Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1947 - »Karbate»-värmeväxlare, av W Teder - En kikkran, av Wll - Containers för låga temperaturer, av E N—n - Mätningar av rökkoncentration i atmosfären, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>690 TEKNISK TIDSKRIFT
av manteln och locket och den andra låter man tämligen
fritt förskjutas med ett av de följande tre alternativen:
invändig rörlig huv, rörlig huv med packboxtätning
mellan tubbottnen och manteln eller rörlig huv med
ringmembran. Vid sistnämnda förfarande, som lämpar sig
endast för lägre tryck, tjänstgör membranen samtidigt som
lock för manteln.
Tuberna infästes i tubbottnar av Karbate genom
cementering. Vid andra material kan infästning ske med
neopren-packningar. Cementerade förbindelser mellan
Karbate-detaljer är normalt kraftigare än grundmaterialet.
Sönder-tagbara förbindelser utföres med gängor eller flänsar.
Emedan Karbate är lätt bearbetbart kan utbyte eller ändring
ske ganska lätt.
Möjligheten att använda Karbate i kombination med
andra icke metalliska material som Haveg, einaljerat och
ebonitiserat stål o.d. öppnar nya konstruktiva vägar för
apparatbyggnaden. Sålunda kan indunstningsapparater
utföras med tuber av Karbate, som har god
värmeledningsförmåga, och isolerade ytor av ett annat material med
dålig värmeledningsförmåga.
Karbatevärmeväxlare kan användas för uppvärmning,
nedkylning, som kokare eller kondensorer. Från
användningsområdena kan nämnas uppvärmning och nedkylning
av förnicklingsbad, som kylare och värmare vid
DDT-till-verkning — för klorering av alkohol osv. (C E FORD i
Chem. Engng 1947 h. 2). W Teder
En kikkran av ny konstruktion har under kriget
framkommit i England och fått mycket stor användning inom
flygtekniken, men den kan med lika stor fördel användas
även på andra områden. Med den nya kranen, vars
konstruktion framgår av fig. 1, undgår man den vanliga
svårigheten vid kikkranar. nämligen alt kiken fastnar. Genom
det V-formade mellanstycket A minskas anliggningstrycket
för kiken B något vid vridning av handtaget, så att
vridningen går lätt. Efter det att handtaget släppts, erhålles
åter fulla tätningstrycket genom den under kiken placerade
fjädern. Vridmotståndet vid manövrering av kranen utgör
som regel högst 15 kpcm och den största delen av
friktionen beror på anliggningstrycket vid spindeln C. För
flygändamål utföres kranarna vanligen av lättmetall, men
man kan i allmänhet inom vissa gränser välja det med
hänsyn till vätskan eller gasen lämpligaste materialet
(Petrol. Times, 20 jan. 1945). Wll
mWkm
Fig. 1. Kikkran med lättningsdon för kiken.
Fig. 1. Container för transport vid låg temperatur.
Containers för låga temperaturer. En engelsk järnväg
har utexperimenterat en container för transport av glass
samt vissa livs- och läkemedel vid temperaturer ända ned
till ca —17°C. Behållaren, som visas på fig. 1, har
ytterdimensionerna 1,79 X 1,64 X 1,88 m. Lastförmågan är fullt
2 t. Stommen är tillverkad av hårt trä. De omsorgsfullt
isolerade väggarna har en tjocklek av 230 mm. Mellan de
tunna träväggarna —- på insidan beklädda med galvaniserad
plåt — finnes ett kraftigt isolerskikt av gummmiskivor. För
att i görligaste mån öka väggarnas värmeisoleringsförmåga
har man undvikit användning av genomgående bultar och
andra metallbeslag (Railway Gaz. okt. 1946). E N—n
Mätningar av rökkoncentration i atmosfären. En större
undersökning av atmosfärens förorening av stoftpartiklar
och svaveldioxidhaltiga gaser har under åren 1937—1939
utförts i England. Som plats för undersökningen valdes
staden Leicester, som på grund av sin någorlunda cirkulära
form och passande storlek ansågs vara särskilt lämplig.
Staden hade en diameter av 5—10 km, medan större delen
av fabriksskorstenarna var belägna inom 2 km diameter
i stadens centrum. Stadens avstånd lill andra städer är
även relativt stort, så att man ansåg sig icke behöva räkna
med förorening av atmosfären genom stoft från annat håll.
Röken har benägenhet att snabbt sprida sig uppåt, så att
de högsta stoftkoncentrationerna återfinnes vanligen i de
områden, där den mesta röken alstras. Det iakttogs, att i
vackert väder med cumulusmoln och blå himmel blev
rökkoncentrationen i luften låg, under det att vid mulen
väderlek med stratusmoln erhölls höga värden på
stoftkoncentrationen. Ett av de intressantaste rönen frän denna
undersökning, som omfattade över 200 000 mätningar, var
att den viktigaste faktorn för rökens spridning var
turbulensen i atmosfären, varigenom ren luft tillfördes uppifrån
och den förorenade luften steg upp från markytan. Den
dagliga variationen i rökkoncentrationen var i huvudsak
en följd av luftens turbulensgrad, som varierade i hög
grad med de meteorologiska förhållandena. När röken väl
kommit upp ur ytskikten närmast marken fördes den
hastigt bort av de kraftigare horisontella luftströmmarna.
Genom jämförelse av rökkoncentrationerna på vintern
och sommaren kom man underfund med, att av
hushållsbränslet erhölls per ton kol räknat dubbelt så mycket stoft
i luften som av industribränslet. Den högsta
rökkoncentrationen erhölls nästan alltid inom ett område mellan
ca 1 och 2 km från stadens centrum. Vidare
konstaterades att 10—40 % av föroreningarna i luften härrörde
från andra samhällen. Man kunde ur jämförelser med
mätningar i andra städer härleda, att rökkoncentrationen i
centrum av en stad är ungefär proportionell mot
kvadratroten ur folkmängden (Fuel in Science and Practice, mars
—april 1946). Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
