Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Behöva vi en ny typ av företagsledare? av P Eg. Gummeson - Diskussion, av Ragnar Blomquist, Torsten Åström, A T Jørgensen, P Eg. Gummeson, Niels Lichtenberg, Stellan Bendz, A W Liljeberg, Ragnar Schlyter, Hugo Blomberg, Bo Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
048
TEKNISK TIDSKRIFT
och å andra sidan finns det talrika ledare, som
ha en underbar förmåga att "ta folk", men som
aldrig i livet öppnat en lärobok i psykologi. I
våra dagar finns det emellertid en mångfald
prövade uppgifter om människans normala och
abnorma motiv och reaktioner. Uppgifter, som vi
kunna och böra låta den unge och oerfarne
le-daraspiranten få del av. Det finns också redan
nu tränade intresserade lärare, som ha förmågan
att stimulera och väcka intresset för det
fascinerande studieobjekt, som heter människan, och
jag anser, att vi inte ha råd att låta våra blivande
företagsledare undvara den hjälp som bjudes och
varigenom ban på tidigt stadium kunde skaffa
sig någon kännedom om metoderna att handskas
med folk. De skulle därigenom ute på
arbetsplatserna undgå att tillämpa metoder, som äro
rena "tramp i klaveret".
Det är med utövaren av ledarskapet som med
andra konstnärer. Det heter ju ledarskapets konst
och ledarskapet är en konst. Företagsledaren får
därför inte och kan inte slå sig till ro. Han måste
ständigt utveckla sig. Hela livet blir hans skola
och inte ens livet räcker till för att göra honom
till mästare.
Diskussion
Direktör Ragnar Blomquist: Jag anser det vara
synnerligen viktigt alt företagsledarens medhjälpare får tillfälle
att utveckla sig och ta ansvar i tid för att bli fullödiga
människor. Ofta skall medhjälparna följa så detaljerade
instruktioner, att de egentligen aldrig får ta något ansvar
och följden är att de blir märkta för bela livet. Då ett litet
företag växer, kommer man slutligen till en punkt, då
företagsledaren inte mera personligen känner df; under
hans närmaste män liggande undre leden av anställda.
Chefen blir då beroende av sina underordnade vid
personval o.d. och en viss byråkrati kan inte undvikas. Hur
skall man finna en väg ur detta? Jo, genom en
decentralisering. Varje gren av verksambeten bör få en topp,
som bokföringsmässigt kan visa fram resultat. Har man
företaget ordnat så, ser man rätt snart om det finns folk
som kan bli företagsledare, som det ju är svårt att få.
Professor Torsten Åström: Behöver företagsledaren
vara ingenjör? Enligt min åsikt är det bra, om han är
högskoleingenjör. Ingenjörerna har den konstruktiva
förmåga, som är rätt sällsynt. "Framstående administrativ
förmåga" är ju dagens skrik, då det gäller besättandet av
en ledarpost, men så värst mycket ligger det inte bakom
frasen. Man anser tydligen, att den "administrativa
förmågan" är någonting medfött, som kan innehas av nästan
vem som helst oberoende av utbildning och erfarenhet.
Man frågar sig ofta: tekniker eller organisatör, tekniker
eller ekonom? Jag ville svara: teknikern skall ju
åstadkomma saker på det mest ekonomiska sättet och teknikern
bör ju också vara organisatör. Men då bör han få lära sig
att arbeta även på annat sätt än vid sitt ritbord.
Stadsingenlør A T JoRGENSËN, Danmark: Det är ytterst
viktigt, att chefen står i ett gott förhållande till sina
underlydande. En undersökning vid en fabrik, där flera
grupper arbetare gjorde samma arbete under var sin
ledare, visade, att en viss grupp kom till ett avsevärt bättre
resultat, beroende på ledaren, som förstod att ta sina
underordnade på rätt sätt. I framtiden kommer man säkert
att söka ledare, som kan skapa ett idealt förhållande
mellan ledare och företag.
Direktör gummeson: Bristen på chefsämnen kan
knappast bero på vår bristande förmåga att upptäcka. Den kan
inte heller bero på folkkaraktären, utan jag skulle vilja
skylla den på skolundervisningen, börjande från den
grundläggande utbildningen i folkskolan. Skolans uppgift
skall ju vara att dana karaktären. Är folkskolan inriktad
på detta eller bara på att bibringa kunskap? Skapar
mellanskolan och högskolan intresse eller ger de kunskap i första
rummet? Jag tror det senare. Ingen får tänka fritt, innan
han blir för gammal. Därför är skiktet av personligheter
så tunt.
Civilingeniör Niels Lichtenberg: De frågor, som här
har behandlats, har varit rätt mycket uppe i Dansk
In-geniørforening. Vi har kommit till att man med en
förnuftig fostran och skolning kan skapa företagsledare.
Utbildningen sker bäst genom kurser på 50—70 timmar,
avsedda för ingenjörer med 2—3 års praktisk erfarenhet.
Kurserna arrangeras av DIF. Man kan säkert skapa ledare
av de flesta ingenjörer, om man gör det på rätt sätt.
Direktör Stellan Bendz: Patriarkalismen borde
återupplivas på ett modernt, mera personligt sätt. Jag talar
här om den stora massan av företag med under 400
arbetare. Ledaren bör ägna mera tid åt de anställdas
personliga förhållanden och ban bör framför allt inte sätta sig
på sina höga hästar. En åsiktsundersökning, som gjordes
vid ett företag för att utröna vilka omständigheter
arbetarna fäste största vikten vid, då det gällde deras
anställning, visade att tryggheten ställdes i främsta rummet. Som
nummer två kom trivseln och först som nummer tre
avlöningen.
Stadsingeniør Jørgensen: Jag är ense med Gummeson i
att skolundervisningen är absolut felaktig. I skolorna och
hemmet bibringas barnen mycket, som de inte kan inse
riktigheten av. Individualismen borde komma till heders.
Direktör A W Liljeberg: Företagsledaren bör kunna
välja folk, som ban kan samarbeta med. Medhjälparna
bör ges förtroende och ansvar, så att de blir självständigt
tänkande personer.
Dr-ingenjör Ragnar Schlyter: Hur många
företagsledare har vi inte, som inte har en aning om
företagsledning. Vi borde framför allt i offentliga företag få
ledare, som inte är rädda för att ta ansvar.
Överingenjör Hugo Blomberg: Skolan är nog inte bra
som den är. Man lär för litet om samlevnaden med andra
människor. (Tal. berörde därefter ingående
skolförhållandena i USA, som han ansåg vara mera inriktade på
daningen av individer än vad fallet är med den svenska
skolan.) Det moderna slagordet "trivsel på arbetsplatsen"
tillämpar vi inte konsekvent. Vi borde nämligen också
skapa trivsel på den första arbetsplatsen i livet: skolan.
Ordföranden, civilingenjör Bo EKELUND: Människovärdet
— det dyrbaraste som finns — fordrar den allra största
hänsyn, även då problemen löses tekniskt. Så visst som
den tekniska utvecklingen har återverkat på de flesta
förhållanden i världen — och ej minst i politiken — så
visst fordras det, att teknikerna med det allra största
intresse följer de återverkningar, som den tekniska
utvecklingen för med sig. Ledarskapets konst är väl värd
grundlig analys och oavlåtligt studium. Ingenting är så viktigt,
som att man låter sina medhjälpare få ansvar redan vid
yngre år. De svenska ingenjörerna måste i det praktiska
livet hålla samman för att tillförsäkra företagen så många
goda ingenjörsutbildade ledare som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
