Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - Kollimatorer och autokollimatorer för verkstadskontroll, av Jiri Georges Vogl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>656
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. AutokoUimatorns princip, t.v. upptill.
Autokollima-tor, därunder streckplatta och synfält, t.h. upptill med
okular enligt Gauss, t.h. i mitten med belysningsprisma,
t.h. nedtill med sidobelyst streckplatta.
Fig. b.
Projektions-autokollimator
(upptill);
autokolli-mator med
mikroskop i stället för
okular (i mitten),
med Abbe-kub
(nedtill).
detaljerna, varför alla mekaniska anordningar
blir otänkbara.
Om man tänker sig att strålarna från
kollima-torn reflekteras mot en speglande yta tillbaka in
i kollimatorn, så kan dennas objektiv samtidigt
tjänstgöra som ett kikarobjektiv, vilket avbildar
kollimatorstreckplattan i sitt fokalplan, dvs. i
streckplattans eget plan. På detta sätt kan man
tänka sig att autokollimatorn uppstår, fig. 3. Den
består alltså i den enklaste formen av en kikare
med belyst streckplatta och en spegel. Alla
vinkel-ändringar mellan kikaren och spegeln yttrar sig
som förflyttningar av kollimatormärkets bild i
kikarens bildplan. En vinkeländring ct motsvarar
en sidoförflyttning av / • tg 2 ex, där f är
objektivets brännvidd. Autokollimatorn är alltså
dubbelt så känslig som kollimatorn.
De olika autokollimatorerna skiljer sig från
varandra endast genom de olika sätten att belysa
streckplattan. Gauss använde en snedställd
glasplatta i okularet, vilken speglar den vid sidan
liggande ljuskällan enligt fig. 3. Det sneda glaset
framkallar emellertid en astigmatism, vilken
försämrar bilden och mätresultatet. I en annan
konstruktion användes en tjock streckplatta med
polerad kant, vilken från sidan belyses med en
glödlampa. Denna lösning är fri från
astigmatism men har liksom Gauss’ anordning den
nackdelen att spegelbilden får samma utseende som
streckplattan. Ofta är det nämligen lämpligt att
låta streckplattan bilda index för en skala eller
utgöra skala för ett index. Detta önskemål
uppfylles av en anordning där streckplattan är
graverad med två skalor, av vilka den ena
genomlyses med hjälp av ett prisma. Den andra
observeras direkt genom okularet.
Vid instrumentet, fig. 4, projiceras skalan på en
mattskiva, varvid man slipper ifrån kikaren. I
allmänhet är projektionsavläsning bekvämare för
observatören men instrumentet blir i gengäld
klumpigare. Man bör observera, att i de båda sista
instrumenten är strålarna från streckplattan till
spegeln icke koaxiala med strålarna från
streckplattan genom kikaren. På mycket känsliga
instrument ersätter man ibland okularet med ett
mikroskop. I ett annat ganska vanligt utförande
har kollimator- och kikarstrålgångarna
sammanförts med en Abbekub, bestående av två
hopkit-tade prismor, vilkas hypotenusa är halvför-
Fig. 5. Autokollimatorinstrument för verkstadsbruk
använd för kontroll av morsekona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
