Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1947 - Den konsulterande formgivarens arbete, av Alvar Lenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 maj 194 7
481
Fig. 7. Svensk köksmaskin med
okomplicerad, funktionell form.
tillämpning i Sverige och andra länder med
måttliga tekniska resurser och med relativt små
företagsenheter. I USA t.ex. gäller den angivna
begränsningen ej så starkt, detta av flera
anledningar. Två av dessa äro ekonomiskt betingade:
ett företag kan där kosta på sig och är berett att
betala stora pengar för ett formgivningsförslag,
som icke ger mer än en enda liten ledtråd på väg
mot den nya produkten, samt att bristande
fabrikationsutrustning endast sällan utgör någon
vägande invändning mot ett nytt projekt; vad som
fattas i utrustning köper man helt enkelt. En
annan är av mera psykologisk art: amerikanarnas
sinne och anda för kooperation är högre
utvecklad än hos oss; ingen känner sig direkt kränkt om
en formgivningsexpert anlitas — inte ens om han
nppträder med stora låter och med pretentioner
att bli respekterad i detalj. Därför är det också
möjligt för amerikanska formgivningsbyråer att
uppträda i stor stil och med stora staber — t.ex.
Van Doren, Teague, Loewy & Associates, Giles,
Bel Geddes — flera av dessa ha en personal av
50 man och mera.
Deras uppgifter skilja sig också från våra. De
äro nog i regel ej att betrakta som formgivare
utan mera som mode- och stilgivare i det de
anlitas för att ge produkterna en mera ytlig
karaktär av nyhet — avsedd att räcka ett eller högst
ett par år. dvs. tills nästa årsmodell skall ut. Så
kortsiktigt kan en svensk fabrikant i regel ej ar-
beta. Han måste i stället tillgripa mera varaktiga,
mindre stil- och modebetonade former på sina
produkter, värdigare former kan man säga, som
ha utsikt att stå sig längre i konkurrensen. Han
måste därför undvika det tillfälliga, klatschiga,
dramatiserade, överdekorerade, som man så ofta
ser utmärka amerikanska produkter. Det har
också sagts, att amerikansk formgivning är en
företeelse på gott och ont samt att amerikanarna
ha producerat såväl det bästa som det avgjort
sämsta inom branschen. Vi å andra sidan måste
ålägga oss en stramare stil, en konsekventare
hållning, vilket är något som dels passar vår
smak bättre och som också anstår oss bäst. Vi få
sålunda inte lägga någon huvudvikt på jakt efter
nya formmotiv eller stilar utan få hålla oss till
de mera värdiga, mindre tidsbundna, vad jag vill
kalla fria formerna.
När det gäller presentationen av
formgivningsförslag är det för tekniskt folk enklaste och
naturligaste idéskisser i blyerts och dessutom
vanliga ritningar. Ofta vill emellertid varken
formgivaren eller hans uppdragsgivare nöja sig med
en så enkel presentation. Snart sagt vem som
helst kan i princip göra en ritning. För att riktigt
visa vilken baddare han är, lanserar sig då
formgivaren såsom ett slags konstnär och kommer
med laverade perspektivplanscher, som i
anspråksfullhet närma sig den äkta
maskin-retuschen. Det kan naturligtvis vara mycket upp-
Fig. 10. Svensk
kontors-telefon, enkelt och
effektfullt formgiven.
Fig. 11. Projekt till
symaskin; överförenklad och
tämligen affekterad.
Fig. 8. Amerikanskt strykjärn,
artistiskt och enkelt utformat.
Fig. 9. Köttkvarn av engelsk typ med fri
men hållningslös form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
