Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Beräkning av katalysatorkornens övertemperatur vid SO2-oxidationen, av Carl Olof Gabrielson - Statsunderstöd för lärlingsutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>862
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 4. Termiska data för kontaktugnar.
% S02 in Porositet A Korndiameter a cm Gashastighet v’ cm s—1 [-Värmeövergångstal-] {+Värme- övergångstal+} oc cal cm—3 s—1 grad—1 Värmeutveckling cal cm—3 s—1 ;
Katalysatoröverhettning °C
IG .............. P • (9 0,985 — 188 146 — 0,172 —
Tentelow ......... P ■■ 19 0,985 — 60,6 47,3 — 0,0625 —
Grillo—Schröder .. 5 0,5 0,905 56,8 0.00350 0,0367 10,5
Pt-silikagel ....... . . 7 0,4 0,320 140 0,0238 0,0940 4,0
/ 7 68,4 0,00468 0,0845 18,1
Selden ............ ■• |9 0,35 1,27 53,1 0,00393 21,5
Monsanto ......... . . 8 0,4 0,496 125 0,0148 0,0935 6,3
Revmersholm ..... . . 7 0,383 1,01 147 0,00913 0,0995 10,9
j 7 121 0,00917 0,0775 8,5
Calco ............. • (9 0,38 0,870 115 0,00908 0,104 11,4
ringen beräknats och genom sammanställning
med tabell 3 ha erhållits värden på
katalysatorkornens övertemperatur. Resultaten återfinnas i
tabell 4.
Formeln för beräkning av oc har härletts för
styckeformig massa och den kan därför endast
tillämpas på sådana massor och ej på ett
fiber-formigt material såsom platinerad asbest. Man
kan dock förmoda, att katalysatoröverhettningen
vid platinerad asbest kommer att hålla sig vid
samma storleksordning som vid de övriga
massorna med hänsyn till att värmeutvecklingen per
cm2 katalysatoryta enligt tabell 3 är av samma
storleksordning vid samtliga de här studerade
massorna.
Resultaten i tabellens sista kolumn visa en
över-temperatur hos katalysatorn relativt gasen på
mellan 4,0 och 21,5°G. Katalysatorns
kornstorlek reglerar tydligen i första hand överhettningens
storlek, så att överhettningen blir störst hos de
största kornen.
Såsom redan tidigare framhållits är den på detta
sätt beräknade övertemperaturen den högsta som
förekommer inom katalysatormassan, nämligen
på det ställe där reaktionshastigheten är störst.
Mot slutet av katalysatorskiktet, där
reaktionshastigheten blir lägre, kommer också
överhettningen att falla till en obetydlighet.
Med tanke på att de framkomna värdena på
katalysatorns övertemperatur äro maximivärden
måste det sägas, att den uppträdande
överhettningen är låg och ej har någon nämnvärd
betydelse för reaktionens förlopp vid teknisk
SOs-oxidation.
Vid laboratoriemässig prövning av
katalysator-massor arbetas vanligen med samma kontakttid
som vid teknisk drift, men på grund av att
katalysatorskiktet nästan alltid väljes mycket kortare
än i tekniken, blir gasens linjära
strömningshastighet lägre. Av formeln för oc framgår, att en
lägre hastighet har en avsevärd inverkan på
vär-meövergångskoefficienten och därmed också på
katalysatoröverhettningen. Om v’ minskas till 0,1
av värdena i tabellen betyder det en ökning
i katalysatorkornens överhettning med en
faktor 5. Övertemperaturer på 50° och högre skulle
kunna uppträda. Det är tydligt att man ibland
måste se upp med denna sak vid överföring av
laboratorieresultat till drift i större skala. Om
katalysatorkornen äro kemiskt aktiva tvärs igenom,
kan man kompensera den lägre
strömningshastigheten genom att arbeta med mindre korn i
laboratorieskala än vid full drift.
Litteratur
1. Damköhler, G: Einflüsse der Strömung, Diffusion und des
Wärmeüberganges auf die Leistung von Reaktionsöfen. III. Zur Frage
der maximalen übertemperatur in einem rohrförmigert Kontaktofen
bei exothermen Reaktionen. Z. Elektrochemie 43 (1937) s. 8—13.
2. Damköhler, G & Delcker, G: Einflüsse der Strömung,
Diffusion und des Wärmeüberganges auf die Leistung von Reaktionsöfen.
V. Zur Frage der Temperaturverbreitung in einem Reaktionsrohr
bei stationären Stickoxydzerfall an Kupferoxyd. Z. Elektrochemie 44
(1938) s. 228—239.
3. Damköhler, G: übertemperatur in Kontaktkörnern. Z. phys.
Chem. 193 (1943) s. 16—28.
4. Fairlie, A M: Sulfuric Acid Manufacture. New York 1936. a)
s. 381, b) s. 394, c) s. 401, d) s. 412, e) s. 415.
5. Furnas, C C: Heat transfer from a gas stream to a bed of
bro-ken solids. Ind. Engng Chem. 22 (1930) s. 26—31; s. 721—731.
6. Gelperin, N I: Raspredelenie temperatur v katalizatornoi masse
kontaktnyh apparatov. Himits. Masinostroenie 9 (1940) h. 3 s. 1—6.
7. Jacob, M: Measurements of the true temperature and the heat
exchange in a catalytic reaction. Träns. Amer. Inst. chem. Eng.
35 (1939) s. 563—586.
8. Neumann, B: Lehrbuch der chemischen Technologie. 3:e uppl.
Berlin 1939. bd 1 s. 299.
9. Riegel, E R: Industrial Chemistry. 4:e uppl. New York 1942.
a) s. 39, b) s. 41.
10. Waeser, B: Handbuch der Schwefelsäurefabrikation bd 3.
Braunschweig 1930. a) s. 1628—1632, b) s. 1663, c) s. 1677, d) s. 1754.
11. Wolkow, \V L: Teplovye protsessy v kontaktnyh apparatah s
odinarnymi teploobmennymi trubkami. Zurn. Him. Promysl. 17 (1940)
h. 4—5, s. 48—55.
Statsunderstöd för lärlingsutbildning. K.
Överstyrelsen för Yrkesundervisning kan för utbildning av lärlingar
utdela understöd åt hantverksmästare med 900 kr. för
varje lärling. Ansökan skall inges till överstyrelsen på
fastställd blankett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
