Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Loran-radionavigeringssystem, av J H Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1947
407
Fig. 8. Typisk
kat o sko
p-skärmbild på [-Loran-mottaga-rens-]
{+Loran-mottaga-
rens+} indikator.
Fig. 9. Mätning
av
tidsskillnaden på
Lor an-indikator.
rymdvågens fördröjning i förhållande till markvågen vid
olika avstånd mellan sändare och mottagare. De exakta
värdena på fördröjningen adderas till markvågens
transmissionstider fj och f2 (fig. 1), vid beräknandet av
rymd-vågssignalens tidsskillnad. Rymdvågssändning kan
vanligen endast utnyttjas nattetid vid 2 000 kp/s. Dock iakttas
ofta på distanser över 800 km rymdvågssignaler på
kato-skopets skärm tidigt på morgonen och sent på kvällen.
När rymdvågen utnyttjas på detta sätt för synkronisering
kallas systemet SS Loran (SSi="Skywave Synchronisation").
Då rymdvågen utbreder sig över land utan avsevärd
dämpning är det möjligt att sätta upp ett SS-system för
navigering över landområden. Ett sådant system med stationer
i Afrika (senare Italien) och Skottland utfördes för att
täcka Tyskland. Det var tillräckligt noggrant för att bl.a.
tillåta blindbombning av Berlin.
Fig. 8 visar en typisk följd av impulser såsom de synes
på Loran-indikatorns katoskopskärm. Det är tydligt att
navigatören måste ha klart för sig vilken av impulserna,
som är den riktiga, innan han kan mäta tidsskillnaden, och
detta är ett särskilt problem vid användningen av
rymdvågor. När man är inom räckhåll för markvågen härrör
den första impulsen från markvågen och är vanligen
mycket svagare (på grund av den större dämpningen) än de
följande rymdvågs-impulserna. Impulsen närmast efter
markvågsimpulsen är enkelreflex-E-impulsen, enär den har
den näst kortaste sträckan att tillryggalägga. Om
navigatören befinner sig alldeles utanför markvågens räckvidd,
kommer den första impulsen på skärmen att vara
enkel-reflex-E och denna impuls måste jämföras med
motsvarande impuls från den andra stationen i stationsparet.
Erfarenheten har visat, att en navigatör ganska snart blir
förtrogen med den impulsföljd, som uppträder, och i
allmänhet kan skilja på impulser från markvåg och
rymdvåg samt även impulser från E-skikt och andra
rymdreflexer.
Fig. 9 visar den metod, varmed navigatören mäter
tidsskillnaden. På katoskopskärmen framträder två
horisontella linjer, vilka bildas i ordning efter varandra med
osynliga återgångslinjer som bilden visar. Linjerna regleras
av en kvartskristallstyrd oscillator, som inställes på exakt
synkronism med pulsfrekvensen, exempelvis från
stationsparet AJix. I det fall som är avbildat i fig. 1 är
pulsfrekvensen för AJix 25 impulser per s. Sålunda blir tiden från
begynnelsen av den övre linjen genom hela förloppet och
tillbaka till början av övre linjen igen exakt 1/aB s, och
varje linje blir approximativt 1/B0 s lång. Impulserna, som
är synkrona med linjerna, uppträder som fasta vertikala
streck som fig. 9 visar.
Vertikala hjälpstreck, "piedestaler", skapade med hjälp
av särskilda kretsar i indikatorn användes såsom
mät-index. Genom justering av kristall-kretsen flyttas
impulserna utefter linjerna till dess en impuls sammanfaller med
piedestalen på den övre linjen. Den undre piedestalen, som
kan flyttas genom avstämning av en fördröjningskrets,
flyttas sedan så att den sammanfaller med den undre
impulsen. De två piedestalerna justeras i förhållande till
varandra genom en serie utbredningar av tidsaxeln tills de är
avstämda till de inkommande impulserna på 1 jus när.
Tidsfördröjningen mellan piedestalerna mätes sedan med
kalibreringsimpulser från kristall-kontrollenheten. Den så
uppmätta tidsskillnaden svarar mot stationsparet AJir. På
samma sätt uppmätes tidsskillnaden mellan impulserna
från stationsparet ASB2 genom att tidsaxelkretsen
avstämmes till att vara synkron med detta pars pulsfrekvens,
nämligen 25,0627 impulser per s.
Totalt kan 14 olika impulstakter väljas i indikatorn, 8
av dessa är belägna omkring 25 impulser per s och de
övriga 6 omkring 33V3 impulser per s. Dessutom kan tre
radiofrekvenser inställas, nämligen 1 750, 1 850 och 1 950
kp/s (i SS-systemet användes även 1 900 kp/s). På detta
sätt finnes möjlighet att välja mellan ett stort antal
stationspar. Teoretiskt kan sålunda 14X3i=42 par
stationer väljas inom vilket som helst interferensområde (med
ca 3 000 km radie) och hela gruppen kan i duplikat
förekomma inom ett annat icke närliggande område. På detta
sätt är det möjligt att täcka vidsträckta områden utan att
uppta ett större frekvensband än 300 kp/s.
Vid efterkrigsanvändning kommer endast frekvenserna
1 850 och 1 950 kp/s att utnyttjas enligt det vid Rio de
Janeiro-konferensen till internationell standardisering
föreslagna Loran-bandet.
I syfte att utöka räckvidden för Loran experimenterar
man för närvarande med långvågs-Loran, som skall arbeta
på 180 kp/s (1 667 m). Ett sådant Loran-system skall få
en räckvidd av 2 500—3 300 km för markvågen både dag
och natt. Bandbredden kan emellertid ej tas större än
10 kp/s och impulsbredden blir 300 4us. En ny metod att
mäta tidsskillnader måste utarbetas emedan impulserna ej
får tillräckligt branta fronter på grund av den ringa
bandbredden. Stationerna i en kedja kan uppställas med
betydligt större basavstånd. Vissa svårigheter kommer
antennmasterna att erbjuda, då dessa blir 200 m höga och måste
vara försedda med toppkapacitet. Enligt
PICAO-bestäm-melserna avser man emellertid att tillsvidare bygga på
det redan befintliga standard Loran-systemet.
I hela världen finnes för närvarande 35 USA-stationer
och 9 engelska, som redan täcker en mycket stor del av
jordens yta.
Mottagaren
Det yttre av en typisk flygburen apparat framgår av
fig. 10. Den mindre enheten innehåller själva mottagaren
Fig. 10. Flygburen Loran-mottagare jämte indikator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
