Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 16 augusti 1947 - Filmen rationaliserar den industriella utbildningen, av Gunnar Dyhlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
TEKNISK TIDSKRIFT
8 500 000 år 1942. Trots denna enorma
omfattning som "filmundervisningen" uppnådde under
kriget, anser man i Amerika, atl man ändock
befinner sig blott i början av en betydande
utveckling på detta område. Man spår (ill och med att
filmen (och ljusbilden) rent av kommer att
revolutionera all undervisning.
"Bildspråket" — ett nytt språk
För att övergå till svenska förhållanden kan man
fråga sig, om erfarenheterna från USA äro något
att beakta. Alldeles säkert, ty produktionsläget i
vårt land nu är kanske bekymmersammare än i
Amerika vid krigsutbrottet. Samtidigt som läget
kräver ökad produktion, minskas arbetskraften.
Dessutom kan man efter kriget i Sverige liksom
i andra länder spåra en nedgång i arbetseffekten
och detta medför minskad i stället för ökad
produktion.
Jag har haft tillfälle att i en serie föredrag i
tekniska föreningar, yrkesskolor och industriella
organisationer framlägga en del synpunkter på den
industriella filmundervisningen. Föredragen ha
som regel byggts upp kring en serie ljusbilder och
filmavsnitt. Det "bildspråk", som därigenom
kunnat föras, är givetvis svårt att återge i skrift.
Avsikten har varit att poängtera ljusbildens
möjligheter att dra på sig uppmärksamheten och fil-
Fig. 3. På slagskeppens rymliga däck eller i ubåtarnas
frångå innandömen — överallt bedrevs filmundervisningen
vid amerikanska marinen.
Fig. 4. Inga kostnader skyddes jör att spara tid vid fil-
mernas inspelning i USA:s försvar. Ateljéanläggningar för
tiotals miljoner kronor uppfördes för att underlätta [-inspelningarna.-] {+in-
spelningarna.+}
mens möjligheter dessutom att åskådliggöra något
så väsentligt som rörelsen.
I någon mån kan måhända bildspråksmetoden
åskådliggöras med följande exempel. Om man
såsom föredragshållare säger "att en god
underhållningsfilm är bättre än en medelmåttig teaterpjäs,
en god propagandafilm är bättre än en
medelmåttig talare och en god undervisningsfilm är
bättre än en medelmåttig instruktör, men att även
en medelmåttig instruktör kan med hjälp av en
god undervisningsfilm åstadkomma en givande
lektion och att en film låter sig kopieras i många
kopior, vilket ej är möjligt med en instruktör" så
kan man vara övertygad om, att en del av det
sagda går förlorat för åhöraren. Efteråt har han
svårt att minnas det sagda. Han har bättre
möjlighet att minnas om han läser det, än om han
blott hör det. Men ännu bättre möjlighet ernås
att inpränta de skrivna orden, om de få en
typografiskt lämplig uppställning.
Gör man denna "ordbild" tilltalande för ögat
såsom fig. 5 visar, så kan man vara övertygad om
att den drar mer uppmärksamhet till sig än när
orden få vanlig spaltuppställning som ovan. Om
ordbilden visas såsom ljusbild ernås dessutom
hundraprocentig uppmärksamhet, framför allt
om läraren inte bara visar ljusbilden utan även
utnyttjar den genom sin kommentar. Ytterligare
stegrad uppmärksamhet omkring ordbilder kan
ernås genom att förse dem med en bild såsom
fig. 6 visar.
Är det då nödvändigt med detta "bildspråk",
som synbarligen kräver mer förarbete av läraren
eller föredragshållaren, än rätt och slätt det
nedskrivna ordet? Svaret kan utläsas av fig. 7 som
visar med vilken koncentrerad uppmärksamhet
åskådarna åse en ljusbild (eller film). En lärare
eller föredragshållare får ej nöja sig med att
endast "avleverera" sitt vetande utan han måste
förmedla kunskap till sina åhörare.
Med vad som ovan sagts om den stillastående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
