- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
786

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1947 - Pneumatisk mikrometer, av Sven Ingelf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(>786

TEKNISK TIDSKRIFT

man skall få samma utslag. Känsligheten har därmed
fördubblats, dock på bekostnad av mätkapaciteten, som
halverats. Vidare har naturligtvis tiden för
fortvarighetstillstån-dets inträdande ökat, vilket innebär att man vid
seriemätningar ej bör arbeta med onödigt stor känslighet.
Av principen framgår att större noggrannhet i utförandet
hos elementen i mikrometern endast kräves för
kammarens "inlopp" och ’’utlopp*’ samt skalor.

Mikrometern består alltid av två delar, fig. 3:
vatten-manometer i kombination med tryckregulator och med
säte för huvudmunstycke, gemensam för alla typer, och
mätdon, som väljes för den ifrågakommande
mätopera-tionen. De båda delarna förbindes med en gummislang,
som alltså utgör en del av kammaren. Vattenmanometern
fylles före tryckluftens pådragande med färgat vatten till
nollnivån. Maximalutslaget är H = 500 mm (för
laboratorieinstrument 1 000 mm) och avläsningsnoggrannheten
minst 2 mm. De olika användningsområdena för
instrumentet anges lämpligen i samband med redogörelsen för
mätdonen. Dessa vill vi här ordna efter de tre ovan
angivna principerna för strypningen.

Vid munstycksmätningen är mätobjektet självt i någon
lämplig fattning mätdon. Metoden är användbar upp till
7 nnn genomloppsdiameter; över 2 mm dock endast med
hjälp av en tillsatsanordning. Skalorna kan givetvis direkt
ånge diametermåttet. Variationerna i detta förstoras 800
— 1 000 gånger. En originell särart är mätning av läckor,
varvid dessas storlek fastställes genom jämförelse med
kalibrerade munstycken.

Munstyckshåltolken, fig. 4, arbetar med två diametralt
belägna och parallellkopplade munstycken. Inom det
rät-linjiga kurvområdet för instrumentet är det givetvis
betydelselöst hur tolken centreras i hålet, som skall mätas.
Vardera munstycket förhindras att i detta hänseende
komma för nära hålets vägg, genom att mynningsytorna är
lagda på lämpligt avstånd innanför tolkens styrytor.
Härigenom skyddas även mynningsytorna mot nötning. För
diameterområdet 3,5—150 mm ligger mätkapaciteten
mellan 18 och 60 u och noggrannheten mellan 0,5 och 5 ju.

Genom att föra tolken i axiell led i en borrning kan man
bestämma borrningens konicitet och genom att vrida
tolken borrningens ovalitet. Förutom att kontaktfriheten är
av betydelse, där repor ej får förekomma, möjliggör den
mätning av bräckliga eller lätt deformerbara föremål.
Denna seriemätmetod, som givetvis även är tillämpbar för
mätning av utvändiga diametrar, förenar på ett ovanligt
lyckat sätt snabbhet, noggrannhet och objektivitet.
Vid mätventilen, fig. 5, är kontakttrycket 0,15 kp. Principen

Fig. 3.
Vattenmanometer och mätdon
(innermätdon i

gm)-

ra med bortseende från förändringen i
kontraktions-koefficienten ns (resp. jiq) med ändringen av öppningen
S (resp. G). Härmed kan vi nämligen för mätning med fast
mätmunstycke eller mätventil, som är de ojämförligt
viktigaste, uppfatta abskissan som längdmåttet l i någon viss
skala, dvs. som det längdmått, som skall mätas, på en
additiv konstant när. Vi finner då, att instrumentet för
direkt längdmätning har en tämligen linjär skala inom
utslagsområdet h ■= 0,6 H till h = 0,9 H och att
känsligheten är störst inom detta område. Den snabbt fallande
känsligheten utanför är så till vida gynnsam, att man får
ett större totalt mätområde. Vidare framgår att man
genom enbart byte av huvudmunstycke kan kraftigt förändra
känsligheten. Väljer man G hälften av dess tidigare
storlek, måste även S göras hälften av tidigare värde för att

Fig. 4. Munstyckshåltolk.

Fig. 5. Mätventil i genomskärning. Fig. 6. Vertikalkomparator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free