Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1947 - Untersuchungen an Verdichtungsstössen und Grenzschichten in schnell bewegten Gasen, av Sven V Werner - Mechanische Eigenschaften quasi-elastischer isotroper Körper, av Oq - Kraftgeometri och jämviktslära, del 1, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 september 19 AJ
701
Fig. 9. [-Hastighetsprofiler-]
{+Hastighets-
profiler+} vid
turbulent [-gränsskikts-strömning-]
{+gränsskikts-
strömning+}
före
kompressionsstöten.
den slutliga kompressionen med full kraft. Fenomenet, som
mindre utpräglat observerats även vid naturlig turbulens,
förmodas av förf. sammanhänga med
fuktighetskonden-sa tio ner i luften.
I en speciell mätserie undersökes hur stötfronterna
gradvis ändrar sig, när gränsskiktet övergår från att vara
lami-närt till turbulent vid konstant Machtal. Slirbilderna, fig.
10, visar tydligt hur 2-stöteui övergår i den enkla fronten
vid fullt utbildad turbulens i det anströmmande
gränsskiktet. övre delen av huvudstapeln från A-stöten
kvarstår och skärpes vid övergången.
I sista mätserien undersökes stötförloppen vid tjockt
turbulent gränsskikt, sådant det erhålles vid tunnelväggen utan
parallellplatta. Likartade resultat erhålles som vid de tidigare
serierna ined turbulens i det anströmmande gränsskiktet.
I en sammanfattning framhäves hur stötförloppen i
väsentliga avseenden bestämmes av, huruvida gränsskiktet
före stöten är laminärt eller turbulent. De vid laminär
strömning med lågt Machtal uppträdande grupperna av
A-stötar, vilka vid högre M övergår till en X-stöt med
mycket typiskt förlopp och de vid turbulent
gränsskiktsströmning med vitt skilda Reynoldska och Machska tal
studerade, enkla stötfronterna konstateras vara två
huvudtyper men med nära sammanhang, vilket belyses med en
speciell mätserie. Dessutom uttalas att de i flera
sammanhang observerade efterexpansionerna och dubbelstötarna i
själva huvudifronten med all sannolikhet ej beror av fel i
försöksanordningen eller mätapparaturen utan är reella
förlopp. Slutligen understrykes som en genomgående
erfarenhet att tryckstegringen längs den fasta vtan förlöper
mycket mjukare än i stötfronterna utanför gränsskiktet.
En särskild kommentar ägnas tryckförhållandena vid för-
flyttning i z-led omedelbart bakom stötfronten vid från
början turbulent gränsskiktsströmning. Utgångspunkten är
att den konstaterade efterexpansionen minskar i
intensitet, när avståndet från väggen växer. Hypotesen uppställes
att från ett visst z-värde efterexpansionen övergår i en
efterkompression, som förklarar att det lokala statiska
trycket faktiskt uppmätes vara högre än vad som kan
beräknas för en enkel kompressionsstöt vid helt adiabatiskt
förlopp. Några bindande slutsatser kan ej dras men förf.
anser att deras uppfattning om i x- och z-led dämpade,
periodiska förlopp delvis numeriskt bestyrkts.
Sven V Werner
Mechanische Eigenschaften quasi-elastischer isotroper
Körper, av Friedrich Popert. (iebr. Leemann, Zürich
1946. 105 s., 30 fig. 8 sfr.
Den föreliggande doktorsavhandlingen vid Tekniska
Högskolan i Ziirich refererar i sin första del de olika förslag
till ideella substanser (elastiska, plastiska, viskösa osv.)
som framförts i litteraturen. I detta sammanhang utredes
sådana begrepp som statisk och dynamisk hysteresis,
relaxation, Voigtsk substans etc. De olika substanserna
uppfattas i endimensionella fallet som specialfall av en
substans, för vilken råder ett linjärt samband med
konstanta koefficienter mellan skjuvning, skjuvningshastighet,
skjuvspänning och dess tidsderivata. Därefter generaliseras
teorin till tredimensionella fall. Förf. föresätter sig nu
uppgiften att experimentellt bestämma de för en Voigtsk
substans utmärkande konstanterna G (skjuvmodul) och k
(viskositet) vid ett fast material, "eidophor", som kommer
till användning vid Fischers system för television (Tekn. T.
1944 s. 1267}. Härtill har förf. konstruerat och byggt en
egen apparat, vid vilken i försöksmaterialet eftersträvas
en ren skjuvning med sinusformat tidsberoende.
Huvuddelen av avhandlingen är ägnad åt beskrivning av
apparaten, diskussion av felkällor m.m. samt redogörelse för
de försök, som ined den utförts på olika gelatinartade
organiska material. Storheterna G och k visar sig starkt
frekvensberoende i det frekvensområde 15—55 p/s, som
förf. undersökt. Även temperaturberoendet hos G och k
undersöktes. Oq
Kraftgeometri och jämviktslära, del 1: Elementär
statik, av Hilding Faxén. Seelig, Stockholm 1946. 176 s.,
161 fig. 5 kr.
Boken bygger på de föreläsningar i statik, som professor
Heuman höll vid K. Tekniska Högskolan. Den behandlar
jämviktsvillkor för kraftsystem, som verkar på en
materiell punkt, Coulomb’s och Morin’s friktionslagar,
kraftsystem verkande på fast kropp, elementaroperationer och
ekvivalens för kraftsystem, tyngdpunktsberäkning,
kraftsystems moment, ekvivalenskriterier, teorin för kraftpar,
reduktion av ett kraftsystem till enklaste form med
Poinsots’ reduktionsmetod, parallellkraftsystem. Boken,
som avslutas med en kortfattad sammanställning av satser
och formler i vektoralgebran, innehåller talrika
demonstrations- och övningsexempel. CS
Fig. 10. Slirbilder av
inflytandet av Reynoldska talet vid
ungefär konstant Machtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
