Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1947 - Den högre tekniska undervisningen i Holland, av W S - 8:e Internationella Rationaliseringskongressen, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(448
TEKNISK TIDSKRIFT
beräknade för knappt halva detta antal. Tabellen ger en
överblick av högskolans utveckling:
Studerande Professorer
övrig
personal
Studerande
per
professor
1910 1 235 54 88 23
1920 2 434 61 129 41
1930 1 766 69 163 29
1935 1 882 69 159 31
1941 2 944 78 183 47
1946 4 900 85 219 75
För att högskolan senast år 1952 skall kunna utexaminera
1 000 ingenjörer årligen, borde antalet studerande vara
6 000—7 000 och antalet nyinskrivna ca 1 500. Byggnader
och lärarkår måste, trots de höga kostnaderna, utökas i
en nästan drastisk omfattning.
Om studiernas inriktning ansåg mötet, att en långt driven
specialisering under studietiden icke är att rekommendera.
Tvärtom borde studierna ställas på en så bred bas som
möjligt; en ung ingenjör har mera behov av allmän insikt
i tekniska problem och teknisk vidsyn än av
specialkunskap i sitt fack. Dessutom finns det många icke rent
tekniska poster, men där allmänna tekniska kunskaper
dock är nödvändiga. Det moderna samhället utvecklas ju
alltmera i den riktningen att det för många ledande poster,
för vilka tidigare fordrats endast juridisk skolning, nu
begäres även långtgående tekniska insikter.
En god ingenjör skall äga kunskaper också på andra
områden än de rent teknisk^. Han bör äga god
människokännedom för att kunna placera rätt man på rätt plats,
och ban bör i många avseenden vara en förebild för sina
underordnade. Härtill behövs en viss kunskap i
psykologi. Vidare fordrar praktiken av en man i ledande
ställning ett gott uppträdande. Studenternas föreningsliv är
härför av synnerligen stor betydelse och bör mer än
tidigare omhuldas från högre håll. Den stora rumsbristen i
Delft gör att många studerande bor på annan ort och
dagligen reser in till högskolan, vilket har gjort det svårt för
dem att delta i föreningslivet. Särskilda studenthus bör
därför uppföras, så att inte en stor del av studenterna skall
gå miste om kårlivets karaktärsdanande inverkan.
För att man skall ernå bästa möjliga utnyttning av
föreläsnings- och ritsalar och laboratorier bör särskilda
organisatörer tillsättas. Sålunda kan t.ex. en del studenter ha
föreläsningar på förmiddagen och praktiska övningar på
eftermiddagen, medan en annan del följer ett motsatt
tidsschema. Det myckna springet från en byggnad till en
annan mellan på varandra följande föreläsningar bör även
kunna inskränkas genom noggrannare utarbetande av
föreläsningsplanen. Den aktiva föreläsningstiden, som nu
omfattar inte mer än 30 veckor av året, tål också säkert
vid en förlängning, som kunde åstadkommas genom en
bättre kronologisk inordning av tentamina.
Undervisningen skall i första hand inriktas på att skapa
konstruktörer och driftingenjörer samt ytterligare
forskningsingenjörer med fortsatta studier efter
ingenjörsexamen. Önskvärt är även att särskilda, kommersiellt
orienterade ingenjörer utbildas. Studietiden bör i allmänhet
begränsas till ca 41/" år, men de 20—25 %, som beräknas
ägna sig åt teknisk forskning, bör beredas tillfälle till
ytterligare 11/2 års studier vid högskolan. Övervägas bör, om
inte en ännu strängare begränsning av studietiden och
därmed en större inskränkning av den akademiska friheten
bör införas genom en sådan bestämmelse att
preliminärexamen bör avläggas inom två år och slutexamen inom
fyra år vid hot av uteslutning från högskolan om
bestämmelsen inte uppfylls. Ett medel att förkorta studietiden
anses vara mindre föreläsningar och mera självstudier.
Vidare borde läroplanen för de lägre årskurserna omfatta
mera praktiska arbeten ån hittills. För de ämnen där det
är möjligt bör man följa de amerikanska högskolornas
exempel och låta en "associate professor" sköta
undervisningen på de lägre årskurserna.
