Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Kombinerade passagerare- och lastångare, byggda på »Victory Ship»-skrov, av N Lll - Gasturbiner på fartyg, av CBm - Hydrauliskt omställbara propellrar, av CBm - Nya projektiler, av sah - Plicarör, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>866
TEKNISK TIDSKRIFT
backgång utvecklar maskineriet 3 400 ahk vid 421/2
propellervarv per minut. Ångan alstras i två oljeeldade, stora
vattenrörpannor, tillverkade av Combusion Engineering Co.
och försedda med överhettare och ekonomiser. Varje
panna har 533,5 m2 eldyta och producerar normalt 17 000
kg mättad eller 15 422 kg överhettad ånga i timmen, vid
forcering 26 300 kg i timmen. Ångförbrukningen vid 85
propellervarv per minut och 8 500 ahk räknas vara 3,17
kg/ahk-tim.
Hjälpmaskineriet i maskinrummet omfattar bl.a. två 300
kW Crocker—Wheeler turbogeneratorer. Styrmaskineriet
är elektro-hydrauliskt och manövreras från
kommandobryggan enligt telemotorsystemet. Maskineriet medger
omläggning av rodret från dikt styrbord till dikt babord,
inalles 70°, på 30 sekunder under full fart framåt vid 17,78
knop, och på 60 sekunder under häckning vid 10,6 knop.
Inredningen för passagerarna är ganska lyxbetonad, fig.
3 och 4, och karakteristisk för arkitekten-konstruktören
Sharps idéer (Marine Engng maj 1947). N Lll
Gasturbiner på fartyg. I belysning av de gångna årens
erfarenheter är det av intresse att utreda i vad mån de
förhoppningar kan infrias, som ställts på gasturbinen
som marin kraftkälla. Allmänt sett har gasturbinen samma
fördelar och nackdelar som ångturbinen. Ingendera
lämpar sig för direkt drift. Kuggväxel eller eldrift erfordras
för att reducera varvtalet. Turbinen är ej reversibel utan
erfordrar backturbin eller ställbar propeller för manöver.
Gasturbinen är ej självstartande utan måste liksom en
förbränningsmotor ha särskild startmotor. Å andra sidan
har turbinen lägre vikt än en kolvmaskin och lämpar sig
bättre för större kraftbelopp. Turbinen har jämnare
vridmoment och mjukare, tystare gång och kan utnyttja
låg-värdigare bränsle. Gasturbinen är enklare än ångturbinen
och erfordrar ej pannor, matarpumpar, överhettare eller
kondensor. De enda hjälpapparater som behövs är
kompressor och brännkammare, startmotor och mellankylare
samt luftförvärmare för de fall, där hög verkningsgrad
åsyftas.
Vid 600°C gastemperatur i turbininloppet absorberar
kompressorn ungefär tre fjärdedelar av turbineffekten.
Enär axeleffekten sålunda är en relativt liten skillnad
mellan två större effektbelopp, får kompressorns och
turbinens verkningsgrad mycket stor betydelse. En
verkningsgradsökning av 1 % i turbinen ger sålunda 4 % ökning
av totalverkningsgraden. Motsvarande siffra för 1 %
förbättring av kompressorn är 3 %. Med relativt moderata
gastemperaturer, 600—650°C vid turbinens inlopp, och ett
stegs kompression och expansion kan man uppnå en
totalverkningsgrad av 18 till 28 % beroende på värmeväxlarens
storlek. Detta motsvarar en bränsleförbrukning av 350
resp. 220 g/hkh.
Gasturbinen kräver en startmotor med en effekt av ca
5 % av gasturbinens axeleffekt. Med hjälp härav startas
aggregatet upp till tändhastighet, dvs. tills kompressorn
ger tillräcklig kvantitet och tryck. Tändningen sker med
elektrisk gnista från tändstift. Hela startförloppet tar en
tid av cirka 10 min. Startmotorn är vanligen en elmotor,
som hela tiden är kopplad till turbinen och vilken kan
användas som generator, då aggregatet är i drift.
Kompressorn är känslig för föroreningar i insugsluften.
Oljeläckning från kompressorlagren måste därför
undvikas. Luftfilter erfordras ej på en marinanläggning, där
luften är ren. Däremot återstår att se i vad mån luftens
salthalt kan ge anledning till svårigheter t.ex. genom
avlagringar på kompressorbladen. Temperaturerna i
värmeväxlaren är relativt låga, och varierar mellan 400 och 200°
för avloppsgasen, medan insugsluften förvärmes till ca
120°. Då även gastrycken är moderata, kan enkla svetsade
rör av handelskvalitet användas.
