Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Utkast till nederbördskarta över Sverige, av Axel Vilh. Nordin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 augusti 1947
545
Utkast till nederbördskarta över Sverige
F.d. statens lantbruksingenjör Axel Vilh. Nordin, Stockholm
I uppsatsen "Årstiderna i Norden" (Tekn. T.
1946 s. 1057) finnes i tabell 4 uppgifter om
års-medelnederbörd för åtskilliga orter inom de
nordiska länderna. Någon samlad översikt av
nederbördsförhållandena finnes dock icke där intagen.
Nederbördsuppgifterna äro hämtade ur 1938 års
månadsöversikter, utgivna från de nordiska
ländernas meteorologiska institut och avse medeltal
för årsserien 1901—1930. Följande samlade
översikt har därför ansetts kunna vara av visst
intresse.
Nordens länder, särskilt Norge, äro ju gynnade
av kontakt med världshav och därmed förbundet
inhav. Den ändring i nederbörd, som sammanhör
med olika geografiskt läge samt höjd över havet,
torde något klargöras genom jämförande
överblick i väst—östlig sträckning och utgående från
orter i söder och vidare mot norr.
På Sveriges västkust, i havsbandet vid
fyrplatserna Vinga, Paternoster, Väderöbod m.fl., är
årsmedelnederbörden omkring 550 mm, några
kilometer inåt landet omkring 200 mm större,
30—40 km från kusten omkring 900 mm, avtar
efter hand österut och nedgår framemot
Östersjön till omkring 550 mm.
I Norge, vid breddgrad ca 61°N, har staden
Bergen, med läge omkring 20 km från Atlantkusten
men innanför ett vidsträckt fjordområde med
öar mot havet, den av de synnerligen säregna
lokala förhållandena starkt stegrade
årsmedelnederbörden 1 959 mm. Vid Lillehammer,
omkring 100 km från riksgränsen, är nederbörden
endast 610 mm, stegras inemot riksgränsen till
750 mm och nedgår nedemot Östersjön till
omkring 600 mm. Längre norrut, i
breddgradsträckningen 63°N, är årsmedelnederbörden i
Trondheim, omkring 60 km från Atlantkusten, ca 830
mm, stegras uppemot riksgränsen till 1 000 mm,
avtar nedemot Storsjön till omkring 600 mm och
nedgår vidare framemot Bottenhavet till ca 550
mm.
Ännu längre norrut, ovan Polcirkeln, är
årsmedelnederbörden vid den nära Atlantkusten
belägna staden Bodö omkring 885 mm. Norr om
Bodö möter den stora havsviken Vestfjord med
i väster Lofotens och Vesteraalens betydande och
till stor del höglända ögrupper och i öster liög
fjälltrakt med årsmedelnederbörd omkring 1 000
551.577(485X084.3)
mm. På svenska sidan, väster om Torneträsk, är
årsmedelnederbörden vid denna breddgrad. 68°N,
omkring 800 mm och avtar efter hand österut,
så att den inom de till Torneälvs vattensystem
hörande myrområdena framemot gränsälven till
Finland räknas vara endast omkring 400 mm.
Granskas nederbördsförhållandena ännu längre
norrut, norr om Vestfjordens och Vesteraalens
nordligaste ö, Andö, med den betydande
handelsplatsen Andenes på nordspetsen av ön, finner
man för Tromsö nära breddgrad 70CN nederbörd
944 mm, för Vårdö uppe vid Norra Ishavet och .
relativt fjärran från Atlanten 640 mm.
Förestående översikt av nederbördsförhållandena
på den Skandinaviska halvön tyder på, att, med
undantag för Bergen med dess för Atlantens
vindar och moln så öppna läge,
årsmedelnederbörden utefter fjälltrakterna mot Norge uppgår till
och icke avsevärt överstiger 1 000 mm.
Emellertid återstår att närmare beakta
nederbördsförhållandena inom Sveriges allra högst belägna
fjällområde, Sarekfjällen inom Luleälvs vattensystem
på ömse sidor om vattendelaren mellan Stora och
Lilla Lulevattnen. Högsta fjälltoppen Sarektjokko,
2 090 m ö.h., öster om sjön Vastenjaure, mellan
latitud 67° och 68°N, ligger omkring 60 km från
riksgränsen. Dessa fjäll med flera glaciärområden
avvattnas dels till Stora Lulevatten genom
avloppet från sjöarna Virijaure och Vastenjaure nedåt
Suorva, dels till Lilla Lulevatten genom ett av
dess biflöden, Blackälven, överst benämnd
Rapa-ätno.
Enligt Meteorologiska Anstaltens
nederbördskarta av år 1923 vore årsmedelnederbörden i
Sarekfjällen att uppskatta till omkring 1 800
mm. Sedan år 1923 har i "Svenska jordbrukets
bok" (Stockholm 1946) intagits en reproduktion
av denna 1923 års nederbördskarta. I A
Ångströms arbete "Sveriges klimat" (Stockholm
1946) finner man en nederbördskarta, som vid
granskning befinnes överensstämma med 1923
års nederbördskarta. Men, sedan den nu 24 år
gamla nederbördskartan utarbetades, ha
nederbördsobservationer vid åtskilliga andra platser,
särskilt i Norrland, allt bättre ordnats och
fortgått så länge, att de med fog synas påkalla att
komma till nyttig användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
