Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Människan som värdegrund och verkningskvantum, av Gunnar Beskow - Arbetsvetenskap — icke bara tidsstudier, av r - Byråkratiseringsfaran, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
TEKNISK TIDSKRIFT
skandal som heter att det ödesgynnade Sverige
med sina sparda resurser inte kunnat ta det steg
till internationell samverkan som dock vore det
lättaste av alla steg på den vägen? Hur finner vi
oss i att höra tal och sång om nordiska
brödrafolk och ändå vara hårdare avspärrade från
varandra än vi var mot tsarismens Ryssland?
Hur kommer det sig? Ingen tror att det är den
goda viljan som fattas — den uttryckes ofta och
säkert ärligt. Den goda viljan finns, viljan till ökat
utbyte, till nedbrytande av gränsspärrarna, inte
bara de nordiska folken emellan, men stort
internationellt. Nyligen gladde vi oss åt de nordiska
utrikesministrarnas deklaration: ökat
varu—-ar-betsutbyte, bort med bilaterala handelsavtal.
Den goda viljan finns — bort med bilaterala
handelsavtal! Men de bilaterala handelsavtalen
finns — vad som inte finns måste alltså vara
förmågan. Och där är väl hindret, den hämmande
förlamningen, att söka i yrkespolitikens och
nationalekonomins — nationalekonomins! —
vidskepelse.
Alla yrkesgrupper har sitt fackpräglade
dogm-tänkande, sin vidskepelse och sin avgudadyrkan.
Avgudarna är i allmänhet andrahandsvärden som
upphöjts till primärvärden, till herravälde över
det mänskliga, och därmed till omänsklighet.
Effektivisering, rationalisering heter ett par av
teknikens avgudar. Det är ju inte fråga om att
ingenjörerna ensamma skulle ta hand om
samhället — en genomförd teknokrati bleve
säkerligen föga trivsam!
Men det är fråga om en kraftig ökning av
teknikernas andel i samhällsarbetet. Olika gruppers
fackfelsyn och ensidighet i värdesättningen
kräver justering och komplettering genom
samverkan. Och min personliga övertygelse är, att för
närvarande teknikernas speciella vidskepelse är
väsentligt lindrigare och ofarligare än
yrkespolitikernas. Detta är dubbel anledning till
teknikernas ingripande i samhällsliv och politik. Alla
tekniska och ekonomisk-sakliga skäl ropar på snabb
internationalisering, på målmedveten avveckling
av nationalhushållningen. Hela världen är
tekniskt, en mycket stor del av världen också
psykologiskt, mogen för världssamhällets
förverkligande. Vad är det som gör att utvecklingen
snabbt går i rakt motsatt riktning? Varför har
de förenat sakliga och ideella skälen ingen makt?
När skall mänsklighetens affärer skötas sakligt?
Internationalism och saklighet. Det är teknikens
och forskningens egenart.
Teknikerna—forskarna representerar en av de få levande
internatio-nalerna; i häpnadsväckande och beundransvärd
grad har de förmått hålla sin internationella
utbytesgemenskap. tvärs mot dagspolitikens
isolationism. Denna international måste nu bli aktiv
direkt i samhällslivet. Inte minst viktigt är det i
det som en gång var förebildsdemokratin. Sweden
— the Middle Way.
Människovärdet vi fordrar tillbaka —
Tekniker i alla länder — tekniker ocli forskare i
alla länder — förenen Eder!
Arbetsvetenskap — icke bara tidsstudier, redigerad
av Alva Myrdal. Broschyren 2 i serien "Runda Bordet",
Kooperativa Förbundets Bokförlag, Stockholm 1946.
127 s., ill. 2,50 kr.
Bordssamtalet inleddes denna gång av överingenjör
Harald Ager, som redogjorde för arbetsstudiernas
betydelse för rationaliseringsarbetet. Professor Yngve
Zotterman talade om människan som arbetskraft, och professor
John Elmgren anlade psykologiska synpunkter på
människan och arbetsprocessen. Fil. mag. Carin Boalt, som
talade om rationaliseringen av arbetet i hemmen, framhöll
bl.a. vikten av problemet: vad är det som egentligen skall
göras i hemmen, vad kan dessa göra gemensamt, och
vilka arbeten bör överlåtas på industrin?
Ombudsman Erie Collin framförde arbetarnas kritik av
arbetsstudiernas tillämpning. Arbetarna är positivt
inställda till en rationalisering, som huvudsakligen tar sikte
på att genom maskinella hjälpmedel öka produktionen
och inte på att pressa ut mer energi ur den mänskliga
arbetskraften. Fil. kand. Anna-Lisa Kälvesten behandlade
ämnet "Arbetsstudier för arbetstrivsel" och redaktör Albin
Lind som siste inledningstalare sammanfattade
arbetar-partens önskemål för en framtida arbetsvetenskap.
Diskussionen synes ha varit präglad av saklighet och
deltagarnas uppriktiga strävan att få problemen allsidigt
belysta. Så långt är allt gott och väl, men hur är det med
språket? Hur skulle det vara, om man försökte att
verkligen samtala? Då skulle det väl inte falla någon in att
säga att "allt detta leder till att tidsstudieproblematiken
lar en socialt växande betydelse"! Och nog skulle väl
föllaget kunna "tvätta" protokollet litet bättre, så att man
slapp få läsa att "framväxten av idrottsrörelsen har givit
den förlorade möjligheten för individens drift att nå en
viss självhävdelse"?! r
Byråkratiseringsfaran, redigerad av Alva Myrdal.
Broschyr 3 i serien "Runda Bordet", Kooperativa
Förbundets Bokförlag, Stockholm 1946. 144 s., ill. 2,50 kr.
Statssekreterare Per Nyström hade som förste
inled-ningstalare i bordssamtalet tagit som sin uppgift att
besvara frågan: "Vad är byråkratism?" Som tal. emellertid
icke definierar vare sig termen "byråkrati" eller
"byråkratism". blir den uppställda frågan aldrig direkt
besvarad, utan det blir i stället, som han själv framhåller,
endast lösa funderingar. I brist på klara definitioner
används i den efterföljande diskussionen de båda termerna
om varandra, vilket är att beklaga.
Om byråkrati kan översättas med "ämbetsmannavälde",
skulle väl "byråkratism" närmast syfta på byråkratins
överdrifter ocli psykologiska avigsidor -— rädslan för
ansvar, rättshaveriet och maktbegäret, eller med andra ord
allt det som den stora allmänheten i första hand retar
sig på. Med tanke på den bristfälliga mänskliga karaktären
— vi skulle nog bli goda byråkrater litet var, om våra anlag
fick utvecklas i ämbetsverkens förträffliga jordmån —
kan man säkerligen gå ut ifrån att de nämnda avigsidorna
är ofrånkomliga. Ju mera den statliga verksamheten
utvidgas, desto större blir chanserna för byråkratismen att
göra sig gällande. Den i broschyren framförda tanken, att
det som garanti mot godtycket borde skapas "en sådan
god anda, att den bär upp arbetet med verklig lojalitet,
med ansvarskänsla och arbetslust", är därför fullständigt
verklighetsfrämmande — hur vacker den än må te sig
på papperet.
För övrigt skall villigt erkännas, att det är många
intressanta sidor av byråkratins väsen som belyses, vilket gör
diskussionen i hög grad tankeväckande och broschyren
underhållande och läsvärd, vartill de utmärkta
illustrationerna verksamt bidrar. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
