Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 22 november 1947 - Engelskt förslag till praktikutbildningen för blivande ingenjörer, av BR - TNC: 21. Avrundning, fas, käl, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>884
TEKNISK TIDSKRIFT
Engelskt förslag till praktikutbildningen för blivande
ingenjörer. En kommitté, tillsatt av Institution of
Elec-trical Engineers och ett par industriorganisationer, har
föreslagit riktlinjer för praktiktiden för tekniskt
studerande. Förslaget innehåller två olika tidplaner. Den ena
omfattar två år och avses för högskolestuderande; den andra
om fyra år föreslås tillämpad för dem som deltidsstuderar
under fyra år eller mera vid tekniskt läroverk och avslutar
studierna med auktoriserad examen. För de
högskolestuderande räknas med att det första praktikåret helst
bör fullgöras innan högskolestudierna påbörjas. Även ett
tredje system med omväxlande praktik- och studieperioder
omnämnes som kompromiss. I varje fall bör emellertid
minst tolv månaders praktik av högskoletyp följa efter
slutexamen. En läroverkspraktikant skall ha ett gott
slutbetyg från realskolan speciellt i matematik, fysik och
engelska och helst vara 17—18 år. Läroverkspraktikanter
och högskolepraktikanter före avlagd examen skall under
praktiktiden vara ålagda att bevista undervisning en dag
i veckan. Huvudsyftet med praktiken är att göra den
studerande förtrogen med material, verktyg och
yrkesskicklighet inom industrin, teknik och organisation vid
konstruktionsarbetet, utvecklingsarbete, tillverkning, montage
etc. samt att göra honom bekant med de arbetare, som
han senare skall leda. Båda praktikprogrammen omfattar
tre delar, inriktade på mekanik, elektroteknik samt
kontorspraktik. För högskolepraktikanterna anslås härför 44,
36 resp. 24 veckor. Av mekanikperioden skall 8 veckor
anslås till gjuteri och ett par lika långa perioder till
arbeten i mekanisk verkstad. Återstående 20 veckor skall
ägnas åt vissa angivna specialområden. Den elektriska
praktiken skall under 12 veckor ägnas materialprovning,
tillverkningsmetoder, hopsättning och provrum.
Återstående 24 veckor avses för montage av elektrisk utrustning
samt felsökning. Av kontorsperioden är 12 veckor anslagna
till uppgörande av tillverkningsplaner med
bearbetningsspecifikationer och 12 veckor till ritkontorsarbete. Under
läroverkspraktikanternas två första år uppdelas veckorna
enligt följande: 16 för hopsättning, 16 för modellverkstad
eller gjuteri, 8 för smedja, 40 för mekanisk verkstad och
16 för specialuppgifter. Efter dessa två år ägnas 24 veckor
åt samma elektrotekniska uppgifter som
högskolepraktikanterna har under sina första 12 veckor och 32 veckor
åt den senare delen av dessas elektrotekniska praktik. I
det fjärde årets program ingår 16 veckor för
planerings-och utvecklingsarbete, 16 veckor på ritkontor och
återstoden för specialuppgifter. Kommittén anser, att varje
större företag bör kunna organisera ett lämpligt
praktikprogram eventuellt i samarbete med andra företag. Det
rekommenderas, att alla frågor rörande
praktikantprogram och annan utbildning uppdras åt en därför lämpad
ingenjör, som helst bör vara direkt ansvarig inför den
av företagscheferna som handhar personalrekryteringen
(Electr. Bev. 18 juli 1947). BR
TNC
21. Avrundning, fas, käl
(Siffrorna inom parentes anger bildnummer.)
På en jämntjock skiva, t.ex. rund eller rektangulär, kan
kanten vara skuren i rät vinkel mot flatsidorna, med
rätlinjigt tvärsnitt hos kantytan; den kan då kallas rätkant
(9). Om kantytan i stort sett står vinkelrätt mot
flatsidorna men har bågböjt tvärsnitt kan det vara fråga om
antingen bukig kant (10, 11) eller skälig kant (12). Om den
bukiga kantens tvärsnitt är en halvcirkel kallas den
halvrund kant (11). Står kantytan inte vinkelrätt mot
flatsidorna kallas den (hel) fas (14), varom mera nedan.
En kant på en kropp vilken som helst kan vara skarp
(1), då sidorna möts i en tydlig linje, och ett hörn (spets,
1. skarp
kant
2. rundad 3. råtfas
kant
4. bukfas 5. skålfas
6. sneddat hörn
av yta
9. rätkant
10. bukig
kant
7. skarp käl
11. halvrund
kant
12. skälig
kant
13. delfas,
enkelfasad
kant; a.
fasvinkel
U. helfas
15.
dub-belfasad
kant
topp) kan vara skarpt om det slutar i en tydlig punkt,
eller också kan dessa formdetaljer vara rundade eller
fasade:
(av)runda en kant eller ett hörn (spets, topp), ta bort en
skarp kant på en kropp (2) så att de angränsande ytorna
får en jämn övergång utan kantlinjer, eller ta bort ett
skarpt hörn (spets, topp) på en yta eller en kropp så att
de angränsande sidorna eller ytpartierna får en jämn
övergång utan kantlinjer eller skarpa spetsar
(ao)fasa en kant eller ett hörn (spets, topp), ta bort en
skarp kant på en kropp (3—5) så att i stället två
(jämlöpande) kantlinjer uppstår, eller ta bort ett skarpt hörn
(spets, topp) på en kropp så att en ny yta med
begränsningslinje (r) uppstår; att (av)fasa kanten på en skiva
inbegriper gränsfallet att åstadkomma en hellas (14)
fas, yta (tänkt) uppkommen genom fasning (3—5, 13—15]
(ao)snedda ett hörn, ta bort ett skarpt hörn från en yta
(6) så att två nya skarpa hörn uppstår
Den negativa motsvarigheten till en framspringande
(konvex) kant kallas:
käl -en, -ar (hellre än: hålkäl), i materialet inåtgående
(konkav) kant, framför allt mellan ytor med rät eller nära
rät vinkel inbördes; oftast tänker man på rundad käl (8),
men även gränsfallet skarp käl (7) kan avses, jfr
skarp-kälsfaktör inom hållfasthetsläran, publikationen TNC 8
Rundning i form av cirkelbåge eller sfärisk yta kan anges
med hjälp av:
kantradie, krökningsradie för avrundning av kant på en
kropp
kälradie, krökningsradie för avrundning av käl
hörnradie, krökningsradie för avrundning av hörn på en
yta eller pä en kropp
En fas med rätlinjigt tvärsnitt kallas rätfas (3). Är
tvärsnittet bågböjt är fasen antingen en bukfas (4) eller en
skalf as (5).
När det är fråga om en skiva upptar fasen ibland endast
en del av tjockleken och kallas då delfas (13); sträcker
den sig från flatsida till flatsida kallas den helfas (14).
Har kantytan delfas mot endast ena flatsidan är kanten
enkelfasad (13), eljest dubbelfasad (15). Man talar vid
rätfas om fasvinkel (13) och menar därmed den spetsiga
vinkeln mellan fasen och en tänkt rätkant. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