Blandningsförhållandet i brännkammaren måste ligga
inom vissa gränser. För stort luftöverskott resulterar i grå
rök i avloppet till följd av för låg temperatur. Otillräck-
lig luftmängd ger upphov till svart rök av oförbrända
sotpartiklar. Brännoljan måste förvärmas före starten.
Alternativt kan starten ske på dieselolja, som ej kräver
förvärmning, varefter omkoppling sker till
pannbränn-olja sedan denna förvärmts med turbinens avgaser.
Otillfredsställande förbränning kan även bero på föroreningar
i bränslespridaren. Sådana svårigheter kan dock undvikas
genom bränslefilter och lämplig brännartemperatur (A
MiEYiER i Engineer 7 febr. 1947). CBm
Hydrauliskt omställbara propellrar. En engelsk firma
Rotol Ltd. har sedan en längre tid med framgång
utvecklat ställbara propellrar för flygplan. Under senare år har
man på basis härav tillämpat samma princip även för
marina propellrar och under det andra världskriget gjort
en del fartygsinstallationer för engelska marinen. Nyligen
har en ställbar propeller provats på bogserbåten "Trela".
Kraftkällan är här en 120 hk dieselmotor. Propellern är
hydrauliskt omställbar och har en diameter av 1 067 mm.
Systematiska prov har utförts med gott resultat; bl.a. har
dynamometerprov gjorts vid "dragning i kaj". Som
exempel kan nämnas att en ökning av dragkraften från 650 kp
till 1 500 kp noterats vid omställning av bladvinkeln från
22,00 till 15,25°. Motorvarvtalet har härigenom ökats från
500 till 900 r/m. Servomotorn för bladomställningen är
liksom vid den svenska KaMeWa-propellern utbildad inuti
navet, där en hydrauliskt påverkad kolv med länkstänger
är kopplad till en excentrisk tapp på propellerbladen.
Bladen är lagrade med koniska rullager i navet. Genom en
automatiskt verkande fjäderanordning inställs bladen för
framåtgång, om trycket i det hydrauliska systemet skulle
försvinna, t.ex. genom haveri. Oljetrycket för
manövreringen erhålles från en kugghjulspump driven av motorn,
och genom den urborrade propelleraxeln ledes tryckoljan
till servomotorn. Genom axeln löper även manöverstången
till servomotorns kolv. Erfarenheterna från "Trela" under
praktisk drift kommer att följas med stort intresse, enär
den ställbara propellern synes kunna tillämpas med
framgång på flera fartygstyper (Motor Boat & Yachting okt.
1946). CBm
Nya projektiler. I USA har en raketdriven, fjärrstyrd
projektil konstruerats till försvar mot V-vapnen. När
projektilen kommer inom ett visst avstånd från målet,
frigöres på impuls av ett ekoradiorör ett stort antal små
projektiler i moderprojektilens spets. Dessa flyger i en
svärm mot målet och har tillräcklig anslagshastighet för
att slå igenom ett kraftigt pansarskydd.
I en ny flygplankanon framdrives projektilen av en
vanlig laddning genom ett eldrör av normal typ. Samtidigt
med drivladdningen tändes även en raketsats i projektilens
bakre ände, varigenom utgångshastigheten ökas till ca
8 000 m/s. Med denna höga hastighet förenklas
eldledningen avsevärt, då ingen hänsyn behöver tas till
fram-förhållning på grund av flygplanets fart.
För att förhindra att fallskärmslandsatta fordon,
artilleripjäser o.d. träffar marken med allt för stor hastighet, har
USArs arméflyg konstruerat "chockpatröner", som briserar
strax innan föremålet slår i marken och genom sin
rekylverkan minskar nedslagshastigheten (Army Ordnance nov.
—dec. 1946). sah
Plicarör är en nyhet, som visades på S:t Eriksmässan i
år. Dessa rör, som tillverkas av olika material för olika
ändamål, kan lätt böjas för hand, varigenom
rörinstallationen blir i hög grad förenklad. Inga knärör eller vinklar
behövs och antalet muffar blir mindre, då rören kan
levereras i större längder i lätthanterliga rullar. Rören kan
användas som isolerrör och pansarrör för elektriska
installationer, som värmelednings- och vattenledningsrör upp
till 10 at tryck, vidare som oljerör och industrirör för olika
ändamål. En svensk tillverkning av rören skall snart sättas
i gång. WU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
