Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Färdiga betongelement för hus, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
459
Fig. 7. Garagebyggnad i Holland10.
andra, skilda åt genom oljat papper. En över gjutbädden
gående maskin för med sig de rörliga formarna, tillför
dessa de olika betongsorterna och bearbetar dessa samt
utbildar hålrummen och profileringen. Kapning i önskade
längder utföres av en transportabel såg.
Trachte-bjülklaget och strängbetongbjälklaget (Hoyer) är
sammansatt av bjälkar (centrumavstånd 0,5 resp. 1,0 ml
och mellanliggande, färdiggjorda plattor.
Zech-bjälklaget utgöres av U-formade balkar
(centrumavstånd 0,6 m), på vars kanter lägges färdiga plattor.
Ur-sparingar i balkarna och utrymmet mellan plattornas
lutande kanter igjutes med betong på platsen.
Benzinger-bjälklaget utgöres av 25 cm breda hålbalkar av
högvärdig betong med 10—15 min väggtjocklek. Mellan
balkarna över underkantens utskjutande platta erhålles ett
30 mm brett hålrum, i vilket ett armeringsnät nedsättes
Ovanpå balkens tryckplatta lägges färdiga plattor.
Mellanrummet igjutes på platsen. Detta bjälklag har endast
nått försöksstadiet, men provningarna har givit mycket
goda resultat.
Under krigsåren synes ganska omfattande försöks- och
konstruktionsarbeten ha utförts för att få fram en ökad
användning av färdiga betongelement för bostadshus i
stommar och väggar.
Holland
Under de senaste 20 åren har i Holland framkommit en
rad fabriker för tillverkning av färdiga husbyggnadselement
av betong såsom pålar, balkar, pelare, trappor, plattor och
spröjsar. Användning av färdiga betongelement för
stommar till bostadshus i flera våningar förekom i viss
utsträckning även före det sista krigets utbrott. För framställning
av högklassig betong användes i stor utsträckning
’’Schok-beton"-förfarandet för betongmassans bearbetning.
Principen för detta arbetssätt är densamma som för skakbordet.
Gjutformarna placeras på ett bord och fylles med betong.
Bordet lyftes någon centimeter och får sedan fritt falla
tillbaka till utgångsläget. Denna operation utföres med en
hastighet av 1 till 2 fall i sekunden under flera minuter
tills betongmassan är färdigkomprimerad. Enligt detta
system utfördes år 1944 det i fig. 7 visade garaget, varvid
pålar, golvplattor, takstolsbågar, åsar och lanterninspröjsar
utgjordes av färdiga betongelement. Takstolarna var
utförda som treledsbågar med dragband av två 50 mm
rundjärn. Åsarna utgjordes av överkragade fackverksbalkar
(Visintoriemodell). Byggnaden, som i plan mätte ca 3 000
nr, drog enligt uppgift en byggnadskostnad av ca 20 kr/m3
eller 175 kr/m2.
Vid återuppbyggnaden ämnar man i stor utsträckning
använda färdiga betongelement. I ett par specialnummer av
tidskriften Bouwia ges en redogörelse för de tre system,
som skall användas i stor utsträckning. Av dessa är ett det
i Storbritannien utprovade systemet Aireg och som
återfinnes under redogörelsen för detta land.
Fig. 8. Uppläggning au bjälklagsplattor.
1 Rotterdam har en bostadsbyggnad i tre våningar
utförts enligt system Welschen. Källarvåningen, pelare och
huvudbalkar gjutes som vanlig armerad betong på platsen,
varvid standardiserade, hopbultade formelement användes.
Bjälklagsbalkarna tillverkas på fabrik och är försedda i
underkanten med en spiklist av trä, i överkanten med
upplagfalsar för plattorna och i ändarna med utstickande
armering. Även betongplattorna tillverkas på fabrik med
dimensionerna 54,5 X 00 X 3,5 cm. Armeringen utgöres av
korsade trådar, som spänts strama i en järnram och som
sticker ut en bit utanför plattan. Undersidan är försedd
med cirkulära ursparingar. Bjälklagsbalkarna upplägges
på huvudbalkarnas bottenformar. Plattorna lägges på
bjälklagsbalkarna (fig. 8), varefter formsättningen för de
på fig. 9 synliga valvformade sekundärbalkarna mellan
plattorna sker. Genom den utstickande armeringen hos
bjälklagsbalkarna och plattorna erhålles vid gjutningen av
huvud- och sekundärbalkar och fyllningen av fogarna
mellan plattorna en sammanhängande bjälklagsskiva.
Ytterväggarna är 20 cm tjocka och uppbygges av lådelement
av slaggbetong med måtten 72 X 26 X 10 cm, vilka
kopplas ihop parvis, så att helt slutna hålrum erhålles i
väggblocken. Sidorna är så utförda, att vertikala och
horisontella kanaler erhålles mellan blocken. De vertikala
kanalerna fylles med lättflytande bruk, som även fyller de
horisontella kanalerna, varigenom ett skelett av bruk erhålles.
Innerväggar och ventilationskanaler utföres på
motsvarande sätt. Varje halvtrappa gjutes i betong i ett stycke på
fabrik med bärande vangstycken.
Medan man sålunda enligt system Welschen arbetar med
en blandning av färdigtillverkade element och tillverkning
på byggnadsplatsen, arbetar man enligt Systeemboino med
nästan enbart fabrikstillverkade element. Enligt uppgift
bygges för närvarande en fabrik för en kostnad av ca
3 Mkr., vilken enbart skall tillverka byggnadselement för
denna hustyp. Den bärande konstruktionen är uppbyggd
på ramstommar med 2,5 m centrumavstånd. Fig. 10 visar
Fig. 9. Färdigt bjälklag sett underifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
