Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljningens och produktioniens inriktning efter marknades struktur, av Folke Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>886
TEKNISK TIDSKRIFT
tionen i dessa fem avseenden kunde man anpassa
denna på för företaget bästa, möjliga sätt med
hänsyn till distributionen och med hänsyn till
marknaden. På distributionssidan hade man
återigen att ta hänsyn till i huvudsak fyra aspekter.
Det gällde att utforma distributionen på bästa
möjliga sätt i fråga om direktförsäljningens
relativa storlek, alltså närheten till konsumenterna
(vilken kan påverkas genom val av olika
distributionsvägar), samt i fråga om försäljningens
storlek per kund. antal kunder och
försäljnings-främjande liksom ibland också antal order och
antal leveranser per kund. Företagsledningens
uppgift var att samordna här nämnda
komponenter på produktionssidan och
distributionssidan och naturligtvis produktion och
distribution även i många andra avseenden, så att
företagens position på marknaden blev den
fördelaktigast möjliga: så att försäljningsvolymen
multiplicerad med skillnaden mellan
utförsäljnings-pris och kostnad per enhet blev ett så stort
belopp som möjligt för företaget i fråga.
Jag skall inte gå närmare in på resultatet av
den undersökning av företagens struktur och
företagens politik, som utförts med hjälp av
uppgifter om olika komponenter på produktionssidan
och distributionssidan. Det gäller ju inte endast
att sälja så mycket man kan vid vissa givna
priser och kostnader, att få så stor efterfrågan som
möjligt. Man måste också beakta möjligheterna
till förändringar, ta hänsyn till efterfrågans
elasticitet och på längre sikt även dess stabilitet samt
inte för mycket begränsa sin rörelsefrihet. Man
måste vidare söka undvika verkningarna av det
starkt ökade försäljningsmotstånd, som ofta
uppkommer, då ett företags andel av marknaden
uppnått en viss storlek.
Verkligheten är, när man tittar närmare på den,
som bekant mycket invecklad. En realistisk
analys måste därför också bli komplicerad, ibland
komplicerad på gränsen till obegriplighet.
Schematiska, konkreta analyser av företagsstrukturen,
av produktionens och distributionens inriktning
efter marknaden, omfattar minst ett 40-tal
avvägningsfrågor på produktionssidan respektive
distributionssidan samt mellan dessa inbördes och
i förhållande till marknaden.
Ett studium av åtskilliga grupper av
textilföretag av olika storlek men tillhörande samma
delbransch, dvs. tillverkande och säljande varor med
i stort sett samma användningssätt, såsom
herr-och överplaggstyger av ylle, visade att då
företagsstorleken ökade, så ökade både
försäljningens storlek per kund, varusortimentets storlek och
tillverkningsseriernas längd. Det kan för övrigt
nämnas att parallelliteten i utvecklingen mellan
försäljningens storlek per kund och
varusortimentets storlek var mycket tydligt påvisbar. Större
varusortiment leder — som ju är att vänta — till
större försäljning per kund.
Jämför man mycket små och ganska små
företag, så var skillnaden i varusortimentets storlek
mycket betydande. Fördelen ur
försäljningssynpunkt att öka varusortimentet föreföll vara större
än fördelen att förlänga tillverkningsserierna. En
jämförelse mellan ganska små och medelstora
företag — fortfarande inom samma delbransch
— visar, återigen, i allmänhet att de medelstora
företagen har mycket längre tillverkningsserier
än de ganska små, medan däremot
varusortimentets storlek inte ökar så mycket. De medelstora
företagen synes hellre välja fördelarna i form av
längre tillverkningsserier än de fördelar ur
försäljningssynpunkt, som ett större varusortiment
skulle kunna medföra. En jämförelse mellan
mycket stora och medelstora företag visar
slutligen, att de mycket stora företagen främst ökar
sina varusortiment och endast i mindre
utsträckning låter sin större produktionsvolym komma
fram i förlängda tillverkningsserier. De mycket
stora företagen förefaller ha betydligt större
fördelar på distributionssidan av större
varusortiment än vad de skulle ha fördelar på
tillverkningssidan av längre serier. Detta stämmer väl
förövrigt ganska bra med praktisk
försäljningserfarenhet: ju större kvantiteter man skall sälja
på en given marknad, desto svårare blir det.
Försäljningsmotståndet ökar hastigt när företagets
andel av marknaden överskrider en viss gräns.
Företagsstrukturen är mångskiftande
Det allt överskuggande intrycket man får av en
undersökning av produktionens och
distributionens inriktning hos ett stort antal företag är, huru
olika denna är hos olika företag med i många
avseenden samma eller mycket likartade yttre
förutsättningar, dvs. med ungefär samma tekniska
problem och med ungefär samma förutsättningar
på distributionssidan och i stort sett samma
marknad. Det ena av de två viktigaste skälen till
den starkt skiftande strukturen är, som jag
redan sökt betona, att distributionens och
produktionens problem i mycket hög grad är
gemensamma problem, att man kan bli salig på många
olika sätt genom att offra vissa fördelar på
produktionssidan för att vinna andra på
distributionssidan eller tvärtom. Den andra orsaken till
att strukturen skiftar så starkt från företag till
företag är den stora betydelse för hela
strukturens utformning, som inriktningen på viss
kvalitets- och originalitetsnivå — på så att säga visst
skikt inom samma marknad — utövar. Av en
hel del att döma är detta mycket betydelsefullare
än vad konkreta uppgifter någonsin kan visa.
Inom många industrier förefaller mycket vara
att vinna genom koncentration på en viss
kvalitetsnivå och ibland också på en viss
originalitetsnivå. Många avsnitt särskilt i början av
produktionsprocessen kan då ofta standardiseras i
högre grad. Hela företagets standard — personal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
