Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 22 november 1947 - Undersökning av buckling hos livplåtar i höga stålbalkar, av Georg Wästlund och Sten G A Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 november 1917
869
Undersökning av buckling hos livplåtar
i höga stålbalkar
Professor Georg Wästlund och civilingeniör Sten G A Bergman, Stockholm
Är 1942 påbörjades vid Institutionen för
Brobyggnad vid K. Tekniska Högskolan en
undersökning av bucklingsfenomen hos livplåtar i höga
stålbalkar, då livplåtarna belastas längs ränderna
i sitt eget plan. Denna undersökning är numera
slutförd, och dess resultat äro redovisade i:
"Buckling of Webs in Deep Steel l Girders"
(Medd. 8 Stat. Komm. Byggn.-Forskn.). Här
lämnas en kortfattad redogörelse för de väsentliga
resultaten från undersökningen.
Problemställning
Om man undantar inverkan av koncentrerade
laster, är det i huvudsak tre olika
belastningstyper, som hos vanliga balkar kunna förorsaka
buckling av livplåten. Fig. 1 visar ändspannet av
en kontinuerlig balk försedd med livavstyvningar,
där de tre olika belastningstyperna förekomma.
I fält A vid ändupplaget är livplåten i stort sett
påverkad av enbart skjuvspänningar längs
ränderna, medan den vid fält B i huvudsak är
påverkad av enbart böjande moment längs två
motsatta ränder. I fält C vid mellanstöd är livplåten
däremot påverkad av såväl skjuvspänningar som
böjande moment.
Problemen rörande buckling av rektangulära
plattor under inverkan av randkrafter i
plattornas plan ha behandlats såväl teoretiskt som
experimentellt av ett mycket stort antal forskare. (Se
närmare härom i den fullständiga redogörelsen.)
Vid jämförelse mellan experimentella och
teoretiska resultat visar det sig, att teorin inom vissa
områden medför en överskattning av
bucklings-fenomenens farlighetsgrad. I verkligheten
föreligga nämligen aldrig de strängt definierade
förutsättningar, soin ligga till grund för de teoretiska
624.023.93 : 624.072.2
lösningarna. Framför allt inkomma en del
gynnsamma omständigheter, som medföra, att
speciellt avstyvade, slanka plattor kunna belastas
långt utöver de teoretiska bucklingslasterna,
innan brott inträder. Detta förhållande har inom
flygtekniken sedan länge utnyttjats för rationell
dimensionering av randbelastade plattor och skal.
Inom det byggnadstekniska området användas
däremot fortfarande de teoretiska
bucklingslasterna för fritt upplagda plattor såsom
dimensioneringsbasis för livplåtar vid elastisk buckling,
varvid relativt stora nominella säkerhetsgrader
tillämpas. Så har t.ex. i Sverige hittills använts
säkerhetsgrader n = 1,8 à 2,0 för alla slag av
liv-plåtsbuckling vid normala belastningsfall*. I USA
finnas en mångfald bestämmelser utgivna av
olika myndigheter, institutioner och företag. De
för stålkonstruktioner mest använda
konstruktionsbestämmelserna torde vara de, som utgivits
av American Institute of Steel Construction. Dessa
bestämmelser ånge dimensioneringsformler, som
innebära säkerhetsfaktorer n = 1,8 till 2,25 i
förhållande till de teoretiska bucklingslasterna. I
Tyskland utgåvos år 1940 vissa preliminära
föreskrifter för buckling av livplåtar, vilka allmänt
torde tillämpas, men vilka veterligen ännu icke
blivit fastställda. I detta utförligt motiverade
förslag anges för normala belastningsfall
säkerhetsfaktorer 77= 1,4 till 1,6.
De stora variationerna, som förekomma i fråga
om använda säkerhetsgrader, visa att
dimensioneringsproblemen rörande slanka livplåtar i
byggnadskonstruktioner icke kunna anses
tillfredsställande lösta. Ändamålet med de föreliggande
undersökningarna har därför varit att såvitt möjligt
söka klargöra, huru livplåtarna i höga stålbalkar
fungera för olika slag av belastningar i plåtarnas
eget plan. Framför allt har det därvid gällt att
utröna bucklingsförloppets rent mekaniska
karaktär samt de omständigheter, som inverka på
detsamma.
Fig. 1. Schematisk framställning av ytterspannet hos en
kontinuerlig l-balk försedd med livavstyvningar, samt
randbelastning hos olika livplåtsfält.
* I K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens konstruktionsbestämmelser
av år 1947 ha dock säkerheterna sänkts, nämligen för normala
belastningsfall till 1,5 för ren skjuvning och 1,6 för andra
belastningstyper. Sänkningen torde delvis vara att tillskriva resultaten från
här relaterade undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
