Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1947 - Kurs i kärnfysik, av Nils Svartholm - Atomen, människan och universum, av J Tandberg - Om atomer och atombomber, av J Tandberg - TNC: 11. Tryckluft- eller trycklufts-? av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(502
TEKNISK TIDSKRIFT
Denna kurs får även tills vidare hos oss anses som
normgivande i fråga om beteckningar och språkbruk. Dessa
frågor bör emellertid snart nog tas upp till särskild
diskussion. Det kan exempelvis ifrågasättas om "träffyta" är
lämpligare än "tvärsnitt".
Jag har endast funnit ett fåtal tryckfel och andra
felaktigheter. På s. 12 är förhållandet mellan två
vibrationsfrekvenser beräknat till 1,027, bör vara 1,00077. På samma
sida är Planck’s konstant angiven med de nya, riktigare
siffrorna 6,62, medan tabell 4 i slutet av boken ger de
gamla siffrorna 6,55. På s. 69 står MBr i stället för 78Br.
Nils Svartholm
Atomen, människan och universum, av George
Gamow. Bonniers 1947. 169 s., 48 fig., 5 pl. 9,50 kr.
Förf. har tidigare dokumenterat sig både som allvarlig
forskare och som fysikalisk humorist. Det sista mest
utpräglat i hans "Mr. Tompkins"-böcker. Något litet
fysikalisk slang kommer in i hans normala kärnspråk, som
t.ex. när han i föreliggande bok konsekvent använder den
studentikosa Cambridge-benämningen "krokodil" på
enheten MeV, vilken ju ännu icke officiellt har knutits till
någon känd nobelpristagares namn. Gamows talang att
egenhändigt rita åskådliga bilder är känd och erkänd.
Ett inledande avsnitt, betitlat "Modern alkemi",
behandlar atomkärnornas stabilitet, kärnreaktioner och
atomteknik. Efter en granskning av stjärnornas lösning av
energiproblemet återvänder förf. till jorden och diskuterar de
svårigheter, som vi ha, när vi söka åstadkomma en
tekniskt antaglig lösning av samma problem. En hel rad
"atomhemligheter" bli uppenbarade och detta på ett så
talangfullt sätt, att man måste ge författaren högsta
betyg. Även en härdad tekniker, som blivit van att räkna
med extrema temperaturer, tryck och andra realiteter,
torde baxna, när han nödgas söka fatta universums
tillstånd för några miljarder år sedan: temperatur 8 ’ 109
grader, tryck 7 • 101S at a, täthet 107 gånger vattnets. Den
högsta tätheten är dock alltjämt till finnandes inne i
atomkärnorna, där tätheten 1014 g/cm3 är en av egenskaperna
hos "nuklearvätskan".
Gamow liknar atomenergin vid "anden i flaskan" i den
gamla arabiska sagan. Det är helt visst en lyckad bild —
icke minst därför, att han egenhändigt skisserat den.
Teckningen kompletteras harmoniskt av ett par fotografier från
Bikini, som professor Hans Pettersson infogat i en kort
efterskrift till boken. När man dessutom noterar, att
samme man kritiskt granskat både översättning och sakligt
innehåll, må det vara en adekvat formulering av högsta
beröm, om man säger, att Hans Petterssons ande svävar
över verket. J Tandberg
Onx atomer och atombomber, av Br or von Vegesack,
Kooperativa Förbundets bokförlag, Stockholm 1946. 112 s.
4,25 kr.
Förf. har faktiskt lyckats mycket bra i sitt försök att skriva
en enkel och populär bok om atombomben och dess
fysikaliska förutsättningar. Teckningar och bilder äro utmärkta,
till största delen helt nyanskaffade och mycket instruktiva.
De militära synpunkterna dominera. Man får del av
ögonvittnens berättelser om hur det gick till, när
atombomberna exploderade i Alamogordo, Hiroshima och Nagasaki.
En lugn granskning av skadorna på befolkning och
bebyggelse är givetvis nödvändig som fundament för
bedömande av atombombens fördelar och nackdelar. Förf.
når med sin bok även det resultatet, att han betar
läsaren den panikstämning, som mången kanske skulle
smittas av vid ett möte med det nya vapnet. Att bomben ej kan
göras i liten skala har ju länge varit känt. Men förf.
anser det även vara osannolikt att den kan göras i avsevärt
mycket större format, ty de mängder explosiv materia,
som skola sammanföras för åstadkommande av
detonation, kunna av säkerhetsskäl ej göras hur stora som helst.
