Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Transportväsendet i Sovjetunionen, av GL - TNC: 2. Några riktnings- och formbegrepp, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>858
TEKNISK TIDSKRIFT
årsplan utvidgas med 7 23U km, varjämte det förstörda
nätet i väster skall iståndsättas. Särskilt märkes en
sydsibirisk linje på 4 000 km från Tajset via Stalinsk och
Magnitogorsk till Volga och en linje på 1 770 km mellan
Omsk och Gorkij. Planen upptager vidare byggandet av
6 165 ånglok, 555 ellok, 865 diesellok och nära en halv
miljon godsvagnar men endast 6 000 personvagnar. Efter
hand skall hastigheten för persontåg höjas till 80—100
km/h och för godståg till 50 km/h. Elektrifiering av
banorna är ett framtidsmål (Ek. Medd. Ryska Inst. 1946
nr 41. GL
TNC
20. Några riktnings- och formbegrepp
riktning, 1 håll, väderstreck, t.ex. i riktning uppåt,
motsatt riktning, nordlig riktning, 2 led (se d.o.), t.ex.
nordsyd-riktningen, vertikal riktning
led, linjes eller rörelsebanas vinkelläge utan hänsyn till
vad som är framåt och bakåt, t.ex. i lodled eller vertikal
led. radiell led, omkretsled eller tangentiell led, diagonal
led. sidled
Anm. Även betydelsen riktning 1 förekommer ibland, men
bor undvikas.
rät, adj.; ordet innebär i olika sammanhang rätlinjighet
eller rätvinklighet eller en kombination av båda, ev. i
förening med planhet; t.ex. rät cirkulär cylinder, vars plana
basytor är vinkelräta mot axeln; rätblock, vilken kropp
förenar rätlinjighet med rätvinklighet och planhet;
rätkant, som är en skivas kantparti med rätvinkligt och
rätlinjigt tvärsnitt; rätfas, som har rätlinjigt tvärsnitt; osv.
rak, adj., rät (om linje), med rät mittlinje, motsats till
krokig, t.ex. rak stång
Anm. Undantagsvis kan rak betyda icke sned, t.ex. raka
kuggar, varmed förstås rakt ställda (rakställda) kuggar;
se adverbet rakt.
rakt, adv., 1 rätlinjigt, icke krokigt, t.ex. vägen går rakt,
2 icke snett (se sned 2), t.ex. rakt i väster, stången står
rakt
sned, adj., 1 avvikande från rätvinklig form, t.ex. sned
cylinder (motsats till rät), snedvinklig triangel (motsats
till rätvinklig), 2 avvikande från rätvinkligt eller parallellt
läge i förhållande till vågplanet eller annat jämförelseläge
t.ex. sned flaggstång (motsats till rakt stående), stå snett,
snett islägen spik, sned förlängning
plan, adj.; ordet bör användas endast i sin matematiska
betydelse, t.ex. plan yta, plan kurva, däremot icke om yta
med rätlinjigt snitt endast i visst snittläge, såsom
kantytan på en rund skiva, ej heller i betydelsen vågrät
plan -et, obegränsad plan yta, t.ex. vertikalplan, lutande
plan, symmetriplan
Anm. Ordet har även andra betydelser, såsom i
sammansättningarna trapplan (i hus), flygplan. En närbesläktad
term är plan, -en, -er, som ingår i t.ex. gårdsplan,
planritning.
skev, adj.; 1 två räta linjer är skeva i förhållande till
varandra (hellre än: korsar varandra) om de inte ligger i
samma plan; 2 en i stort sett rektangulär men inte fullt
plan yta säges vara skev om motstående kanter är skeva
sinsemellan; även likartad yta med annan konturform kan
kallas skev; 3 en skev kropp har skeva ytor, t.ex. en skev
dörr, en skev låda
rund, adj., 1 formad som cirkelyta eller enaxlig
rotationskropp, t.ex. rund skiva, rund spole, 2 formad som
sfär, t.ex. runt nystan
Anm. Adjektivet rund innebär ibland endast frånvaro av
skarpa hörn och kanter, eller anslutning i stora drag till
ovannämnda matematiskt enkla former, t.ex. rund stock,
men i allmänhet är i sådana fall ordformen (av)rundad
att föredra, t.ex. avrundat hörn, avlångt rundad figur.
