Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Den svenska vattenrätten, av Georg Österholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
TEKNISK TIDSKRIFT
kraftsbåtnad som torrläggning av mark
(torrläggningsbåtnad) . Reglering kan även verkställas
för flottningsändamål. Åtgärd för reglering av
vattnets avrinning ur vattenområde, som
uteslutande avser torrläggning av mark, hänföres till
vattenavledning (2:38, 3:1, 7:37).
Principer i vattenlagen
Många av de regler, som lämnats för byggande i
vatten och för dikning, ha sin tillämpning även på
andra slag av företag, som behandlas i
vattenlagen. Vid konkurrens mellan skilda intressen,
vilka icke kunna tillgodoses samtidigt, skall
företräde ges det företag, som ur allmän och enskild
synpunkt blir till största gagn (2:38).
Grundläggande principer äro, att företag skola utföras så,
att befrämjande av allmänt ändamål nu eller
framdeles icke försvåras, och att ändamålet kan
utan oskälig kostnad vinnas med minsta intrång
och olägenhet för annan (2: 2, 13; 7:4).
När skall förprövning vid vattendomstolen ske?
För utförande av företag enligt vattenlagen
fordras i regel förprövning vid vattendomstol eller
syneförrättning (2: 20, 47; 3: 11, 26; 5: 7; 6: 3, 20;
7: 36, 45, 49; 8: 38). Denna kan vara obligatorisk
eller fakultativ. Förprövning vid vattendomstol
och syneförrättning är obligatorisk, bl.a. då det
gäller uppförande av dammbyggnad i "älv, ström,
å eller större bäck" resp. upptagande av dike på
annans mark. Fakultativ förprövning av företag
enligt vattenlagen kan, till beredande av trygghet
för framtiden, förekomma i alla de fall, då
förprövning icke är obligatorisk. Även efterprövning
för godkännande av redan utförd byggnad eller
av ändrings- och ombyggnadsarbete kan
förekomma.
Prövning av ett företags tillåtlighet
För utförande av företag enligt vattenlagen
erfordras understundom en viss relation mellan
nyttan och skadan. Förutsättningen för tillstånd till
exempelvis byggnad för tillgodogörande av
vattenkraft är, att nyttan av byggnaden efter avdrag av
byggnadskostnaden, däri inräknad skadan på
sökandens egendom, uppgår till ett värde, som
motsvarar tre gånger skadan och intrånget på åker och
äng samt dubbla skadan och intrånget på annan
egendom (2:3). Vid byggande av allmän bro eller
väg gälla dock icke dessa bestämmelser (2:40).
Samma synpunkter komma till uttryck i fråga
om vattenreglering med eller utan
tvångsdelaktighet (3:2, 26). Vattenavledningsföretag medför
som regel förmån för jordbruket, och det har
därvid ansetts vara tillfyllest, att nyttan överstiger
skadan, varvid dock bl.a. skada på vattenkraft
skall räknas två gånger (7: 38). Om i
vattenregle-ringsföretag ingår mark, som vinner torrläggning,
bedömes företagets tillåtlighet enligt en
kombination av nämnda regler (3: 2).
Tvångsrätt och tvångsdelaktighet
Med utvidgning av den tidigare gällande rätten
har initiativtagaren genom vattenlagen lämnats
en allmän tvångsrätt att för företagets utförande
i olika avseenden inkräkta på annans egendom
(2:3, 8—15, 45; 7:40; 8:24). Detta gäller — till
skillnad från tidigare rätt — oberoende av vad
slags egendom som skadas och på vad sätt skadan
uppkommer. Den omständigheten, att ny
vattenkraft utvinnes, innefattar även ett allmänt
intresse. För rätt att vid byggande i vatten
tillgodogöra annan tillhörig vattenkraft fordras i regel
majoritet i vattenkraft i ifrågavarande strömfall
(2:5-7).
Vid utförande av exempelvis ett dikningsföretag
föreligger icke endast anslutningsrätt utan även
anslutningsplikt för övriga delägare beträffande
företaget, tvångsdelaktighet (7:20). Denna
del-tagningsskyldighet är oberoende av storleken av
sökandens andel i det gemensamma företaget.
Dock föreligger vid vattenreglering, sjösänkning
och invallning vid sjö tvångsdelaktighet endast,
om mer än hälften av den beräknade båtnaden
belöper på egendom, som tillhör initiativtagaren
eller den som förenat sig med honom (3: 1; 7: 44,
51). De, som ha båtnad av ett företag, utgöra en
tvångssamfällighet med skyldighet att ta del i
kostnaden för företaget allt efter värdet av den
vunna båtnaden; dock begränsas icke sökandes
skyldighet i detta avseende till värdet av
båtnaden, som beredes hans mark, eller till kostnaden
för torrläggning av honom tillhörig mark utan
annans deltagande i dikningen (3:3, 5; 7: 23, 26,
27, 44, 49). För handhavandet av sådant företags
angelägenheter skola stadgar antas och styrelse
utses (3: 13; 7: 61; 8: 48).’
Rätten till vatten och inskränkningar i densamma
Vattenlagen fastslår den grundsatsen, att envar
äger råda över det vatten, som finns på hans
grund (1: 1), och på honom tillhörigt område
tillgodogöra sig vatten under markens yta (1: 14).
I rinnande vatten njuter vardera sidan ägare lika
lott i vattnet, ändå att större delen därav
framrin-ner å den enes grund än å den andres (1: 2).
Härvid är dock att ta hänsyn till i vattenlagen
stadgade eller eljest lagligen gällande inskränkningar.
Bland de viktigaste inskränkningarna till
förmån för ett allmänt intresse äro de, som
innefattas i reglerna om kungsådra (1:5 o.f.). Dessa
inneburo tidigare, att kungsådra skulle finnas i
de vattendrag, där den funnits av ålder, och att
en tredjedel av vattendraget "i djupaste vattnet"
skulle lämnas fritt från byggnad. Genom
vattenlagen erhöll kungsådrebegreppet en helt annan
innebörd än tidigare. Kungsådra finnes numera
i samtliga vattendrag, i vilka vid normalt
lågvatten framrinner en vattenmängd av minst 5
m3/s. Förefintligheten av kungsådra innebär
numera förpliktelse för ägare av strömfall eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