Då den holländska tekniska högskoleundervisningen nu
står inför en utvidgning till 2x/2—3 gånger dess kapacitet
före kriget, uppstår frågan, om man skall utvidga den
redan förefintliga högskolan eller eventuellt grunda en ny.
Utländska exempel visar, att en utvidgning av högskolan
i Delft för 6 000—9 000 studerande säkert är möjlig.
Alternativet med två högskolor anses falla på att det dels skulle
bli betydligt dyrare och dels troligen skulle medföra en
icke önskvärd regional uppdelning av ingenjörskåren. Man
kunde också tänka sig en sådan lösning, att en teknisk
fakultet inrättas vid något av universiteten; ett umgänge
med studenter av belt andra fack skulle ju otvivelaktigt
verka befruktande på de blivande ingenjörernas
utveckling. Skulle emellertid vid en dylik fakultet även
preliminärexamen avläggas, skulle kostnaderna för den bli
ungefär desamma som för en ny högskola. Skulle åter
studenterna flytta över till universitetet först efter två år i
Delft, vore vinsten ytterst ringa, då ju studentantalet är
störst de två första åren. Dessutom skulle föreningslivet
bli lidande av ett dylikt arrangemang. Då skulle snarare
en preliminärexamen vid universitetet kunna övervägas
(J J I SpBiENGER i de Ingenieur 14 febr. 1947). W S
8:e Internationella Rationaliseringskongressen. (Tekn.
T. 1946 s. 1256) äger rum den 3—11 juli, icke den 2—8 som
först uppgavs. Antalet utländska deltagare beräknas nu till
ca 800. Förhandlingarna har delats upp på följande
huvudgrupper: rationaliseringstanken, planeringen i det moderna
samhället, förhållandet mellan företag och anställda samt
hemmets funktion och arbete. Ett nytt ämnesområde
binden statiska kvalitetskontrollen.
Bland de många bidragen till förhandlingarna under
kongressen kan nämnas disponent Nils Danielsens föredrag
om "Industrin och industrisamhällenas planeringsproblem".
"Det svenska kollektivavtalssystemet och dess resultat"
kommer att behandlas av representanter för
Arbetsgivareföreningen, LO och TCO. Ordföranden i American
Management Association, Mr. Dodd, kommer att bidra med en
rapport om företagsledning i USA (1939—1946) och
professor Hopf, den i Amerika välkände organisationsexperten,
behandlar ämnet "Framsteg inom industriell organisation
under det sista årtiondet". Vidare har rapporter insänts
av professor Schell, som är chef för avdelningen för
rationell organisation vid Massachusetts Institute of
Technology, om "Teoretisk undervisning i rationell organisation"
och av professor Sune Carlsson, vars bidrag har titeln "Ett
experiment i fortsatt utbildning av företagsledare". Herr
Thörnborg, arbetare vid Kockums Mekaniska Verkstad,
bidrar med uppsatsen "Arbetaren och företaget" och
amanuens G Westerlund med uppsatsen "Utbildning av
förmän". Civilingenjör G Luthman skriver om
"Skogsarbets-studier" och direktör C-B Nathhorst behandlar ämnet
"Vidgad tillämpning av principerna för flytande
tillverkning". Professor R Kristensson lämnar en redogörelse för
"Förutsättningarna för mekaniseringen av jordbruket i
USA och Sverige" och docent K F Svärdström redogör för
"Stordriftsformer inom jordbrukets industri".
Generaldirektör T Sällfors bidrar med en uppsats om
"Organisatoriska principer tillämpade på civilförvaltningen" och
Mrs. L Gilbreth kommer att behandla ämnet
"Rationaliseringssträvandet och dess tillämpning på hemmets
arbetsuppgifter". Slutligen skriver byråchef Alf Johansson "Om
studier av bostadsbehovet", docent F Kristensson om
*’01ika anspråk på produktens utformning" och fru
Åkerman-Johansson om "Konsumentsynpunkter på
utformningen av konsumtionsvaror".
Reseprogrammet bjuder bl.a. på sjutton "industriturer",
under vilka främst de sociala välfärdsinrättningarna
kommer att studeras, tre "jordbruksfärder" och tre rena
turistresor. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
