningar och läsvärdesundersökningar. Ett omfattande
utredningsarbete har utförts på detta område av de
utredningsinstitut, som tillkommit inom vissa av näringslivets
sammanslutningar: Svenska Bankföreningen, Sveriges
Grossistförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Hantverks-och Småindustriorganisation, Sveriges Köpmannaförbund
samt Sveriges Lantmannaförbund. Det egentliga
forskningsarbetet inom distributionsekonomin äger rum vid de
båda handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. AEF
är det största utredningsorganet i Sverige med rent
företagsekonomisk inriktning.
Den av AEF nu utförda utredningen kommer säkerligen
att innebära påtagliga fördelar för den
distributionsekonomiska forskningen i vårt land. Den kommer att utgöra
ett uppslagsverk över vad som redan gjorts på området,
den pekar på vad som ytterligare behöver göras, och den
bör kunna verka därhän att mycket dubbelarbete på
forskningsområdet undvikes. Nu har man en överblick över vad
man utreder och var det sker. Ralph Rilton
Marknadsundersökningar, av Gerhard Lindsten och
Einar Lenning. Hermods, Malmö 1946. 120 s., ill.
I fem brev behandlar denna kurs
marknadsundersökningens statistiska grundvalar; de olika allmänt
tillgängliga källorna för inhämtande av statistiska data om
befolkning, handel och industri; hur marknadsintervjuer
skall planeras och frågeformulär ställas upp; och
slutligen hur marknadsundersökningen genomföres och
resultatet utarbetas. Naturligtvis är kursbreven lika redigt
disponerade och pedagogiskt klart skrivna som Hermods
har för vana, och lösningen av de oftast mycket fyndigt
hopsatta övningsuppgifterna måste bereda eleven mycket
nöje, samtidigt som han just av arbetet härmed säkert
drar den största lärdomen. Man skulle önska att alla de
läste denna korta kurs, vilka då och då, vid diskussioner
om en produkts konstruktiva utformning eller vid val
av försäljningsåtgärder, som argument anför en "privat
gallup, som de själva har gjort". Då skulle många misstag
bli ogjorda! sah
TNC
9. Några ordpar
Som fortsättning på föregående TNC-spalt följer här
ytterligare några ordpar av liknande art. Som förut gäller,
att endast sådan innebörd hos orden dryftas som är
aktuell vid ordparets diskussion.
Krän — ventil. Dessa ord begagnas ofta om varandra för
samma sak. Det gäller då don varmed man öppnar eller
stänger genomgången för en vätska eller en gas. Den
allmänna termen för ett sådant don är ventil, t.ex.
avloppsventil i ett badkar, luftventil i en vägg, ångventil. Inom
standardiseringsväsendet har man alltmera kommit att
reservera ordet krän för den speciella typ av ventiler som
är försedd med kik, varmed förstås en cirkulärt cylindrisk
eller konisk tapp vridbart lagrad i ett s.k. kranhus, där
genomströmningsöppningar i tapp och kranhus svarar mot
varandra på visst sätt. TNC förordar denna användning
av ordet krän — som ju dessutom har andra betydelser.
Det ibland förekommande uttrycket "kikkran" är en
onödig dubbelsägning. Har donet inte kik bör man
använda huvudordet ventil.
Sikt — såll. En omfattande rundfråga har visat mycket
stora åsiktsskillnader i fråga om dessa ords betydelse, och
TNC:s uttalande måste tyvärr få en utpräglad
kompromisskaraktär. Sikt och såll är i det närmaste synonyma
termer och betyder: don avsett att särskilja partiklar av olika
kornstorlek och bestående av nät eller perforerad plåt,
någon gång av stavar eller parallella trådar. Vanligen
består en sikt av nät, och ett såll av perforerad plåt. Nätet
har oftast kvadratiska hål, plåten oftast runda hål. Dock
förekommer plåt med kvadratiska, rombiska, avlångt
rektangulära, ovala och annorlunda formade hål. Inom vissa
fack tillämpas distinktionen att sikt har kvadratiska, men
såll runda hål. Som exempel kan nämnas: mjölsikt som
har finmaskigt nät med kvadratiska hål, sandsikt som har
metalltrådsnät med oftast kvadratiska hål, skaksåll för
träflis med perforerad plåt. Ett specialfall är vindsikt, där
finkornigt gods uppdelas efter fallhastigheten i luft.
Skruv — bult. Med skruv bör i första hand förstås en
utvändigt gängad cylindrisk kropp, med eller utan huvud,
avsedd att skruvas in i godset i ett av de föremål som den
tjänar att förbinda. Med bult bör däremot i första hand
förstås en ogängad eller utvändigt gängad cylindrisk
kropp, med eller utan huvud och, ifall den är gängad,
avsedd att förses med mutter. En gängad sådan kropp, om
vilken man inte vet huruvida den kommer att förses med
mutter eller ej, får i allmänhet kallas skruv. Om båda
ändarna är gängade, den ena avsedd att skruvas in i gods och
den andra att förses med mutter, kan båda namnen anses
berättigade; skruv föredras vid mindre och bult vid större
dimensioner. Det generella namnet för en sådan kropp är
pinnskruv eller pinnbult.
Stos — stuts. En rörstump, utgående från ett annat rör
eller ett kärl e.d. och i andra ändan försedd med fläns
eller utvidgning för röranslutning, kallas ibland stos eller
stoss med vacklande uttal av vokalen, ibland stuts, oftast
stavat studs. TNC finner ingen av termerna odelat
tillfredsställande. Språkligt är stuts att föredra, stavat på detta
sätt och inte "studs", som är ett ord med helt annan
betydelse (återstudsning). Ordet stos(s) användes även för
en formdetalj på axlar, bildad genom tvär övergång till
mindre diameter och avsedd att ligga an mot ändan av ett
lager; det bör då helst utbytas mot ansats. — När termen
"stos" ännu förekommer i någon av de angivna
bemärkelserna bör den stavas på detta sätt och uttalas med
samma vokalljud som i mos, nos, ros. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
