- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1947 - Erfarenheter från Neptunbolagets bärgningsverksamhet, av John Granander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 A maj 1947

431

Fig. 1. Lastångaren "Aslög" strandad vid Viksten innanför
Landsort.

på nytt muddra och planera för bottendynorna i
det läge "Ymer" intagit efter förflyttningen. Den
3 januari anlände Rederi AB Victorias i Luleå
hemmahörande, men av Neptunbolaget förhyrda
isbrytande bärgningsångare "Valkyria" till
strand-ningsplatsen för att delta i bärgningsarbetet. Stark
kyla med kraftig isbildning förhindrade det andra
pentonparets anbringning, varför vajerbrokarna
återtogos.

Sedan isen den 4 januari brutits upp av
"Valkyria" i en vid båge akter om "Ymer", för att
bärgningsångarna vid det förestående
avdrag-ningsförsöket skulle kunna arbeta oförhindrat
och sätta in sina krafter från olika riktningar,
började "Herakles" och "Valkyria" att med
utvecklandet av alla sina krafter dra och knycka
på "Ymer", samtidigt som det hivades och
slacka-des på varpginorna. Domkrafterna, som vid
försökets början pumpats upp så mycket som
möjligt, medgåvo "Ymer"s förflyttning några fot
akteröver, men sedan stöttorna åter kalvat stod
fartyget fast, varför försöket avbröts, medan
lyftanordningarna justerades. Den 6 januari gjordes
ett nytt försök, varvid "Herakles" och
"Valkyria" liksom tidigare drogo och knyckte på
"Ymer", som med hjälp av domkrafter och
varp-ginor ytterligare förflyttades något akteröver och
därvid blev något rörligare, så att fartyget efter
hand kunde svängas i allt vidare båge för att
slutligen ryckas loss från grundet. Sedan "Ymer"
förtöjts i isen frigjordes bärgningsmaterielen,
varefter den flottagna isbrytaren bogserades in till
Stockholm av "Herakles" och "Valkyria".

" Aslög" s bärgning

Som exempel på en långvarig och besvärlig
bärgning kan nämnas lastångaren "Aslög"s, fig. 1 och
2. Detta fartyg, som är på ca 7 200 tdw, strandade
den 8 mars 1943 vid Viksten innanför Landsort.
När bärgningsarbetet kunde påbörjas var
situationen ej särskilt ljus. Dykarrapporten förtäljer
följande:

Kriet är vikt babord över och uppfläkt.

Slingerkölen om babord är uppvikt från förkant
av midskeppsbyggnaden på en sträcka av ca 30’
akteröver.

Skäddan är borta och skrovet är uppfläkt från

akterstäven ca 10’ föröver i köllinjen. Största
öppning i denna uppfläkning är ca l’.

Akterstäven är avbräckt vid nedre fingerlingen.

Hjärtstocken är krökt babord över och lossbräckt
från rodret, som även är bräckt babord över.

Fartyget ligger an berget förifrån och till
akter-kant av backen. Härifrån och till mitt under 3:ans
lucka är ca 6’ vatten under köl. Från mitt under
3:ans lucka och akteröver ligger fartyget på
relativt slät bergbotten.

Där fartyget ligger fritt från havsbottnen ha
större och mindre bucklor iakttagits i A-, B-,
C-och D-stråken samt en del mindre sprickor,
skräckta naglar och växlar.

Berget sluttar utför och vad som kvarhåller
fartyget är två uppskjutande berghällar om styrbord.

Fartyget ligger sjunket med ca 7 graders
styrbords slagsida, något försatt, så att vattnet på
fördäcket tangerar backdäcket.

Akterut är popen ovan vatten och vattnet på
akterdäcket är i jämnhöjd med 4:ans luckkarm."

På grund av ogynnsamma
väderleksförhållanden kunde arbetet påbörjas först den 17 mars.
Strandningsplatsen var delvis alldeles oskyddad
och delvis utsatt för den envisa dyning, som
nästan alltid råder vid Landsort.

Planläggningen av arbetet var följande: lossning
av kollasten med gripskopor så mycket att
flytförmåga erhölls; tätning av åtkomliga
bottenskador på vanligt sätt genom kilning och talgning;
tätning av lastluckorna genom anbringande av
tätningsplan; detta var som vanligt det största
bekymret, inte tekniskt utan beroende på fader
Neptuns nyckfullhet; otaliga gånger voro planen
på plats och fastbultade och åter bortslitna av
sjön, innan den slutliga länspumpningen kunde
verkställas; tätning av alla smärre öppningar i
däcken; länspumpning av hela fartyget sedan
detta försäkrats till fästen i land med kraftiga
vajrar; inbogsering till skyddad plats och
efter-tätning; eskortering till lossningsplats och varv.

Först den 19 maj kunde länspumpningen på-

Fig. 2. Två bärgningsångare i arbete med "Aslög".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free