Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - El-ledningsförmågan kan mätas direkt på göt, av W S - Elektrisk metallsorterare, av I Göransson - Ferromagnetisk hårdhetsprovning av stål, av S Bemert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 september 19 AJ
659
oscillatorspänning som erhålles är sålunda beroende av
metallens ledningsförmåga. Oscillatorspänningen
kontrolleras med en rörvoltmeter.
Apparater, som tidigare har konstruerats efter liknande
principer, har genomgående lidit av den svagheten att de
har fordrat en finpolerad yta för att ge riktigt resultat.
Med den nya svenska apparaten kan man tillåta en
skrovlighet eller beläggning (olja, färg, smuts o.d.) av upp till
0,2—0,3 mm tjocklek. En gjuten yta av god kvalitet är i
allmänhet tillräcklig. Förutsättningen är endast att en
relativt plan ytfläck ined minst 25 mm radie finns och att
godstjockleken är minst 1 mm. Mätspolen är inbyggd i ett
handtag, som tryckes mot metallytan.
Apparaten har stor betydelse, då den kan användas för
snabbanalys av vissa legeringar redan i gjuteriet. Den kan
skilja sammanblandade legeringar åt, om de har väsentligt
olika elmotstånd och den kan meddela
värmeledningsförmågan t.ex. hos plåt, då ju de flesta metallers el- och
värmeledningsegenskaper står i viss proportion till
varandra. Man kan även använda den till att undersöka
el-motståndsfördelningen i t.ex. ett plåtgöt, varigenom
makrosegringar och strukturförändring bör kunna följas.
Med stor fördel kan apparaten användas för
snabbanalys av sådana legeringar, vilkas motstånd i huvudsak
bestämmes av en viss komponent. Som exempel kan
nämnas fyrboxkoppar, som innehåller 0,4 % arsenik, 0,2 ’%
nickel och resten koppar. I denna legering bestämmes
motståndet praktiskt taget helt av arseniken och mycket
obetydligt av nickeltillsatsen och evenuella föroreningar.
Arseniken kan icke bestämmas med spektrograf, däremot
nickeln och föroreningarna. Fyrboxkopparn tillverkas
vanligen av skrot och det är därför mycket önskvärt, att
man kan göra en arsenikbestämning, medan man ännu har
smältan i ugnen, så att man kan korrigera
sammansättningen före uppgjutningen. Med den induktiva
motståndsmätaren är detta enkelt att utföra.
För kontroll av motståndet på bult av corsonlegeringar
har apparaten även använts med framgång. Dylika
legeringar kan i allmänhet icke smidas ned och dras till tråd
utan uppvärmningar. Eftersom motståndet vid de
utskilj-ningshärdbara legeringarna är beroende av strukturen och
därmed ändras med värmebehandlingen, kan man icke
utgå ifrån, att ett värmt och draget prov har samma
ledningsförmåga som det material man önskar prova. Det
är därför synnerligen värdefullt, att man nu har fått fram
en apparat, med vilken man direkt kan undersöka
exempelvis stänger och plåt (Metallen h. 3 1947). W S
Elektrisk metallsorterare. För att kunna särskilja och
uppsortera olika metaller och legeringar har en praktisk,
icke förstörande metallprovare utvecklats. Instrumentet
ger utslag för den friktionselektricitet, som uppstår, när
en metallyta gnides mot en annan. Ingen potentialskillnad
uppstår, om de två provstyckena är identiska ur
metallurgisk synpunkt. Om föremålet, som provas, avviker i
sammansättning eller eventuellt i mikrostruktur från
metall-normalen erhålles utslag på instrumentet. Utslagets
riktning och storlek ger därvid upplysning från fall till fall.
Många olika slag av stål, mässing, brons och
aluminiumlegering kan uppsorteras. Den "ytfriktionselektriska"
bedömningen röjer endast ytskiktets beskaffenhet (Steel
24 dec. 1945; Metal Progr. apr. 1947). I Göransson
Ferromagnetisk hårdhetsprovning av stål.
Lämpligheten och nyttan av radiotekniska mätmetoder för lösande
av många problem inom tekniken kan sägas vara väl
demonstrerad hos ett nyligen konstruerat instrument, som
tillåter en snabb och tillförlitlig bestämning av hårdheten
och besläktade egenskaper utan förstörande ingrepp på
materialet. De mekaniska egenskapernas hos stål nära
anknytning till den magnetiska hysteresen är det förhållande,
som utnyttjas i detta instrument.
Stål legerat med kol eller andra element har högt mag-
Fig. 1. Ferroscope med två runda provstavar i mätspolarna.
netiskt motstånd, reluktans, i synnerhet efter härdning,
och sedan det en gång är magnetiserat fordras det en
relativt hög ström för att avmagnetisera materialet och
bibringa det en polaritet av samma styrka men i motsatt
riktning. Denna hysteres hos stål med olika hårdhet och
olika legeringselement varierar på ett sådant sätt, att den
ökar med hårdheten och vice versa. På fig. 2 visas
hyste-resslingan för mjukt järn och ett stål av viss hårdhet.
Som synes är slingan för stål vidare, dvs. det har högre
reluktans. Genom att jämföra olika prov med ett
normalprov kan man sålunda få fram synliga utslag på denna
hysteres. Två likadana spolar, den ena omgivande
normalprovet och den andra det prov, som skall undersökas,
verkar som primärlindningar i två transformatorer, där
provstyckena utgör kärnor. Runt om primärspolarna ligger
sekundärlindningarna, i vilka inducerad spänning erhålles,
när dessa s.k. transformatorer matas med växelspänning.
Då sekundärspänningen är beroende av järnkärnans
egenskaper, kommer varje olikhet mellan de båda proven att
ge olika inducerade spänningar.
F/ödestäthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
