Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1947 - Beräkning av stötdämpare för landningsställ, av Sven Törnmarck - Normer för elektroder för bågsvetsning i stål, av Wll - Untersuchungen an Verdichtungsstössen und Grenzschichten in schnell bewegten Gasen, av Sven V Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>698
TEKNISK TIDSKRIFT
2O 15 cm
Sammantryckning X
Fig. 6. Kraften P som funktion av stötdämparens
sammantryckning X.
Ur detta ekvationssystem erhålles
p0= 14,03 kp/cm2 och V0 = 3,55 dm3
Vi omformar något ekv. (8) för att få den
stöt-dämparkraft, som härrör från luften, som
funktion av sammantryckningen
F])1,8 = po ■ V»1’3
Med kända värden insatta fas
P (3,55 — x)1’3 = 7 286
Här uttryckes P i kp och x i dm. Kurvan är
inlagd i fig. 6 liksom den önskade kurvan för totala
kraften som funktion av stötdämparens
sammantryckning.
För att beräkna stötdämparstiftets profil väljer
vi ett lämpligt antal punkter på
sammantryck-ningsvägen. I var och en av dessa bestämmes
totala kraften, P, och oljans dämpningskraft, P0ija.
Därefter beräknas p3 — px enligt ekv. (11). F3
antas vara 65 cm’. Arbetet, som stötdämpare och
hjul tagit upp under den föregående
sammantryckningen, bestämmes genom planimetrering.
Ehj och Estd får man genom att uppmäta
kurvtan-genternas lutning i de aktuella punkterna. Sedan
kan hastigheten w3 bestämmas enligt ekv. (9).
Med nomogrammets hjälp beräknas stryparean,
F2, med t.ex. följande antagna värden: C —0,25,
y = 0,85, F3 = 65 cm2.
Strypmunstycket har diametern 16 mm.
Detta ger slutligen stötdämparstiftets profil.
Normer för elektroder för bågsvetsning i stål
(Elektrodnormer). Svetskommissionen, Stockholm 1947. 27 s.
0,50 kr.
Efter kortfattade bestämmelser om stålkvaliteten,
elektrodklasser, dimensioner m.m. följer det mest omfattande
avsnittet, som behandlar elektrodernas provning. En
fullständig provning avser att ge upplysning om elektrodernas
svetsbarhet, spricktendens och hållfasthet. Texten avslutas
med en tabell över hållfasthetsfordringar, varpå följer ett
antal måttskisser och slutligen en likare för bedömning
av brottytor, vilken består av fyra par bilder av brottytor.
I varje bildpar visar den övre bilden brottytor som nätt
och jämnt kan godkännas och den undre brottytor som
nätt och jämnt måste kasseras. Wll
Untersuehungen an Verdichtungsstössen und
Grenz-schichten in schnell bewegten Gasen, av J Ackeret,
F Feldmann och N Rott. Mitt. 10 Inst. Aerodynamik
ETH Zürich. Gebr. Leemann & Co., Zürich 1946. 55 s.,
41 fig.
Vid Institution of Mechanical Engineers möte i London
den 22 februari 1946 framlades och diskuterades en av
G A Hankins och W F Cope från National Physical
Labo-ratory utarbetad översikt "The Flow of Gases at Sonic
and Supersonic Speeds" (Engineer 1 mars, Engineering
5 april 1946). Vitt omfattande synpunkter framfördes, bl.a.
allmänna reflexioner om gittereffekten i snabblöpande
turbinsystems ledskenor och skovelkransar och ett
nyväckt intresse för biplananordningen vid flygplan för
överljudfart. Sistnämnda problemställning har
aktualiserats även av Lighthill (Aeron. Res. Council Techn. Rep.
8136 Rep. Mem. 2002 okt. 1944). Vid diskussionen
framhölls nödvändigheten av att utföra direkta mätningar i
gränsskiktet vid överljudfart och varierande Reynoldska
tal för att erhålla kunskap om stötvågornas fysikaliska
natur och inverkan på strömning och tryckfördelning kring
exempelvis flygplanvingar och turbinskovlar.
I föreliggande tekniska rapport har nu publicerats
värdefulla detaljupplysningar om de problemställningar, som
skisserades vid ovannämnda diskussion. Rapporten, som
efter en kort inledning och beskrivning av de
experimentella anordningarna till största delen omfattar
försöksresultat från sju mätserier med stötförlopp inom
M-om-rådet 1,1—1,4, avslutas med en sammanfattning av det
experimentella resultatet och en specialutredning om
tryckförloppen på olika avstånd från ytan omedelbart bakom
en stötfront. Mätningarna har utförts i ETH:s stationära
överljudtunnel med mätsektion 400 X 400 mm, dels vid
laminär, dels vid turbulent gränsskiktsströmning
omedelbart före stöten.
Inledningen understryker tryckfördelningens betydelse
vid förklaring av den med kompressibilitetsfenomenen
följande, högst avsevärda motståndsökningen, som
exempelvis för en medeltjock vingprofil inträder vid A/i=0,75
—0,85 och kan uppgå till en tiodubbling, om
motståndskoefficienterna hänföres till hastighetens kvadrat. Genom
experimentella undersökningar söker förf. fastställa den
ömsesidiga inverkan mellan kompressionsstötarna och
förloppen inom gränsskiktet. Tyvärr har speciellt
komplicerade förlopp konstaterats vid laminär
gränsskiktsströmning, vilken av prestationsskäl eftersträvas vid
flygteknisk formgivning. Nödvändigheten att parallellt studera
inflytandet av de Machska och Reynoldska talen betonas.
Mätningarna utföres i ett fyrkantigt parti av vindtunneln,
invid en profilerad del av väggen, där strömningen genom
speciella anordningar bringas att överensstämma med
strömningen invid en vingprofils sugsida, fig. 1. Motsatta
kanalväggen är utförd böjlig och kan med enkla medel
justeras till önskad form. Vid försöksserierna
åstadkommes vid vingkonturen ett lokalt överljudområde, åtföljt av
Fig. 1. Schematisk bild av försökssträckan; 1 övre
kanalvägg. 2 undre kanalvägg, 3 konturplatta, i minsta sektion,
5 mätrör eller trycksond, 6 justeringsanordning för
mät-röret i z-led, 7 justeringsanordning för mätröret i x-led,
8 glasfönster för sliroptiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
