Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1947 - Utmattningshållfasthet vid under driften varierande lastgränser, av Gunnar Wållgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>782
TEKNISK TIDSKRIFT
O 0 2 o* 06 os 1O 12 14
5
Fig. 1. Statistik för vindbybelastning för flygplan enligt
Kaul. Hi i= antal belastningar inom ett visst lastintervall
(intervallbredd x,— 0,15), som uppträda under 100 h
flygning (T ■= 100 h, flyghastighet 350 km/h).
Belastningarnas storlek definieras här av
parametern x = —–
ns — 1
där /i = av vindbyar förorsakad
belastningsfaktor,
ns = normerat värde på belastningsfaktorn
vid "säker last".
Det förutsättes enligt Kaul, att
belastningsampli-tuden är fullt symmetriskt fördelad kring värdet
x = 0 (dvs. n=l). Mot en på konstruktionen
verkande belastning, definierad av parametern x,
svarar en spänning av storleken
[ o = Om[x[n, — 1) + 1]
där <js mot n = ns svarande värde på o,
ammot ti = 1 svarande värde på a (dvs.
mittspänningen) .
Detta samband erhålles ur antagandet, att
spänningen är proportionell mot belastningsfaktorn,
dvs. ol<js== nln,, om däri n uttryckes i enligt
ovan.
Ur ovanstående ekvationer erhållas således de
mot olika x-värden svarande värdena på o, under
förutsättning att ris och os äro kända. Vid
livslängdsberäkningarna har ris valts till 2,3, och
beräkningarna ha utförts för en serie olika värden
på os, dvs. för olika värden på den mot "säker
last" svarande spänningen. Av ekvationerna
framgår, att ju högre värde os har, desto större blir
den mot ett visst *-värde svarande spänningen o,
vilket innebär, att konstruktionens livslängd
sjunker med ökat värde på os.
De vid beräkningarna erforderliga Wöhler
-kurvorna, gällande för olika värden på mittspän-
ningen, ha bestämts genom utmattningsprov,
varvid belastningen utgjorts av en
drag-tryckbelastning. Härvid ha två olika typer av
provstavar använts, nämligen dels provstavar av hel
plåt, dels provstavar försedda med brottanvisning,
bestående av två nithål.
Resultaten av livslängdsberäkningarna framgå
av fig. 2, där livslängden, uttryckt i flygtimmar,
har angivits som funktion av os för de två
prov-stavstyperna. De streckade linjerna i diagrammet
ånge spridningsområden för beräknad livslängd,
som motsvara Wöhler-kurvornas
spridningsområden. I figuren har även inlagts de genom
utmattningsförsök erhållna livslängderna. Vid dessa
utmattningsförsök belastades provstavarna med
drag-tryck-belastningar enligt det program, som
användes vid beräkning av livslängden, dvs. med
en belastningsfördelning enligt fig. 1.
Av fig. 2 framgår, att relativt god
överensstämmelse råder mellan beräknade och experimentellt
funna livslängder.
Sedan denna undersökning slutförts har ett
arbete av Miner4 publicerats, vari utmattningsprov
på provstavar av alcladplåt med variabla
last-gränser refereras. Utmattningsproven ha utförts
dels på provstavar av hel plåt, dels på ett
en-skärigt nitförband. Belastningsprogrammet
omfattar emellertid endast 2—4 olika belastningar,
vilka valts godtyckligt. Även Miner har beräknat
livslängden med utgångspunkt från
konstruktionens Wöhler-kurva med användande av den ovan
beskrivna beräkningsmetoden och har härvid
funnit god översstämmelse mellan den beräknade
och den experimentellt funna livslängden.
Livslängd
Fig. 2. Beräknad och experimentellt bestämd livslängd,
uttryckt i flygtimmar, som funktion av den mot "säker last"
svarande spänningen as eller som funktion av
brottlastfaktorn n ß.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
