Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 25 oktober 1947 - Medel mot svampbildning i gagnvirke, av Folke Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 oktober 1941
795
säljas i handeln under speciella märkesvarunamn
utan uppgift om sammansättningen. Vanligen
innehålla de kopparsalter av organiska syror
(därav den gröna färgen) men då de olika
fabrikaten avsevärt skilja sig kvalitativt, torde det
vara på sin plats att förvissa sig om att produkten
provats av Statens Provningsanstalt eller på annat
håll med gott resultat.
* Undersökning av
bestrykningsmedel inträngningsförmàga
Då ett bestrykningsmedel endast ger skydd på
ytan, torde inträngningsförmågan vara av
betydelse. Denna är dock ej enbart beroende av
konserveringsmedlet utan träets fuktighet4 är även
av stor vikt. Har fritt vatten samlats i virkets
porer, inverkar detta hämmande på
oljeprodukters inträngning. Om virket innehåller mer än
28 % fuktighet, böra oljehaltiga produkter ej
användas.
Inträngningsdjupet stiger med den påförda
mängden och det har mindre betydelse, om en
eller flera strykningar göras, huvudsaken är, att
tillräckligt mycket påföres. Vattenlösningars
in-trängningsdjup stiger med stigande fuktighet hos
virket. I torrt virke tränga utspädda lösningar
.in längre än koncentrerade. För fuktigt virke är
förhållandet omvänt, varför en lösning av starkare
koncentration tränger in längre än en svagare.
I syfte att utröna, om inträngningsförmågan
står i proportion till de konserverande
egenskaperna, igångsattes för fyra år sedan en serie
försök omfattande bestrykning av ett antal 100 cm
långa trästavar av furu 5X5 cm i
genomskärning, och bestämning av inträngningsdjupet
enligt två olika metoder.
På grund av virkets ojämna kvalitet sorterades
stolparna i tre lika stora grupper: huvudsakligen
kärnved, huvudsakligen splintved, och övriga.
Varje prov utfördes pa tre stolpar, en ur varje
grupp. För bestrykning valdes vissa
representativa och vanligen förekommande
bestrykningsmedel. För jämförelses skull medtogs ett flertal
mindre vanliga produkter, vilka här ej
redovisas. Efter ca 3 veckors torkning nedslogos
stolparna i jorden och ompackades med potatisblast,
löv och jord. Under hela försökstiden har sörjts
för hög fuktighet. Samtidigt nedslogos sex
obehandlade stolpar och tre stycken impregnerade
med Bolidensalt.
Hösten 1946 upptogos stolparna och avsågades
dels ca 20 och dels ca 50 cm från nedändan.
Efter torkning ha tvärsnitten bedömts enligt
följande: 5 <= icke angripen, 4 = obetydligt
angripen, 3 = märkbart angripen, 2 = avsevärt
angripen, 1 = nästan fullständigt angripen, 0 =
fullständigt angripen. För varje prov ha sex värden
erhållits (två tvärsnitt av varje stolpe) och
medeltal uträknats. De mest intressanta proven äro
utvalda i tabell 1.
Tabell 1. Jämförande prov med konservering av stolpar
Bestrykningsmedel Medeltal
Obehandlat virke ..........................................................2
Trätjära, dalbränd ........................................................1
Trätjära, biandveds- ....................................................0,5
Trätjärolja, ljus ............................................................1,5
Trätjärolja, mörk..........................................................2
Stenkolstjärolja, ljus ..................................................5
Stenkolstjärolja, mörk ................................................4
Ivopparnaftenatlösning ................................................5
Klornaftalinprodukt ....................................................4,5
Linolja, kokt ..................................................................0,5
Cellulosalack ................................................................3,5
Emulsionsfärg ..............................................................2,5
Zinkfluosilikatlösning, 10 % ....................................3
Järnvitriollösning, 3 % ..............................................3,5
Kopparvitriollösning, 16 % ......................................4,5
Arsenikimpregnering ....................................................5
Av fig. 1 framgår utseendet hos de sex
tvärsnitten på tre av de prover, som minst angripits av
svampar.
Undersökningens värde och resultat
Värdet av en undersökning av detta slag får ej
överskattas. I de fall, resultaten ej överensstämma
med tidigare kända förhållanden, få de ej läggas
till grund för avgöranden. I vissa fall får man
emellertid klart besked, att nu gängse
uppfattning är riktig, i andra fall att den är tvivelaktig.
Då tidigare kända undersökningar av detta slag
ej i samma grad specialiserat sig på
bestrykningsmedel, torde det vara berättigat med en
sammanställning av gjorda iakttagelser:
inträngningsdjupet är möjligen av betydelse, då
det gäller antiseptiskt likvärda produkter, men
kan ej läggas till grund för bedömning av en
produkts lämplighet. Anmärkningsvärt är att
cellulosalacken, som ju endast obetydligt tränger in,
givit bättre värden än trätjäroljorna;
av bestrvkningsmedlen torde stenkolstjäroljorna
vara överlägsna övriga produkter, speciellt om
hänsyn tages till priset. Vid normal tillgång ha
dessa de största förutsättningarna att konkurrera
med övriga;
vattenlösliga salter, speciellt kopparvitriol, ha
stort berättigande som bestrykningsmedel, även
på torrt virke;
linolja och trätjära ha inverkat försämrande på
virkets beständighet mot svampangrepp;
i de fall intet eller blott obetydligt svampangrepp
konstaterats, kunna resultaten ej särskilja
produkternas värde. Härför hade erfordrats
betydligt längre försökstid.
Av de båda metoder, som provats för
bestämning av inträngningsdjupet, ansluter sig den
första mest till verkligheten. Hyvlade furubitar
av stoleken 22 X 22 X 50 mm med ett sågat hack
20 mm från ena ändan vägdes och neddoppades
under 1J3 min vid rumstemperatur i
bestrykningsmedel till det sågade hacket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