Boken avslutas med en lista över facktermer med populära
förklaringar. J Tandberg
TNC
11. Tryckluft- eller trycklufts-?
I Tekn. T. 1947 h. 14 läses på s. 344 i referatet från
Svenska Elektroingenjörsföreningens sammanträde den
21 febr. 1947:
"Efter föredraget. .. vidtog en timmes livlig diskussion.
Först berördes nomenklaturfrågan. TNC har förordat
benämningen tryckluftsbrytare (med s), men en improviserad
omröstning gav vid handen, att av de ca 85 närvarande
endast 8 ansåg den sålunda rekommenderade formen
lämplig; flertalet ville slopa bokstaven s."
Frånsett frågan om klokskapen i en sådan omröstning
utan samband med saklig språklig upplysning, kan man
undra varför flertalet inte gillade detta -s-, som TNC
förordar. Säkerligen skulle många svara: Det heter ju
luft-brytare, då bör det väl också heta tryckluftbrytare. Dessa
personer hänvisas till TNC-spalten nr 5 år 1946; det heter
vinglas men brännvinsglas, järnring men gjutjärnsring,
skinnpäls men fårskinnspäls, osv. Andra kunde invända:
Det heter ju t.ex. oljeminimumbrytare, inte
oljeminimums-brytare (exemplet anfördes verkligen som argument vid
sammanträdet). Dessa hänvisas till samma spalt; -s- är
aktuellt huvudsakligen i enstaviga mellanleder.
Andra, som kanske läst den ifrågavarande spalten, skulle
måhända säga: Detta -s- inkommer inte efter konsonant
eller konsonantgrupp som själv innehåller s- eller sj-ljud;
f-ljudet är också ett tonlöst väsljud, och därför bär det
emot att tillfoga s efter ft. För att undersöka hur därmed
förhåller sig bör man gå till sådana invanda ord i språket
som erbjuder sig till jämförelse. Vi har: avgiftsfri,
utgiftspost, höganloftsbur, friluftsliv m.fl., och man kan även
nämna förnuftsskäl, förnuftsvidrig, med tonvikten på
andra stavelsen, stiftsbibliotek med enkel förled, osv. Någon
motvilja mot ljudkombinationen fts i dessa fall tycks örat
inte ha. Ett av exemplen, friluftsliv, har ju rent av den
aktuella mellanleden -lufts-.
Går vi till teknikens egna termer finner vi emellertid i
uppslagsböckerna en mängd fall då -s- saknas just efter
-luft- som mellanled. Med undvikande av den nyaste
litteraturen, där TNC:s påverkan kan ha satt spår, har en
undersökning gjorts med mycket brokigt resultat. Som
exempel kan nämnas att Uppfinningarnas bok, I—IX, i
sitt alfabetiska register uppvisar tryckluft- utan -s-
framför -bana, -ejektor, -hammare, -igångsättning, -verktyg,
men trycklufts- framför -lokomotiv; varmluft- utan
-s-framför -apparat, -blåsning och -ventilerad, men
varmlufts- framför -maskin, -kamrar, -torkar och
-värmeledning. Den i Finland tryckta Tekniikan Sanasto har de
svenska termerna tryckluft-startanordning, -utjämnare,
-broms, -insprutning, -behållare, -pulverisator, men
trycklufts-verktyg; varmluft-kanal, men varmlufts-uppvärmning
och -torkning. De i samma ordbok angivna motsvarande
tyska termerna börjar uteslutande med Druckluft- och
Warmluft-. "Das lässt tief blicken." Dessa med de svenska
så nära besläktade tyska termer har inte -s- i fogen, och
det starka tyska inflytandet på teknikens område har
kommit oss att acceptera den tyska ordbildningstypen, eller
åtminstone att vackla mellan den tyska formen och den
för svensk ordbildning naturligare. Häri ligger utan tvivel
förklaringen till mångas tvekan inför trycklufts-. I andra
fall kan det som bekant vara engelsk ordbildning som
smittar av sig på den svenska. Man ser i tryck ofta t.ex.
fotbollplan, fotbollag, utan tvivel kopierat från football
ground, football team; på svenska bör det heta
fotbollsplan, fotbollslag, trots att det naturligtvis heter bollplan,
bollag.
Något skäl att gå över till de tysk- eller engelskpåverkade
s-lösa termvarianterna kan TNC inte finna. Tvärtom vill
TNC efter förmåga värna om den svenska egenarten i
ordbildningen, och kommer framdeles som hittills att
rekommendera termen tryckluftsbrytare. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