koncentrisk, adj.; två (runda) figurer eller kroppar är
koncentriska med varandra om deras medelpunkter eller
medelpunktsaxlar sammanfaller, t.ex. koncentriska cirklar
excentrisk, adj.; 1 två (runda) figurer eller kroppar är
excentriska i förhållande till varandra om deras
medelpunkter eller medelpunktsaxlar icke sammanfaller, t.ex.
excentriska ringar; 2 en (rund) figur eller kropp är
excentrisk, har excentriskt läge, roterar excentriskt osv., om
dess medelpunkt icke ligger på den normala eller avsedda
platsen, t.ex. icke ligger i ett områdes mitt eller på
rotationsaxeln
excentricitet, 1 egenskapen att vara excentrisk, 2 storhet
innebärande graden av 1 och uttryckt som avståndet
mellan medelpunkter, axlar osv., 3 storhet i samband med
eliips och hvperbel, av taldimension och med värdet c/a,
där c är halva brännpunktsavståndet och a är ellipsens
halva storaxel eller hyperbelns halva toppavstånd
kast, skillnad mellan största och minsta avstånd, mätt i
viss led, från stillastående punkt till ytan av roterande
kropp, t.ex. radialkast, axialkast
radialkast, skillnad mellan största och minsta radiella
avstånd från stillastående punkt till ytan av roterande
kropp
axialkast, skillnad mellan största och minsta axiella
avstånd från stillastående punkt till ytan av roterande kropp
symmetrisk, adj., med till form, storlek och inbördes läge
på visst sätt överensstämmande delar eller enheter,
nämligen antingen 1 spegelsymmetrisk (se d.o.), vilket i regel
avses då inget annat säges, eller 2 centralsymmetrisk (se
d.o.); t.ex. symmetrisk kropp, symmetrisk placering av två
tavlor på en vägg, symmetrisk grupp
(spegel)symmetrisk figur kännetecknas av ett (tänkt)
symmetriplan och av att varje figurpunkt har en
mot-punkt i figuren, sådan att den räta
sammanbindningslinjen mellan dem är vinkelrät mot symmetriplanet och
delas mitt itu av detta; om den symmetriska figuren är
plan kallas skärningslinjen mellan dess plan och
symmetriplanet för symmetrilinje; exempel: likbent triangel och
(ungefärligen) människokroppen vilka är enkelt
(spegel-symmetriska, rektangel och hustak av traditionell form
som är tvåfaldigt (spegel)symmetriska, liksidig triangel och
rätblock som är trefaldigt (spegel)symmetriska, osv.
centralsymmetrisk figur kännetecknas av delarnas
gruppering på visst sätt kring en symmetripunkt och är
antingen 1 enkelt centralsymmetrisk (se d.o.), vilket i regel
avses då inget annat säges, eller 2 vridsymmetrisk (se d.o.)
(enkelt) centralsymmetrisk figur kännetecknas av att varje
figurpunkt har en motpunkt i figuren, sådan att den räta
sammanbindningslinjen mellan dem går genom
symmetri-punkten och delas mitt itu av denna, t.ex. bokstaven Z,
snedvinklig parallellogram, cirkulär cylinder med sneda
men parallella basytor; kan i fråga om plana figurer anses
som ett gränsfall av vridsymmetrisk (se d.o.), nämligen
som tvåperiodigt vridsymmetrisk
vridsymmetrisk figur, centralsymmetrisk plan figur,
som från symmetripunkten sett upprepar sig efter ständigt
samma vridningsvinkel, t.ex. efter 1/s varv då figuren är
treperiodigt vridsymmetrisk, efter 1li varv då den är
fyr-periodigt vridsymmetrisk, såsom ett hakkors, osv.
halvrund, adj., formad som halvcirkel, eller som cylinder
med halvcirkeltvärsnitt, eller som halvklot
oval, adj., avlångt rundad utan konkava partier; i regel
förutsättes symmetri kring en längslinje, t.ex. äggrund, och
oftast även kring en tvärlinje, t.ex. elliptisk
halvoval, adj., formad som symmetriskt avskuren halva av
symmetriskt oval figur
buk-1— bukigi= konvex, utåtbuktad, t.ex. bukfas till
skillnad från rätfas och skålfas, konvex lins
Anm. Ordet bukig förefaller mera entydigt än "kupig"
eller "kupad", som betyder formad som en kupa, dvs. med
konvex yttersida och konkav innersida; jfr kupiga
ögonlock och kupad hand.
skål-1= skälig = konkav, inåtbuktad, urgröpt, t.ex.
skålfas till skillnad från rätfas och bukfas, konkav lins J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
