Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 11 oktober 1947 - Forskningen inom USA:s kemiska industri, av Allan Dahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
751
Oftast söker man få en ungefärlig uppfattning
om kostnaderna för varje större
forskningsobjekt, vilket emellertid icke innebär, att den
kommande tillverkningen skall bära dem. I
många fall skulle tillverkningskalkylen icke
heller stå ut med den belastningen. Man behandlar
därför mestadels ett företags forskning som en
enhet. De mera lönande objekten får bära upp
det hela, och i stort sett synes i USA:s kemiska
industri forskningskostnaderna avskrivas mot
vinst- och förlustkontot.
De redan lämnade uppgifterna visar klart, att
man inom den amerikanska kemiska industrin
är mycket "broadminded", när det gäller
forskningen. Det är tydligt, att man inom varje större
företag har avsevärt mycket större resurser att
.sätta in än vad fallet är hos våra svenska kemiska
företag. Följden blir den, att man kan ge sig i
kast med problem av hell annan art och
storleksordning än vad vi kan göra. Vilket företag i vårt
land kan avdela ett dussin välkvalificerade
kemister eller mer under fem eller tio år i syfte att
få fram en enda produkt med önskvärda
egenskaper? Och dock är detta ingalunda ovanligt
inom den amerikanska kemiska industrin. Mot
de enorma utgifterna för försöksarbetet svarar i
framtiden givetvis de stora
avsättningsmöjligheterna. Får man fram en bra sak, så har man
genast en marknad, som tio eller tjugo gånger
eller ännu mer överträffar den vi är vana att
räkna med. I allt vad man företar sig på detta
område räknar man med siffror, vilka åtminstone
är en potens högre än dem vi umgås med.
Därtill kommer också, att man i Amerika
tidigare än hos oss insett forskningens betydelse. Jag
erhöll en god inblick bl.a. i hur man inom du
Pont-bolaget tänker och handlar i dessa ting. En
av de ledande inom forskningen där förklarade,
att hos du Pont anslaget till
forskningsverksamheten aldrig löper parallellt med konjunkturerna
utan snarare tvärtom. Efter första världskriget,
då företagets forskning ännu var ganska
blygsam, investerades för dåtida förhållanden enorma
belopp i forskning och därefter i nyanläggningar.
Ofta hördes avrådande röster, och företaget
knakade stundom i fogarna. Men man red ut
stormen, och resultatet blev ett kolossalt uppsving
för företaget. När sedan krisen i början av 30-talet
satte in, gick produktionen och omsättningen
avsevärt tillbaka. Då inskränkte man emellertid
icke som många andra företag forskningen utan
beviljade tvärtom större anslag och anställde mer
personal.
Det var i du Pont’s Experimental Station som
neopren och nylon såg dagens ljus. Det var här
frågan om jätteprojekt, vilkas realiserande långa
tider syntes mycket tröstlöst, och vilka ställde
stora krav såväl på företagsledningens som
forskarnas optimism och framåtanda. Försöken
med neopren påbörjades år 1926, och först många
år senare började man skymta en framkomlig
väg. År 1932 grep man sig an med försöksarbetet
på nylon. Först vid årsskiftet 1939—1940 kunde
man sätta en fabrik i drift. Exemplen kan
mångfaldigas redan inom en och samma firma, och det
uppbåd av mänsklig intelligens och arbetskraft,
som mobiliserades för sådana uppgifter, var
enormt.
Arbetssätt
Kärnan i en större amerikansk kemisk industris
forskningsavdelning är givetvis laboratoriet.
Därjämte hänföres till ett Research Department
nästan undantagslöst åtminstone en del
halvtekniska anläggningar, "pilot plants", och
stundom även en eller annan producerande
försöksfabrik. Ofta är alla dessa detaljer, i den mån de
är att hänföra till företagets centrala forskning,
sammanförda till en "experimental station", som
icke har något lokalt samband med företaget i
övrigt. Så är t.ex. fallet med Experimental
Station hos du Pont i Wilmington, Hercules
Powder i Wilmington, American Cyanamid i
Stamford m.fl. Mycket ofta slutföres emellertid
icke hela det experimentella arbetet på t.ex. en
ny tillverkningsmetod inom
forskningsavdelningen, utan laboratorieresultaten överlämnas till
någon av företagets producerande avdelningar för
vidare halvteknisk eller teknisk bearbetning. Ännu
mindre svarar forskningsavdelningen för
konstruktionsarbetet i samband med tillkomsten av
nya fabriker. Det är emellertid fullt naturligt, att
så är fallet, då ett motsatt förhållande skulle göra
forskningsavdelningens organisation, som i dessa
stora företag redan är ganska tungrodd,
fullkomligt otymplig. Detta kommer senare att åter
beröras.
För att ge en uppfattning om dessa
forsknings-avdelningars storlek på ett annat sätt än vad blott
en uppgift på antalet anställda ger, kan jag
nämna, att du Pontos Experimental Station i
Wilmington består av över 200 byggnader, av vilka
somliga visserligen är mycket små. Värdet av
American Cyanamids forskningsavdelning i
Stamford torde röra sig i närheten av 10 M$.
I fråga om den arkitektoniska utformningen och
allmänna inredningen företedde laboratorierna,
så vitt jag kunde se, inga anmärkningsvärda
avvikelser från vad vi är vana vid. Undantag
utgjorde t.ex. Forest Products Laboratory i Madison,
Wis., med en egenartad mycket anslående
arkitektur. Så mycket mera imponerar laboratorierna
genom sina lösa inventarier och i första hand
fångas intresset av rikedomen på
fysikalisk-ke-misk utrustning. Många av de stora
laboratorierna har lagt sig till med flera
elektronmikroskop. Mass- och infrarödspektrografin utvecklas
snabbt och finner allt större, även direkt praktisk
användning. De stora instrumentfirmorna sörjer
givetvis för att icke instrumenttekniken står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
