Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 11 oktober 1947 - Polarografisk analys utan polarograf, av Anders Ringbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947 171
Vissa begränsningar ha de amperometriska titre
ringarna likväl. Sålunda stores en titrering —
eller minskas åtminstone noggrannheten — av
substanser som äro reducerbara vid mindre
negativa potentialer än den substans, vars
diffusions-ström skall mätas. Vid fällningstitreringar måste
dessutom ofta alkohol eller något annat
lösningsmedel tillfogas för att minska fällningens
löslighet.
I detta sammanhang kunde nämnas, att jag har
sökt utvidga de amperometriska titreringarnas
användningsmöjligheter genom att titrera i
närvaro av olika "indikator"substanser. Som
exempel på dylika titreringar skall ett par metoder för
titrimetrisk bestämning av kalcium och
aluminium anföras.
Det har sålunda visat sig möjligt att direkt
titrera kalcium med en natriumfluoridlösning,
varvid kalciumfluorid utfaller. Emellertid kan
kalciumjonkoncentrationens förändring under
reaktionen ej bestämmas polarometriskt, emedan
kalciums halvstegspotential ligger vid mycket
höga negativa värden och till följd därav
praktiskt taget alla i större koncentration närvarande
metaller — t.o.m. alkalimetaller — inverka
störande. Fluoridjonkoncentrationen kan
naturligtvis ej heller bestämmas polarometriskt. då
fluorid-lösningar ej på elektrolytisk väg kunna reduceras
eller oxideras. Men tillför man som "indikator"
några droppar av ett ferrisalt komma ferrijonerna
att redan vid mycket låg spänning (eller ingen
spänning alls gentemot en mättad
kalomelelek-trod) ge upphov till en diffusionsström. Denna
minskas jämsides ined att järnet överföres i
komplexa ferrifluoridjoner, vilka för reduktion fordra
mycket högre negativ potential. Då järnet
överföres i komplexa joner först efter — eller
jämsides med — utfällningen av kalciumfluorid
kominer ekvivalenspunkten att indiceras av att
diffu-sionsströmmen uppnår ett minimivärde.
På motsvarande sätt kan kalcium titreras ined
oxalat under tillsats av en droppe kadmiumsalt
som indikator. Den av kadmiumjonerna
härrörande diffusionsströmmen uppnår ett konstant
värde först när såväl allt kalcium som allt
kadmium utfällts som oxalat. Man kan för övrigt utom
kalcium titrera aluminium ined en
natriumfluoridlösning. Härvid bildas den komplexa jonen
A1 F(i ’", och 0111 man tillför en droppe ferrisalt
som indikator förlöper titreringen analogt med
bestämningen av kalcium.
För att göra omslaget skarpare vid de ovan
antydda titreringarna är det nödvändigt att tillföra
något alkohol för att minska de bildade salternas
löslighet. Den vid titrering av aluminium
utfallande natriumkryoliten kan göras ytterligare
svårlös-lig genom att mätta lösningen med natriumklorid.
Den genom de ovanstående exemplen klargjorda
titreringsmetodiken beskrives närmare i annat
sammanhang7. I förbigående kunde här tilläggas,
att ekvivalenspunkten vid titrimetrisk
bestämning av kalcium och aluminium med
natrium-fluorid ej nödvändigtvis behöver ske på
amperometrisk väg; man kan nämligen ytterligare
förenkla metoden och göra omslaget vid titreringen
visuellt, om man före titreringen tillför ett
överskott ammoniumrodanid. Då kommer lösningens
röda färg nämligen att försvinna just i
ekvivalenspunkten. Beträffande detaljer hänvisas till en
nyligen utkommen uppsats8.
Principen att titrera amperometriskt under
användning av indikatorsubstanser förefaller att ha
vissa utvecklingsmöjligheter. Den bör kunna
till-lämpas i flera fall, då det reagerande ämnet har
en alltför hög halvstegspotential.
Utblick
I det föregående har strävats att ge en bild av
de möjligheter man har att utnyttja de i vidare
mening polarografiska metoderna, varvid särskilt
icke-registrerande apparaters
användningsmöjligheter framhävts. Härvid har främst metodernas
tillämpning på oorganisk-analytiska problem
behandlats. Det bör framhållas, att polarografiska
och polarometriska metoder förefalla att även
inom den organiska kemin och särskilt inom
biokemin kunna få rätt stor användning i framtiden.
Insikten om redoxpotentialernas betydelse och
deras utnyttjande i olika sammanhang har blivit
allt allmännare, och polarografiska metoder
användas redan t.o.m. vid diagnosticering inom den
medicinska kemin. Här — liksom i många fall
vid oorganisk analys — kommer de
polarografiska metodernas förmåga att komma till rätta
ined små substansmängder väl till pass.
Det är tydligt, att polarometrisk eller
polarogra-fisk metodik i hög grad kommer att berika den
fysikaliska kemin. Undersökningen av kinetiska
fenomen, studiet av blandade potentialer,
analys genom kombination av elektrolytiska och
polarometriska metoder utgöra t.ex. områden, där
den ifrågavarande metodiken förefaller särskilt
lovande. För en vidare utveckling fordras
naturligtvis fortsatt vetenskapligt forskningsarbete. I
det föregående har jag också strävat att visa, att
i detta arbete även kemister med tillgång till
enkla apparativa hjälpmedel kunna delta.
Litteratur
1. Forche, E: Polarographischc Studien. Leipzig 1938; Mikrochemic
25 (1938) s. 217; jfr 3. s. 253.
2. Laitinen, H A & Kolthoff, I M: Voltammetry iviih Stationary
Microelectrodes of Platinium Wire. J. phys. Chem. 45 (1941) s. 1061.
3. Kolthoff, I M & Lingane, J J: Polarography. New York 1946.
4. Lingane, J .1: Operating Characteristics of the Sargent Modet
XX Visible liecording Polarograph. Ind. Engng Clieni., anal. Ed. IS
(1946) s. 734.
5. Majer, V: Polaronictrische Titrationen. Z. Elektrochem. 42 (1936)
s. 120.
6. Michaelsen, H: Analytische Präzisionsbestiinmungen auf
polu-rimetrischem Wcye, Diss. Hamburg 1941.
7. Ringbom. A: Titrimetriska metoder för bestämning au kalcium,
aluminium och magnesium. VI Nord. Kemistkongressen Lund 1947.
8. Ringbom, A: En metod för titrimetrisk bestämning av
aluminium. Svensk Papperstg 1947 s. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
