Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1947 - Dimensionering av startbanor med mjuka beläggningar, av Oscar Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>716
TEKNISK TIDSKRIFT
tioner med hjälp av resultat från försök med
provkroppar, undersökta från denna senare
synvinkel. Då frågan, om man skall räkna med
risken för skärbrott eller med risken för alltför
stora elastiska deformationer som
dimensionerande för en rullbanekonstruktion, livligt
debatterats, förtjänar det måhända understrykas, att
det torde vara fråga om ett både—och och ej ett
antingen—eller.
En faktor, som torde ha avsevärt inflytande på
banornas livslängd, är belastningsfrekvensen.
Utmattningsfenomen ha klart påvisats i mycket
omfattande försöksserier, utförda av
amerikanarna. I försöken ha belastningsvagnar använts med
hjultryck och hjuldimensioner motsvarande de
aktuella flygplanens. Huvudparten av försöken
har utförts med mycket höga hjultryck.
Belastningsvagnarna ha bogserats fram och åter över
speciellt iordningställda provytor med olika
konstruktion under systematisk förskjutning, så att
hela provytorna täckts. Provytorna förstördes av
trafiken mycket olika. Sambandet mellan
ban-konstruktionen ocli det antal täckningar, som
erfordrades, för att den skulle spolieras, visade
en relativt stor inverkan av belastningsantalet
på erforderlig bäddtjocklek (storleksordningen
20 %). På grundval av bl.a. dessa försök ha
amerikanarna uppgjort dimensioneringskurvor,
som ställa upp erforderlig bäddtjocklek i
förhållande till en på visst sätt bestämd
markkonstant. För dessa kurvor har den bäddtjocklek
valts, som motsvarar ett mycket stort antal
täckningar (över ett par tusen). En fråga, som ligger
nära till hands, är, huruvida resultat från försök
med stor belastningsfrekvens direkt kan
tillämpas på banor, där frekvensen är synnerligen
liten. Det kan ifrågasättas, huruvida i praktiken
ej mark och bana under tidens och klimatets
inverkan få tid att stabilisera sig emellan
belastningsögonblicken på ett helt annat sätt än under
försöken. För närvarande torde man ej med
säkerhet kunna bedöma, i vilken utsträckning denna
faktor spelar in, utan får nöja sig med det enkla
konstaterandet, att en tydlig inverkan av
trafikfrekvensen förefinnes, samt att sambandet
hållfasthet—frekvens normalt är logaritmiskt, och
därför skillnaden mellan de olika fallen icke
gärna kan vara så stor.
Bäddens konstruktion
Bärighet, "California Method"
Bäddens primära uppgift är tryckfördelande.
Den måste också vara så uppbyggd, att varje
ingående lager äger sådan hållfasthet och
komprimeringsgrad, att den själv ej ger upphov till
otillåtna deformationer. Ovan berörda
dimensioneringskurvor för bestämmande av erforderlig
bäddtjocklek äro så uppbyggda, att de även
tilllåta bestämning av de lagertjocklekar, som
erfordras ur bärighetssynpunkt.
För markslaget och de i bädden ingående
jordarterna bestämmes CBR-värdet ("California
Bearing Ratio"). Detta tillgår så, att man i en
provcylinder med diametern 15 cm och höjden
12,5 cm komprimerar det aktuella materialet på
ett visst, noggrant normerat sätt. Denna
normerande metod måste noggrant följas, då för
huvudparten av jordarterna avvikelser, som för den ej
informerade kunna tyckas oväsentliga, kunna ge
upphov till avsevärda störningar i resultatet.
Vissa jordarter, exempelvis vanlig lera,
komprimeras ej utan undersökas i sitt naturlagrade
tillstånd, varvid upptagningen av provet ägnas
speciell omsorg. Provet i cylindern utsättes för
belastning med en styv stämpel med diametern
5 cm. Försöket utföres med en normerad
rörelsehastighet hos stämpeln, under det att last och
rörelse uppmätas. Lasten vid 2,5 mm rörelse
jämföres med motsvarande för ett
standardmaterial av krossad sten. Förhållandet dem emellan
uttryckes i procent. Denna siffra är
ifrågavarande materials CBR-värde. Påkännings- och
deformationsförhållandena under provet äro
komplicerade. Man kan ej översätta CBR-värdet till
någon sådan materialkonstant, som man brukar
arbeta med i elasticitetsläran, vilket även klart
understrukits av dess upphovsmän.
Dimensioneringskurvornas utseende framgår
av fig. 3. De utnyttjas på följande sätt.
CBR-värdena för befintlig mark samt de materialslag,
som kunna ifrågakomma för bädden, bestämmas.
Ur kurvorna fastställes för varje fall den minsta
tjocklek av bädd pius beläggning, som erfordras
ovanför det aktuella materialet. Med stöd härav
kan en bäddkonstruktion uppgöras, som innebär
ett bärighetstekniskt minimikrav. Ett exempel på
en sådan konstruktion återfinnes på fig. 4. Spe-
Fig. 3. Dimensioneringskurva, som, utgående
från California Bearing Ratio, änger
erforderlig bäddtjocklek för en rullbana med mjuk
beläggning.
Fig. A. Exempel på rullbanebädd,
konstruerad för ett hjultryck av 7 t med hjälp av
"California Method" (jfr fig. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
