Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1947 - Lågtryckslaminering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(588
TEKNISK TIDSKRIFT
Lågtryckslaminering. I USA har man sedan någon tid
tillbaka använt ett nytt slags limningshartser (contact
pressure resins) för impregnering och laminering. De är
flytande konsthartser, som kan omvandlas till hårda icke
smältande ämnen. Förr användes vid laminering härdbara
hartser av fenol—formaldehyd- eller
karbamid—form-aldehyd-typ. Dessa konsthartser hårdnar under avgivande
av vatten. Vidare är de fasta och måste därför lösas i
vatten eller annat lösningsmedel för att bli användbara som
impregneringsmedel. De nya s.k. kontakthartserna
avspjälkar icke vatten vid härdningen och är i sig själva
flytande. På grund av dessa fördelar har de fått allt större
användning. I England tycks man ha kommit något efter
på detta område, men nu har man där lyckats få fram en
produkt, Nuron 100, som uppges vara fullt likvärdig och
i vissa avseenden t.o.m. överlägsen de amerikanska typerna.
Kemiskt avviker kontakthartserna från de äldre däri, att
de består av flytande, viskösa ämnen innehållande
dubbelbindningar. De polymeriseras därför icke genom
kondensation och vattenavspjälkning utan genom en reaktion vid
dubbelbindningarna. Med lämpliga katalysatorer sker
snabbt polymerisation till hårda, osmältbara produkter.
Härvid bildas kedjemolekyler, vilka hänger ihop genom
tvärbindningar, dvs. ett tredimensionellt molekylärt
nätverk uppstår. En förening med formeln CH,:CH • R • CH:CH2
ger t.ex. en struktur, som i plan kan återges genom schemat
—CH—CH—
R
— CH.—CH—CH2—CH—
R
—CH2—CH—CH2—CH—
R
—CH2—CH—
Polymerisationen katalyseras genom bensoylperoxid och
sker snabbt vid uppvärmning. Polymerens egenskaper
beror i hög grad på avståndet mellan dubbelbindningarna i
monomeren. Mycket litet avstånd kan ge sprödhet. Av ett
gott limningsharts fordras vissa egenskaper, som kan
sammanfattas på följande sätt:
hartset skall vid måttlig uppvärmning och lågt tryck ge
laminat med förstklassiga mekaniska egenskaper, låg
vattenabsorption och goda elektriska egenskaper;
den monomera formen skall vara en viskös, klibbande
vätska, som lätt absorberas av väv. Vidare skall den ha
god hållbarhet under normala förhållanden;
Fig. 2. Impregnering av glasfiberväv med harts.
Fig. 1. Tillklippning av glasfiberväv efter mönster.
katalysatorn skall lätt kunna inblandas utan
uppvärmning, och blandningen skall ha rimlig hållbarhet vid
rumstemperatur (t.ex. 8 h). Vid upphettning till ca 100° skall
den snabbt polymeriseras. Denna process får icke vara
känslig för närvaro av främmande substanser ("gifter");
hartset får icke innehålla någon lättflyktig beståndsdel
eller någon, vars kokpunkt ligger i närheten av
härdnings-temperaturen;
det härdade hartset skall vara hårt och ha stabil form
utan att vara alltför sprött. Krympningen vid
polymerisationen får icke vara för stor;
de ingående ämnena får icke vara giftiga.
Dessa fordringar uppfyller Nuron 100 på ett
tillfredsställande sätt. För att underlätta tillsatsen av katalysator
tillhandahålles preparatet i två delar, A och B.
Katalysatorn, bensoylperoxid, löses mycket lätt i B, som
omedelbart före användningen försätts med 10 % av denna
förening. Lösningen blandas sedan med A i förhållandet 1 : 10,
varefter blandningen är färdig för användning. Den håller
sig 4—8 h, under det A och B var för sig och utan
katalysator står sig i minst tre månader. Vid härdning
krymper hartset ca 10 %.
Limningshartserna är lämpliga för konstruktion av
formade laminatartiklar, av vilka fordras stor hållfasthet.
Särskilt goda resultat har erhållits med laminerad
glasfiberväv, men hartserna kan även användas tillsammans
med vanlig bomullsväv eller papper. Laminaten måste
formas över mallar, som kan göras av gips, trä, betong,
stål eller lättmetall. Upphettningen vid polymerisationen
Fig. 3. Tillpassning av den impregnerade duken på formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
